lars winnerbäck,
Sitter här efter att ha spenderat merparten av dagen på Birstas förnämliga köpcentrum som dagen till ära inte var ockerfullt. Även den gedigna stadskärnan fick sig en visit.
Nu är vi dock mitt uppe i reportaget om Winnerbäck och hans turné i sommar. "Solen i Ögonen" heter DVD:n och rekomenderas varmt till alla som inte lyssnar på Lil' Wayne alltför intensivt.
Han är ruggigt stor, den där Lars. Störst. Hur ska en annan kunna bli i närheten av lika stor, vad man än företar sig? Går inte. Man borde lärt sig att spela gitarr i tidig ålder. Vad roligt det hade varit. Inte för att man hade skrivit några mästerverk och blivit känd, men bara att kunna spela andras genialiska låtar. Och nej, vi snackar inte heller här nå Lil' Wayne.
Inge skönt arbete han har: Sitta i någon europeisk storstad och lira lite gitarr framför datorn, leta texter i ett genialiskt sinne, och sedan bara skriva ner dem.
Men då var han ordentligt ful som under sin ungdom också. Men det är ju en annan också, ungefär samma pestiga hår och skela anlete - dessutom tydligen med en kaxig gångstil, men inte fan kommer vi stå inför en scen och bli injublad med "Vi älskar Piiiiirkt" för det. Har jag svårt att se framför mig.
Efter Winnerbäck-DVD:n skulle mor min se på "Solens Mat" på ettan. Ett program där den professionella livsnjutaren Bo Hagström åker runt i Italien iklädd kostym och njuter av kulinariska läckerheter. Detta sköljer Bo ner med några bättre årgångsviner.
Nåväl, suget på sommaren och utlandet infann sig åtminstone direkt. Såklart. Men dessutom en diffus känsla av att vi skulle vilja börja äta fler saker. Musslor, som Bo frossade i sig, till exempel. Inte äta kött och pommes vart man än kommer, utan kunna vara någon slags semilåtsaslivsnjutare åtminstone och kunna ta del av olika matkulturer, månne. Vore kul, tror jag.
Satan vad Liverpool har börjat ösa in pytts. I och för sig mot bräckliga försvarslinjer såsom Boltons och Newcastles, men ändock. Och när en sådan grismaskin som Chelsea tappar poäng mot lag som Fulham trots att man gör två mål framåt, ja, då kanske det kan räcka ända fram. Jag blir nöjd bara inte äckliga, äckliga Manchester United vinner.
Fula körtjejer han hade med sig på turnén Winnerbäck? Det var tamefan det finaste jag sett sedan jag konfirmerades.
Typ.
Ska nog boka en tid för klippning imorgon. Pestigt långt åter igen, trots att det var en knapp månad sen vi klippte oss senast. Det kan, som vanligt vid den här längden, inte bli mycket sämre.
Vad ska man göra ända fram till maj?
Mörkret är så tungt och alla människor är som is.
Nu är vi dock mitt uppe i reportaget om Winnerbäck och hans turné i sommar. "Solen i Ögonen" heter DVD:n och rekomenderas varmt till alla som inte lyssnar på Lil' Wayne alltför intensivt.
Han är ruggigt stor, den där Lars. Störst. Hur ska en annan kunna bli i närheten av lika stor, vad man än företar sig? Går inte. Man borde lärt sig att spela gitarr i tidig ålder. Vad roligt det hade varit. Inte för att man hade skrivit några mästerverk och blivit känd, men bara att kunna spela andras genialiska låtar. Och nej, vi snackar inte heller här nå Lil' Wayne.
Inge skönt arbete han har: Sitta i någon europeisk storstad och lira lite gitarr framför datorn, leta texter i ett genialiskt sinne, och sedan bara skriva ner dem.
Men då var han ordentligt ful som under sin ungdom också. Men det är ju en annan också, ungefär samma pestiga hår och skela anlete - dessutom tydligen med en kaxig gångstil, men inte fan kommer vi stå inför en scen och bli injublad med "Vi älskar Piiiiirkt" för det. Har jag svårt att se framför mig.
Efter Winnerbäck-DVD:n skulle mor min se på "Solens Mat" på ettan. Ett program där den professionella livsnjutaren Bo Hagström åker runt i Italien iklädd kostym och njuter av kulinariska läckerheter. Detta sköljer Bo ner med några bättre årgångsviner.
Nåväl, suget på sommaren och utlandet infann sig åtminstone direkt. Såklart. Men dessutom en diffus känsla av att vi skulle vilja börja äta fler saker. Musslor, som Bo frossade i sig, till exempel. Inte äta kött och pommes vart man än kommer, utan kunna vara någon slags semilåtsaslivsnjutare åtminstone och kunna ta del av olika matkulturer, månne. Vore kul, tror jag.
Satan vad Liverpool har börjat ösa in pytts. I och för sig mot bräckliga försvarslinjer såsom Boltons och Newcastles, men ändock. Och när en sådan grismaskin som Chelsea tappar poäng mot lag som Fulham trots att man gör två mål framåt, ja, då kanske det kan räcka ända fram. Jag blir nöjd bara inte äckliga, äckliga Manchester United vinner.
Fula körtjejer han hade med sig på turnén Winnerbäck? Det var tamefan det finaste jag sett sedan jag konfirmerades.
Typ.
Ska nog boka en tid för klippning imorgon. Pestigt långt åter igen, trots att det var en knapp månad sen vi klippte oss senast. Det kan, som vanligt vid den här längden, inte bli mycket sämre.
Vad ska man göra ända fram till maj?
Mörkret är så tungt och alla människor är som is.
Kommentarer
Trackback