slamhundsmiljonär,
Jag ger mig ut på djupt vatten nu, jag är medveten om det. Vi har alltså en av Mellansveriges främsta bioexperter som medskribent här på bloggen, och likafullt ska jag - som aldrig ens suttit i mig en blockbustermeny - försöka mig på att utvärdera en film.
Men men; here we go.
Slumdog Millionaire hyrdes av familjen igårkväll, till detta poppades ett par större popcornskålar samtidigt som det skålades i läsk.
Filmen, som prisats av filmkritiker världen över, infriade i sanning de högt ställda förväntningarna.
Vilken film. Vilken filmmusik. Vilket skådespeleri.
I inledningen av filmen, när man fick se hur gemene indiske fattigjonspojke lever, skämdes man inte så lite när man satt där i ett välinrett vardagsrum med en näve lagom saltade popcorn. Man kom på att; jag brukar ju vara ganska olycklig och klaga på saker och ting i min vardag.
Det ska jag försöka sluta med. Det hade ju trots allt kunna vara lite värre.*
*= Det är inte ovanligt att filmer framkallar starka känslor hos undertecknad. Efter att ha sett en bättre lagsportsfilm vill man träna fyra gånger per dag, efter att ha sett en film om dåliga förhållanden ska man aldrig mer klaga och efter att ha sett en romantisk komedi med Sandra Bullock och Hugh Grant så tycker man av någon outgrundlig anledning att den förstnämnde är det vackraste kreatur som skapats näst efter en fullfjädrad Belgian Blue. Film har alltså en stark effekt på undertecknad direkt efteråt, men denna brukar släppa efterhand och ifall man står för en svagare insats mot Alsens IF i afton lär vi vara tillbaka på klagarspåret.

"Framavlad skönhet är den enda skönheten", sagt av... nån tysk forskare.
Ghamil verkar inte bry sig nämnvärt om att det är match day för Medskogsbrons stolta BK i afton utan väljer helt sonika att bjuda på isterband med stuvad potatis dagen till ära.
Tack, men nej tack. Istället kanske man beger sig ner mot stadskärnan för en lunch på någonbättre uteservering och ser när skoleleverna vallfärdar från Hedbergskas återinvigning.
IP, 19:00, Alsens IF at home - jag vill se dig, dig, dig och dig där. Det vill säga i stort sett hela läsarkretsen.
Jag har tänkt på alla saker som dom sa till mig.
Och jag har tänkt på alla löften som dom gav till mig.
Och jag vill ha nåt annat nu,
så glöm all skit som var förut.
Men men; here we go.
Slumdog Millionaire hyrdes av familjen igårkväll, till detta poppades ett par större popcornskålar samtidigt som det skålades i läsk.
Filmen, som prisats av filmkritiker världen över, infriade i sanning de högt ställda förväntningarna.
Vilken film. Vilken filmmusik. Vilket skådespeleri.
I inledningen av filmen, när man fick se hur gemene indiske fattigjonspojke lever, skämdes man inte så lite när man satt där i ett välinrett vardagsrum med en näve lagom saltade popcorn. Man kom på att; jag brukar ju vara ganska olycklig och klaga på saker och ting i min vardag.
Det ska jag försöka sluta med. Det hade ju trots allt kunna vara lite värre.*
*= Det är inte ovanligt att filmer framkallar starka känslor hos undertecknad. Efter att ha sett en bättre lagsportsfilm vill man träna fyra gånger per dag, efter att ha sett en film om dåliga förhållanden ska man aldrig mer klaga och efter att ha sett en romantisk komedi med Sandra Bullock och Hugh Grant så tycker man av någon outgrundlig anledning att den förstnämnde är det vackraste kreatur som skapats näst efter en fullfjädrad Belgian Blue. Film har alltså en stark effekt på undertecknad direkt efteråt, men denna brukar släppa efterhand och ifall man står för en svagare insats mot Alsens IF i afton lär vi vara tillbaka på klagarspåret.

"Framavlad skönhet är den enda skönheten", sagt av... nån tysk forskare.
Ghamil verkar inte bry sig nämnvärt om att det är match day för Medskogsbrons stolta BK i afton utan väljer helt sonika att bjuda på isterband med stuvad potatis dagen till ära.
Tack, men nej tack. Istället kanske man beger sig ner mot stadskärnan för en lunch på någon
IP, 19:00, Alsens IF at home - jag vill se dig, dig, dig och dig där. Det vill säga i stort sett hela läsarkretsen.
Jag har tänkt på alla saker som dom sa till mig.
Och jag har tänkt på alla löften som dom gav till mig.
Och jag vill ha nåt annat nu,
så glöm all skit som var förut.
Kommentarer
Trackback