pirkt,

Efter fem timmars sömn slog man upp sina trötta blandgrå imorse. Det blev FM inpå småtimmarna med den gode Klonk-Basse, vilket kan te sig onödigt på en måndag för den oinsatta pöbeln.

Men då har ni inte spelat FM10 över nätverk.

Riktigt roligt att Klonk-Basses prickfria, sympatiska fasad till slut föll efter en slöplig 2-0-förlust i Champions League-kvalet mot Dinamo. Två-mål-på-två-skott-buggen fick den vanligtvis sansade Klonk-Basse att fördöma allt vad moral, sans och Football Manager heter.

Roligt att se starka känsloyttringar även från denna man, då undertecknad sitter och hoppar, bankar knytnäven i soffan och skriver tangentbordsvalser i MSN-fönstret vid varje baklängesmål.

Nåväl. 09.15 var det redaktionsmöte på skolan. Sportredaktören släntrade in vid 09.25 och satt därefter mest och viskade lite för högt och suckade lite för uppenbart.

En sak jag kan ogilla hos mig själv är att jag inte riktigt kan dölja när jag är komplett ointresserad. Jag vill inte sitta och rita upp ett sidschema till en övning som a) inte ger betalt, b) tar min värdefulla tid och c) inte ger något betyg. Det gör jag också väldigt tydligt med knappt hörbara suckar, slumrande med ögonen och viskningar om annat till stolsgrannen, vilket kanske inte är så socialt accepterat.

Nåväl. Vid tio var det slut, varpå jag och min medarbetare på sportredaktionen, Jonas Åström, tog en fika på Waynes och diskuterade helgens Stryktips till vår tilltänkta spelsida.

Som den robusta, hårdföra mittback jag är så tog jag en maskulinare kopp varm choklad med vispgrädde.

Macho-Jonas från de mörkaste norrbottniska skogarna försökte, som brukligt, håna mitt val av dryck men tittade samtidigt ner i en mjölkig latte vispad så att ett vitt hjärta uppenbarade sig i den gyllenbruna javan. Han blev med ens inte så störsk han heller.

Därefter begav vi oss omgående till Ghamils restaurang för att tillsammans med Lagréll inta en i alla avseenden bättre måltid bestående av en citruspanerad hälleflundra med den finaste kokta potatisen som går att hitta norr om Lasse Berghagens färskpotatissamling.

Lite dösnack om allt mellan himmel och jord GIF, Real Madrid och Sundsvalls uteliv är inte heller fel.

Sedan dess har vi hunnit med en effektivare träningstimme med nämnde Lagréll. Med tanke på dagens fokus på bröst, mage och axlar lär man sitta framför kvällens Champions League-sändning som en krummad utter som legat oergonomiskt i ett gassande rävgryt i månaderna tre.

Champions League-kväll, Viasats fotbollspaket och en obligatorisk FM-session på datorn - det är ingen sämre tisdagskväll det, ska ni veta.

... jag inser samtidigt att en person som använder termer som "obligatorisk FM-session" kanske borde hitta något att ägna sitt liv åt.

Imorgon blir det samma procedur igen. Vi lär ju släpa oss till ett onödigt möte vid 09.15, sitta och sucka ett tag - men skillnaden imorgon är att vi kan ta tag i saker och ting. Vi har utlovat en sida i sportdelen vigd åt GIF Sundsvall - och vad passar då bättre än en intervju med någon om Cain Dotsons fortsättning i klubben?

Apropå Dotson; ST hade ju tydligen uppgifter starka nog för en helsida om att Dotson skulle ta en time-out. Så blev det alltså inte.

Men istället för att publicera korrekta uppgifter så fokuserar Sundsvalls Tidning på Timrå IK:s första halva av Elitseriesäsongen, och man gör det på det bästa av alla journalistiska sätt.

Bjuder man på spännande statistik? Hårddragna analyser? Meningsfulla krönikor?

Nej, nej.

Man gör det genom att likna ett antal spelare vid olika fågelsorter, så klart.

"Duvan

Gillar att kretsa kring torget och käkar gärna pommes frites. Eric Moe är väl den i Timrås trupp som anses ha mest gemensamt med en duva".

Jag vet inte vad jag ska säga. Jag ser inte riktigt allmänintresset angående vem i Timrås trupp som är mest lik en hackspett till spelstilen*. Och jag vet inte om Eric Moe är särskilt nöjd med själva duvformuleringen. Jag tror inte det. Och jag hoppas väl någonstans att Sundsvalls Tidning inte heller är helt nöjd med sitt uppslag.

*= "Liten, ettrig och ständigt på hugget. Sån är hackspetten och sån är även Timrås Laurent Meunier".

Ah, en hackspett i laget! Då blir det slutspel, va?

Det är varning för ras.

Dina ögon kan krossa min värld.

Som stenar mot glas.