pirkt,

Det hinns liksom inte med något mer än det; gym och skola.

Idag hann vi klämma in ett julbord på Casino Cosmopol.

Vi kom in. Det visade sig att julbordet serverades i en lokal som var helt åtskild från spelautomaterna. Svenska "Spela lagom" Spel hade inte ens försökt erbjuda Grodspelet eller andra Jack Vegas-spel i tallriken, glaset eller övriga köksatteraljer.

Julbordet var sådär. Inget jag skulle betala särskilt mycket pengar för, vilket man lär behöva göra som privatperson och icke-inbjuden. En 400 kronor uppskattade min far att ett Cosmopol-julbord gick lös på för en person.

Därefter blev det gym med Lagréll efter Pelle Ljungströms träningsschema som vi nu fått ta del av. Vi tackar Lagrélls ende far för den komplikationsfria kopieringen av häftet.

Det var jobbigt. Precis som väntat och precis som önskat.

Det tog också sin tid. Jag tror vi anlände till Golds lokaler vid ettsnåret. Vi var inte därifrån förrän vid tjugo i fyra. Trevligt förvisso, men också väldigt trassligt - med tanke på att vi skulle infinna oss i skolan 16.15.

Så vi skyndade oss hem, tog fram en handfull ägg, några skvättar mjölk, en radda yoghurt med smak av sommarbär, lite havregryn, en skivad banan och en klick jordgubbssylt och rörde med en bättre stavmixer ihop allt till en välsmakande smoothie i godan ro.

Vi skyndade i oss den smäckra sörjan och skyndade iväg till skolan. 16.15 var det ju.

Eller? Nej. Så klart inte. Oskar "Muffin" Lund har självklart glömt att meddela att den akademiska kvarten var borträknad och att vi istället började 16.00.

Men men, det var ju - som tur var - inte första gången vi tvingades öppna en lektionssal gravt försenad.

Själva komma-för-sent-till-en-lektion-historien var heller inte särskilt intressant eller spännande.

Men inget är det just nu hos undertecknad. Livet går sin gilla gång och ingenting händer. Verkligen ingenting. Inte ens Cain har ringt och bokat in ett nytt möte.

Dessutom hade man gärna förskanskat sig någon att kalla Muffin* snarast möjligt.

Men det får väl bli imorgon någon annan dag. Den här dagen slutar nu. Vi ska, för första gången den här månaden, leta oss ner i vår förr ställbara säng för att somna före klockan ett.

*= Jag hade självklart inte kallat någon jag gillar för Muffin. Det är förbehållet Oskar Lund som, likt den gulliga och gosiga kille han är, kallar sin dam detta. Vilket vi, och även Oskar ett flertal gånger, blev påminda om på jullunchen av den legitimerade retstickan Henrik Sjöberg.