andersbojkott, tror jag,
Först en musiknotis:
Till frukosten i den arla morgontimman: Lemon Tree med Fool's Garden.
Till den hos Ghamil hämtade lunchen: Lemon Tree med Fool's Garden - nu med ännu lite högre volym.
Till hemkomsten efter att ha hämtat undertecknads ende far: Lemon Tr... ja, ni vet. Nu på allra högsta volym.
Klev av träningen idag på grund av den smärta i svanskotan vi ådrog oss mot Östersund.
Har ni noterat det alla Dívision III Mellersta Norrland-fanatiker, så att vi kan gå vidare?
Good. Vi hann trots avstigandet från träningen med nöd och näppe precis till vår klipptid. I bakfickan; augusti månads Canal plus-bilaga. Men trots att vi envetet och bestämt pekade på Anders Fredrikssons semikala hjässa och skrek entusiastiskt att "den ska vi ha" så vägrade frisören utföra en dylik klippning.
Istället blev det en gammal vanlig, beprövad variant. Ganska kort, ganska oordinärt, ganska tråkigt. Ganska mig. Om jag ändå kunde vara one of those som går in i en salong och säger "ge mig en modefrilla".
Noterbart är att frisörskan, nån ny jag aldrig sett, frågade hur det skulle vara klippt - som brukligt - men sen ingenting mer. Ingenting.
Inte alls mig emot. Jag fattar ju att en frisör inte bryr sig om att jag spelar fotboll, att jag ska börja plugga till hösten and all that crap. Jag själv behärskar ju heller inte de där konstlade dialogerna, jag får de aldrig att flyta utan är ungefär lika talför som ett kallblodssto med helstängt norskt huvudlag.
Däremot blev jag lite konfunderad när frisörskan valde att ta blött hår från båda sidorna, dra in det mot mitten och blotta stora hål i vårt undermåliga hårfäste. Vi såg lite ut som den där tjugoåriga flinten i Söders BK som såväl Tobbe som Mask båda av någon outgrundlig anledning tycks ha missat att lägga märke till.
Frisörskan tog ingen som helst hänsyn till att det trots allt är ganska tätbefolkad med mer eller mindre klassdamer på Jess, utan lät håret ligga kvar i den här posititionen längre än befogat till förmån för väl dolda skrattsalvor runt om i lokalen.
Jag hade hellre tagit två snabba älgstudsarpatroner i nackpartiet än det långsamma moraliska avlidandet.
Men men, det blev ju som sagt som vanligt till slut, och det är vi relativt nöjd med.
Ikväll blir det Gif, Gif, Giffarna med en bättre O'Learys-uppladdning innan. Vi kanske på sin höjd spelar in Bolts 200 metersguld utan världsrekord - och det borde du också göra.
Och jag kan inte fånga dig,
för jag vet att hela stan vill ha dig.
Till frukosten i den arla morgontimman: Lemon Tree med Fool's Garden.
Till den hos Ghamil hämtade lunchen: Lemon Tree med Fool's Garden - nu med ännu lite högre volym.
Till hemkomsten efter att ha hämtat undertecknads ende far: Lemon Tr... ja, ni vet. Nu på allra högsta volym.
Klev av träningen idag på grund av den smärta i svanskotan vi ådrog oss mot Östersund.
Har ni noterat det alla Dívision III Mellersta Norrland-fanatiker, så att vi kan gå vidare?
Good. Vi hann trots avstigandet från träningen med nöd och näppe precis till vår klipptid. I bakfickan; augusti månads Canal plus-bilaga. Men trots att vi envetet och bestämt pekade på Anders Fredrikssons semikala hjässa och skrek entusiastiskt att "den ska vi ha" så vägrade frisören utföra en dylik klippning.
Istället blev det en gammal vanlig, beprövad variant. Ganska kort, ganska oordinärt, ganska tråkigt. Ganska mig. Om jag ändå kunde vara one of those som går in i en salong och säger "ge mig en modefrilla".
Noterbart är att frisörskan, nån ny jag aldrig sett, frågade hur det skulle vara klippt - som brukligt - men sen ingenting mer. Ingenting.
Inte alls mig emot. Jag fattar ju att en frisör inte bryr sig om att jag spelar fotboll, att jag ska börja plugga till hösten and all that crap. Jag själv behärskar ju heller inte de där konstlade dialogerna, jag får de aldrig att flyta utan är ungefär lika talför som ett kallblodssto med helstängt norskt huvudlag.
Däremot blev jag lite konfunderad när frisörskan valde att ta blött hår från båda sidorna, dra in det mot mitten och blotta stora hål i vårt undermåliga hårfäste. Vi såg lite ut som den där tjugoåriga flinten i Söders BK som såväl Tobbe som Mask båda av någon outgrundlig anledning tycks ha missat att lägga märke till.
Frisörskan tog ingen som helst hänsyn till att det trots allt är ganska tätbefolkad med mer eller mindre klassdamer på Jess, utan lät håret ligga kvar i den här posititionen längre än befogat till förmån för väl dolda skrattsalvor runt om i lokalen.
Jag hade hellre tagit två snabba älgstudsarpatroner i nackpartiet än det långsamma moraliska avlidandet.
Men men, det blev ju som sagt som vanligt till slut, och det är vi relativt nöjd med.
Ikväll blir det Gif, Gif, Giffarna med en bättre O'Learys-uppladdning innan. Vi kanske på sin höjd spelar in Bolts 200 metersguld utan världsrekord - och det borde du också göra.
Och jag kan inte fånga dig,
för jag vet att hela stan vill ha dig.
Kommentarer
Trackback