så enkelt, så enkelt att bara ett barn klarar av det,

Det pågår ett världsmästerskap i friidrott nere i Berlin. I skuggan av Usain Bolt, och dennes osannolika världsrekord som inte bara skrev in sig i historieböckerna utan dessutom kostade en speltorsk som undertecknad en beskärd del korvslantar - där finns det ju också ett enormt svenskintresse.

Om vi nu har skrivit en lång utvärdering efter Premier Leagues första omgång så ska vi nu inte vara sämre, utan utvärdera och granska de på förhand mest betrodda svenskhoppen.

Emma Green, höjd: Vann kvalet! Men det skulle jag också ha gjort med tre veckors höjdträning och Emma har ju inte en enda centimeter till att plocka fram i finalen, till skillnad från sina motståndare som kan höja ribban med någon halvmeter.

Anna Söderberg, diskus: Åkte ut i kvalet imorse. Tjock och usel - ingen vidare kombination, inte ens för en diskuskastare.

Nadja Casadei, sjukamp: Slutade väl allra sist i damernas sjukamp men fick trots det mediautrymme i massor. Inställningen inför den avslutande 800-meterslöpningen löd; "jag önskade bara att den här pisstävlingen skulle vara över". Härlig inställning och ett föredöme för unga friidrottare runtom i landet - 'har du inte lika mycket talang som de andra så kan du i alla fall sikta på att ha den sämsta inställningen'.

Johan Wissman, 400 m: Klagade på Bolt samtidigt som han inte når någon VM-final. Flopp.

Mustafa Mohamed 3000 m h: Hade inte Musse satt i sig de där fyra mosbrickorna med extra räksallad inför semifinalerna och behövt spytt efteråt hade han kanske kunnat sluta näst sist i finalen.

Robert Kronberg 110 m h: Kom aldrig till start på 110 meter häck, men är en förbannat trevlig och glad kille att prata med. Fullt godkänt, därför.

Linus Thörnblad, höjd: Lekte sig över 2,30 i kvalet vilket på Thörnbladsvenska betyder att han river ut sig på 2,27 imorgon och slutar delad tia.

Slutligen - är Usain Bolt dopad så ska jag gå från totalt ointresserad av friidrott till att aldrig slå på teven ens till stora mästerskap.

Jag, Jan Majlards ende son tillika friidrottsskribent, lovar då att ringa upp Lennart A. Juhlin och prata - likt vi gjorde på Mimer med Pelle Blohm, Dan Glimne, Bengt Frithiofsson samt Christer Ulfbåge - om friidrottens opålitlighet och därefter publicera här.

Nähä, ni går inte igång på sånt?

Då får jag väl släppa bomben - senare idag kommer Iidel släppa sin recension om filmen G.I. Joe.

Stay förjävla tuned.



Och jag, vill ha dig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback