hot and sweet,
Jag måste ha varit bra onykter förra helgen. Någon måste ha lagt någon illegal substans i mitt glas.
Varför? Jo, för att jag förra helgen satt jag och slentriandippade chips i en bunke med Hot and Sweet-dipp utan att reagera. Jag märkte inte vilken oerhörd klass den höll.
I fredags bevittnade vi Barcas tråkiga vinst över Shahktar, samtidigt som vi åter dippade i en Hot and Sweet-bunke. Inte samma bunke som förra helgen, bör förtydligas. Även om vi varit lämnad åt vår överlevnadsinstinkt de två senaste helgerna så har vi vissa krav.
Nåväl, matchen kom genast i andra hand. Folk sa att den där nian i de rödblå skulle vara något speciellt. Det visade han sig inte vara. Däremot det man satte i sig, den optimala blandningen sweet chili and sourcream-chips med Hot and Sweet-dip - den visade sig vara något alldeles extra.
Igår bekräftades tesen när Hot and Sweet-dippen ställdes jämte en Fresh Island-dipp. Fresh Island som tidigare varit en av mina absoluta favoriter i OLW:s digra dipsortiment bleknade helt när den stötte på dylikt motstånd.
Jag stämmer härmed in i hyllningskören till denna dipparnas dipp och undrar om den inte borde upplyftas till något högre dippväsen.
Så... nu har man utvärderat dippar också. Man kanske skulle hitta något att göra, tro. Städa är ju olidligt tråkigt, diska likaså, men vill vi inte bli kokade på ikväll så gör vi bäst i att ordna det innan föräldrar kommer hem.
Vi borde inte sitta här och glo på TV varje natt.
Man blir ju knäpp. Vi borde dra.
Men det är ingen som har lust.
Vi var naiva, glada barn, tills vuxenlivet hann ifatt.
Nu är vi barnen av idag,
och dessa barn har ingen lust.
För det är ngest, tvång och höstsäsong,
och ekonomisk undergng.
Varje hinder är så tåligt och robust;
så det är ingen som har lust.
Varför? Jo, för att jag förra helgen satt jag och slentriandippade chips i en bunke med Hot and Sweet-dipp utan att reagera. Jag märkte inte vilken oerhörd klass den höll.
I fredags bevittnade vi Barcas tråkiga vinst över Shahktar, samtidigt som vi åter dippade i en Hot and Sweet-bunke. Inte samma bunke som förra helgen, bör förtydligas. Även om vi varit lämnad åt vår överlevnadsinstinkt de två senaste helgerna så har vi vissa krav.
Nåväl, matchen kom genast i andra hand. Folk sa att den där nian i de rödblå skulle vara något speciellt. Det visade han sig inte vara. Däremot det man satte i sig, den optimala blandningen sweet chili and sourcream-chips med Hot and Sweet-dip - den visade sig vara något alldeles extra.
Igår bekräftades tesen när Hot and Sweet-dippen ställdes jämte en Fresh Island-dipp. Fresh Island som tidigare varit en av mina absoluta favoriter i OLW:s digra dipsortiment bleknade helt när den stötte på dylikt motstånd.
Jag stämmer härmed in i hyllningskören till denna dipparnas dipp och undrar om den inte borde upplyftas till något högre dippväsen.
Så... nu har man utvärderat dippar också. Man kanske skulle hitta något att göra, tro. Städa är ju olidligt tråkigt, diska likaså, men vill vi inte bli kokade på ikväll så gör vi bäst i att ordna det innan föräldrar kommer hem.
Vi borde inte sitta här och glo på TV varje natt.
Man blir ju knäpp. Vi borde dra.
Men det är ingen som har lust.
Vi var naiva, glada barn, tills vuxenlivet hann ifatt.
Nu är vi barnen av idag,
och dessa barn har ingen lust.
För det är ngest, tvång och höstsäsong,
och ekonomisk undergng.
Varje hinder är så tåligt och robust;
så det är ingen som har lust.
Kommentarer
Trackback