pirkt,

Förlust, 4-2 borta mot Östersund. Det var i ärlighetens namn inte ens orättvist.

Vi gör ett vackert förstamål efter ett väldigt vackert anfall. Granit hittar Stenberg på djupet som tittar upp och ser Jacko löpande på bortre stolpen. Passningen är perfekt och 1-0 och en kalasstart var i hamn.

Sedan släpper vi in ett mål som jag inte kan se något annat lag i den här serien släppa in. En inläggsfrispark får studsa framför vår spelare på första ytan, igenom en två-tre ytterligare Medskogsspelare och studsa ytterligare en gång innan jämten på bortre stolpen enkelt kan raka in den.

1-1 och modet skjuter i höjden för hemmalaget medan vi krymper en rejäl bit. Vi tål som bekant inte att släppa in mål.

Defensivt är vi inte tillräckligt organiserade utan har ett lag som inte är tillräckligt tight. Detta trots att vi inte har någon som  helst press på deras mittbackar. Ett faktum som hotade oss i backlinjen konstant, kanske framförallt på ytterkanterna där de kunde komma runt och komma till inlägg.

Just ett sånt inlägg leder till 2-0. Deras targetspelare, en gigant på runt två meter, tar en bra löpning och dyker in bakom Hoffe och utom räckhåll för Lagga. Hade undertecknad haft någon som helst speluppfattning kanske han hade kunnat tagit några snabba steg in och fläkt fram huvudet framför jätten.

Men nu heter jag inte John Terry utan håller till i Division III Mellersta.

Trean kommer enkelt, fyran likaså innan Nerkman reducerar i 88:onde efter att undertecknad för första gången i år tagit steget upp på topp.

Summering: Vi brukar alltid vara bättre än motståndarna i den här serien. Spela ut, komma till lägen, inte släppa till något och bara falla på vår ineffektivitet.

Så var det inte idag. Östersund var minst lika farliga som oss, åtminstone i den första halvleken. De spelar lika bra som oss, bara effektivare. Football ain't about having all the bollinnehav, som man säger på de brittiska öarna. 

I andra halvleken kommer vi ut bra - vi sliter bra, spelar bollen snabbt och visar att vi vill någonting. Till vilken nytta? Vi kommer till inläggslägen, vi skjuter från distans.

Ett inlägg blev farligt, då Granit styrde bollen över från en meters avstånd. Resten kändes dödfödda på förhand - vi har inte Crouchs ende bror på topp. Och framför allt; vi har ingen goalgettermentalitet i laget. Alls.

Nej, det här fungerar inte. Vi har ingen vinnarmentalitet i laget längre. Folk var högljudda och snackade kommande lagfester redan när man klev på bussen. Ingen depp här inte.

Undertecknad gräver heller inte ner sig lika tungt och djupt längre som för bara någon månad sedan, det ska erkännas. Vi går ju trots allt in och gör vårt yttersta - gud, Olof Lunch och Masse Nyström ska veta att jag alltid gör mitt allra yttersta - men det räcker ju inte.

Vi räcker inte till, tyvärr. Nåt felar. Jag hoppas att vi inte kan klaga på inställningen, jag tror verkligen alla gör sitt yttersta. Och det är väl egentligen det man kan kräva - av oss.

Nu ska jag sova, förhoppningsvis kan man hitta på något med någon av de arbetslösa ungdomar som drösvis florerar i staden.

Till sist; socialt, eller communityialt, så skulle jag kunna döda för att få gå från min nuvarande etta till åtminstone en tvåa i kolumnen Mod.