god jul,
Har nyss avverkat en film som levde upp till ens förväntningar. Det var Mask som kom förbi med filmen "What happens in Vegas" på danföredoppardanaftonen. Man satt sig till ro i soffgruppen utan divan med en bättre skål micropoppade majskorn och tänkte att: det här blir en sällan rolig, men ganska seminördigt mysig film som slutar lyckligt efter någon vändning. Och tänka sig, precis så blev det.
Under aftonen har vi även klätt granen ack så noga och utstuderat. Var kula har sin plats. I år tillät även Ola att barnen fick iscensätta påklädandet av ljusslingorna på själva granen. Bara en sådan sak. Men att placera den silvriga stjärnan i toppen på det barriga mästerverket, det är ingen procedur vår käre fader lättvindigt släpper ifrån sig.
Bra uppesittarkvällar? TV4:s Bingolotto och SVT:s Gokväll hade en jämn batalj om vilka som kunde framkalla den mest konstlade julestämningen med diverse bokstavskändisar långt bak i alfabetet.
TV4 hade tydligen Wahlbergafton, då hela släkten var samlade för att berätta historier om... sig själva? Utan rolig knorr. Ren reklamteve för en pittoresk sångare likt Niklas Wahlgren. Kom att tänka på när han framförde en smörig ballad att: vad som definerar bra musik är att artisterna i fråga inte ser självbelåtna ut när de framför den? Nicke från Nicke&Nilla gjorde det garanterat, han mös av sig egen storhet ikväll. Per Gessle njuter av sin egen storhet och de pengar han ska tjäna på sina SillyWilly-låtar. Pissmusik.
Winnerbäck, Krunegård och dylika, bra, artister ser aldrig nöjda ut. Inte över sig själva. Kanske över publiken, ljudet, vad som helst. Men inte fan är de särskilt nöjda över att bara vara i TV. Hellström ser inte lika melankolisk ut, månne. Men han har en glädje i sina framträdanden, ingen jävla nöjdhet över sig själv som den på självgodhet proppmätte Niklas Wahlgren besitter.
Ganska komiskt hur desperat de sämre kändisarna är på TV-tid. Överger familj och barn för att sitta med på en på förhand fördömd uppesittarkväll ledd av någon som heter Kontor i efternamn. Jo, på riktigt.
Nåväl, trots att ingen torde läsa det här imorgon då man bör äta julegröt och vänta på Kalle dagen i ända, så vill jag önska en särdeles god jul.
Under aftonen har vi även klätt granen ack så noga och utstuderat. Var kula har sin plats. I år tillät även Ola att barnen fick iscensätta påklädandet av ljusslingorna på själva granen. Bara en sådan sak. Men att placera den silvriga stjärnan i toppen på det barriga mästerverket, det är ingen procedur vår käre fader lättvindigt släpper ifrån sig.
Bra uppesittarkvällar? TV4:s Bingolotto och SVT:s Gokväll hade en jämn batalj om vilka som kunde framkalla den mest konstlade julestämningen med diverse bokstavskändisar långt bak i alfabetet.
TV4 hade tydligen Wahlbergafton, då hela släkten var samlade för att berätta historier om... sig själva? Utan rolig knorr. Ren reklamteve för en pittoresk sångare likt Niklas Wahlgren. Kom att tänka på när han framförde en smörig ballad att: vad som definerar bra musik är att artisterna i fråga inte ser självbelåtna ut när de framför den? Nicke från Nicke&Nilla gjorde det garanterat, han mös av sig egen storhet ikväll. Per Gessle njuter av sin egen storhet och de pengar han ska tjäna på sina SillyWilly-låtar. Pissmusik.
Winnerbäck, Krunegård och dylika, bra, artister ser aldrig nöjda ut. Inte över sig själva. Kanske över publiken, ljudet, vad som helst. Men inte fan är de särskilt nöjda över att bara vara i TV. Hellström ser inte lika melankolisk ut, månne. Men han har en glädje i sina framträdanden, ingen jävla nöjdhet över sig själv som den på självgodhet proppmätte Niklas Wahlgren besitter.
Ganska komiskt hur desperat de sämre kändisarna är på TV-tid. Överger familj och barn för att sitta med på en på förhand fördömd uppesittarkväll ledd av någon som heter Kontor i efternamn. Jo, på riktigt.
Nåväl, trots att ingen torde läsa det här imorgon då man bör äta julegröt och vänta på Kalle dagen i ända, så vill jag önska en särdeles god jul.
Kommentarer
Trackback