alla vi som korsat atlanten,
2007 års upplaga av American Inventor avgjordes igår i svensk teve.
Jag förstod inte riktigt vilken uppfattning det var som segrade, det verkade inte vara det vitala, utan bara att vinnaren - en brandman på hundra välfördelade kilon - var en så pass god familjefar att alla amerikanska ögon framför teveapparaten tårades på grund av detta faktum. Lyssna bara på solskenshistorien utan like:
Han hade ju fem barn - som han älskade! Och en fru - som han älskade! Och, håll i er nu, de älskade honom tillbaka!
Det här framkallade givetvis tårar hos alla i studion, främst hos den kvinnliga domaren som omgående tog fram en näsduk.
Att den väldige brandmannen erkände att "hon har alltid älskat mig trots att det funnits anledningar att inte göra det" och därmed erkände att han varit endera a) otrogen eller b) en hustrumisshandlare bekymrade ingen.
Lika mycket grät jurymedlemmen när den kvinnliga finalisten presenterade sin ensamstående familj bestående av två barn.
Och vem kan klandra henne med tårfyllda och helt oväntade citat som "vi älskar henne och vi vet att hon älskar oss också" samt "vi är så stolta över dig"?
När brandmannen med sin uppfinning - vad det nu var - vann en miljon dollar slutade plötsligt tårarna att sippra vilket tydde... eller snarare bekräftade att det hela bara var ett lurendrejeri av den känslokalle och då och då otrogne jätten för att locka röster från det amerikanska folket.
Tårar säljer på andra sidan atlanten, i ett land som torde tilldelas någon slags utmärkelse för att ha skapat en serie som "Days of our lives".
Nu ska jag återgå till att se hur den här terroristattackvigseln slutar för Sami och Lucas.
Du får gärna avsky mig,
om det gör mig synlig igen.