jaha,
Sällsynt trevligt syndikat som samlat sig i Martinssons paradvåning igårkväll. Ursprungsgardet hade sin vana trogen börjat med läskningen redan när tuppen gal på lördagsmorgonen. En annan var mer avvaktande och ett tag hängde hela utekvällen på en skör tråd efter att vi backat en rejäl slant på det lösslaskiga pokerpartit.
Jag skäms över hur pass mycket man hatar att förlora.
Nåväl, man övertalades till att slå sig ner för ett tredje inköp, och tacka för det. Vi slog upp oss till ett gediget plus till slut som finansierade kvällens kommande omkostnader.
Satt och slaskade och drack, drack och slaskade, drack och sjöng, från sexsnåret till halv tolv. Ett tag var det en svårslagen atmosfär, när gemene gitarrspelare drog av den ena kalaslåten efter den andra. Men sen gick 'musiken ut och rökte', och stämningen tog sig aldrig riktigt samma kraftuttryck igen.
Blev ner på stan i alla fall. Först till Aveny, men där tyckte folk att kön var alldeles för lång. Vänta nu... Krunegård spelar där inne? Då är väl ingen kö någonsin för lång? Sedan pekade de på undertecknads uppenbara brist på korrekt födelseattest, vilket var ett bättre argument. Folk begav sig istället till Svenssons, medan mandrom och Basinho kikade in på Stadshuset.
Eller: kikade in och kikade in. Vi frågade jättevakten hur mycket inträdet var. "100 kronor". Jaha, är det ikväll som Bob Dylan skulle spela tillsammans med en återuppstådd John Lennon?
"Nej, ingen artist". Har de fått lite hybris? Ett semitomt dansgolv med en snurrande Lady Gaga-skiva för hundra kronor i dessa finanskrisens dagar? Jo, jag tackar jag.
Svenssons lockade ungefär som en Calippo på de sibiriska tunnlanden, så man försökte dra tillbaka folk till Aveny - utan lycka. Då ringer räddaren i nöden, tillika stiftaren av den här bloggen, och sa att han minsann siktade på att ta sig in på Krunegård.
Och in kom vi, så småningom. Runt kvart i ett, efter idogt köande. Och det är här någonstans mitt matematiska sinne sviker mig:
Vi köade i trettio minuter, men väl inne så hade endast trettioåtta personer orkat masa sig till scenen när Krunegård gick på. Hade Lena och Orup spelat så hade hela våningen varit fullproppad, det är ett som är säkerställt - och det gör väl i princip att de borde lägga ner den här staden. Förfallet är därmed totalt.
Krunegård var väl sinnessjukt bra som väntat, och en annan fläkte sig sin vana trogen som en nyfrälst.
Efteråt, då? Jo, då var det roligt... Man trodde man hamnat på en färja med destination Vasa. Inte en bra människa befann sig där, däremot varje semialkoliserad tant.
Äh, det var det klassiska scenariot. Kalas på förfesten, men sedan debacle väl nere på stan. Varför bemödar man sig ens att lämna förfestens trygga vrå?
Laget, som är i Norge, spelade igår mot Rosenborg. Förlust med 3-1, men Nerkmans insats på målet och Lagrélls storspel mellan stolparna imponerade. Tråkigt att filma matcher? Näe, justja.
Hela världens hunger är samlad i meeeeeeeeeeeeeeeeej.
Jag skäms över hur pass mycket man hatar att förlora.
Nåväl, man övertalades till att slå sig ner för ett tredje inköp, och tacka för det. Vi slog upp oss till ett gediget plus till slut som finansierade kvällens kommande omkostnader.
Satt och slaskade och drack, drack och slaskade, drack och sjöng, från sexsnåret till halv tolv. Ett tag var det en svårslagen atmosfär, när gemene gitarrspelare drog av den ena kalaslåten efter den andra. Men sen gick 'musiken ut och rökte', och stämningen tog sig aldrig riktigt samma kraftuttryck igen.
Blev ner på stan i alla fall. Först till Aveny, men där tyckte folk att kön var alldeles för lång. Vänta nu... Krunegård spelar där inne? Då är väl ingen kö någonsin för lång? Sedan pekade de på undertecknads uppenbara brist på korrekt födelseattest, vilket var ett bättre argument. Folk begav sig istället till Svenssons, medan mandrom och Basinho kikade in på Stadshuset.
Eller: kikade in och kikade in. Vi frågade jättevakten hur mycket inträdet var. "100 kronor". Jaha, är det ikväll som Bob Dylan skulle spela tillsammans med en återuppstådd John Lennon?
"Nej, ingen artist". Har de fått lite hybris? Ett semitomt dansgolv med en snurrande Lady Gaga-skiva för hundra kronor i dessa finanskrisens dagar? Jo, jag tackar jag.
Svenssons lockade ungefär som en Calippo på de sibiriska tunnlanden, så man försökte dra tillbaka folk till Aveny - utan lycka. Då ringer räddaren i nöden, tillika stiftaren av den här bloggen, och sa att han minsann siktade på att ta sig in på Krunegård.
Och in kom vi, så småningom. Runt kvart i ett, efter idogt köande. Och det är här någonstans mitt matematiska sinne sviker mig:
Vi köade i trettio minuter, men väl inne så hade endast trettioåtta personer orkat masa sig till scenen när Krunegård gick på. Hade Lena och Orup spelat så hade hela våningen varit fullproppad, det är ett som är säkerställt - och det gör väl i princip att de borde lägga ner den här staden. Förfallet är därmed totalt.
Krunegård var väl sinnessjukt bra som väntat, och en annan fläkte sig sin vana trogen som en nyfrälst.
Efteråt, då? Jo, då var det roligt... Man trodde man hamnat på en färja med destination Vasa. Inte en bra människa befann sig där, däremot varje semialkoliserad tant.
Äh, det var det klassiska scenariot. Kalas på förfesten, men sedan debacle väl nere på stan. Varför bemödar man sig ens att lämna förfestens trygga vrå?
Laget, som är i Norge, spelade igår mot Rosenborg. Förlust med 3-1, men Nerkmans insats på målet och Lagrélls storspel mellan stolparna imponerade. Tråkigt att filma matcher? Näe, justja.
Hela världens hunger är samlad i meeeeeeeeeeeeeeeeej.
Kommentarer
Postat av: Jessica
Men hurrudu, du måste väl ändå påpeka att förmodligen den bästa dj-tjejen var där
Trackback