gymmarn,
07.15 drog nån lokalpajsare på Radio Västernorrland igång på klockradion imorse.
Vi slog på teven, stängde av radion och vände oss i sänghalmen. Ett klassiskt försovar-knep.
Men upp kom vi, någon kvart senare efter att ha legat och dåsat med ljudet till årets första avsnitt av julkalendern i öronen.
Jag var för trött för att uppfatta något, men jag antar att det var något dubbat holländskt som barnen av idag fick beskåda. Detta grundar jag i det odiskutabla faktum att svensk barnprogramsindustri har utvecklats i samma takt som en isländsk räktrålarfond de senaste åren.
Vi var till slut i tid - det är inte ofta - till en föreläsning som gav mig väldigt lite men som tog ifrån mig inte mindre än en timme och fyrtio minuter.
I slutet, när det äntligen höll på att ebba ut, tar ett gäng grafiker ton och ställer frågor som inte ens har med kursens innehåll att göra. De svävar iväg. Klockan är inte ens kvart i tio på morgonen och de svävar iväg.
Alla vet att vid denna okristliga tidszon, som jag länge trott varit tillägnad apacheindianerna på den amerikanska solkusten, ska man inte besvära sig. Man ska ta sig igenom. Genomlida. Överleva.
Jag slumrade inte till mer än en trettio sekunder under föreläsningen och det får ses som ett väldigt gott morgonverke.
Innan klockan hann slå elva var vi på plats hos Ghamil tillsammans med Sundströms andre för en bättre pytt till lunch. Detta alltså innan den officiella frukosttimman var slagen. Imponerande. I sanning imponerande.
Därefter fick vi en rejäl dos av den kroniska huvudvärk som vi fått utportionerad av högre makter under senhösten. Så vi lade oss helt enkelt ner i sänghalmen igen för att vila upp oss.
Men hade vi varit en sån som spenderade hela eftermiddagar och kvällar sängliggandes hade vi inte komm... äh, glöm det. Vi har inte kommit någonvart. På något plan.
Men vad jag vill säga skryta om är att det blev gym idag igen. Men inte på Gold's. Nej, nej. Utan på...
Scandia. Några våningar ovanför där Sundströms andre dagligen sitter och kommenterar statusar på Facebook finns ett gym. Ett högklassigt gym dit Majlard, Lagréll och nämnde Facebook-arbetare begav sig.
Det blev lite marklyft, lite styrkevändningar och lite Vegard-övningar. Sundströms andre berättar nog för sina nära och kära att det var just det vi gjorde - och inget mer. Marklyft, styrkevändningar och Vegard-övningar.
Men, kära skara, det var mer. I Skandias förträffliga lokaler fanns nämligen ett pingisbord. Där det avgjordes ett antal matcher i det klassiska Kung-upplägget.
Hur det gick?
Majlard, 8 guldtackor*.
Lagréll, 3 guldtackor.
Sundströms andre, 0,0 guldtackor.
Vilket lir av undertecknad. Lite ringrost i inledningen, men efter några längre bolldueller som uppmjukning var det inget snack.
Imorgon blir det ledigt. Månne hinns det med en del dykande med Lagréll i den nyöppnade Nordichallen, och det senaste jag hörde var att det var möte med Cain imorgon efter lunch.
Till sist: hur roligt är det inte när Joe Davola är med i ett Seinfeld-avsnitt? Inte själva personen, inte vad han säger - utan vad han kallas. "Crazy Joe Davola". Tänk vad roligt om alla människor kallades vid sina fulla namn - men med ett adjektiv innan som säger det viktigaste om personen.
Over and out från Motriggade Erik Löfgren.
*= En guldtacka är en synonym för totalseger i en Kung-omgång.
Men jag vet, jag vet, jag vet,
det finns inga prinsessor,
ändå drömmer jag lite till.
Ja, jag drömmer lite till,
så jag nästan tror att det finns.
Vi slog på teven, stängde av radion och vände oss i sänghalmen. Ett klassiskt försovar-knep.
Men upp kom vi, någon kvart senare efter att ha legat och dåsat med ljudet till årets första avsnitt av julkalendern i öronen.
Jag var för trött för att uppfatta något, men jag antar att det var något dubbat holländskt som barnen av idag fick beskåda. Detta grundar jag i det odiskutabla faktum att svensk barnprogramsindustri har utvecklats i samma takt som en isländsk räktrålarfond de senaste åren.
Vi var till slut i tid - det är inte ofta - till en föreläsning som gav mig väldigt lite men som tog ifrån mig inte mindre än en timme och fyrtio minuter.
I slutet, när det äntligen höll på att ebba ut, tar ett gäng grafiker ton och ställer frågor som inte ens har med kursens innehåll att göra. De svävar iväg. Klockan är inte ens kvart i tio på morgonen och de svävar iväg.
Alla vet att vid denna okristliga tidszon, som jag länge trott varit tillägnad apacheindianerna på den amerikanska solkusten, ska man inte besvära sig. Man ska ta sig igenom. Genomlida. Överleva.
Jag slumrade inte till mer än en trettio sekunder under föreläsningen och det får ses som ett väldigt gott morgonverke.
Innan klockan hann slå elva var vi på plats hos Ghamil tillsammans med Sundströms andre för en bättre pytt till lunch. Detta alltså innan den officiella frukosttimman var slagen. Imponerande. I sanning imponerande.
Därefter fick vi en rejäl dos av den kroniska huvudvärk som vi fått utportionerad av högre makter under senhösten. Så vi lade oss helt enkelt ner i sänghalmen igen för att vila upp oss.
Men hade vi varit en sån som spenderade hela eftermiddagar och kvällar sängliggandes hade vi inte komm... äh, glöm det. Vi har inte kommit någonvart. På något plan.
Men vad jag vill säga skryta om är att det blev gym idag igen. Men inte på Gold's. Nej, nej. Utan på...
Scandia. Några våningar ovanför där Sundströms andre dagligen sitter och kommenterar statusar på Facebook finns ett gym. Ett högklassigt gym dit Majlard, Lagréll och nämnde Facebook-arbetare begav sig.
Det blev lite marklyft, lite styrkevändningar och lite Vegard-övningar. Sundströms andre berättar nog för sina nära och kära att det var just det vi gjorde - och inget mer. Marklyft, styrkevändningar och Vegard-övningar.
Men, kära skara, det var mer. I Skandias förträffliga lokaler fanns nämligen ett pingisbord. Där det avgjordes ett antal matcher i det klassiska Kung-upplägget.
Hur det gick?
Majlard, 8 guldtackor*.
Lagréll, 3 guldtackor.
Sundströms andre, 0,0 guldtackor.
Vilket lir av undertecknad. Lite ringrost i inledningen, men efter några längre bolldueller som uppmjukning var det inget snack.
Imorgon blir det ledigt. Månne hinns det med en del dykande med Lagréll i den nyöppnade Nordichallen, och det senaste jag hörde var att det var möte med Cain imorgon efter lunch.
Till sist: hur roligt är det inte när Joe Davola är med i ett Seinfeld-avsnitt? Inte själva personen, inte vad han säger - utan vad han kallas. "Crazy Joe Davola". Tänk vad roligt om alla människor kallades vid sina fulla namn - men med ett adjektiv innan som säger det viktigaste om personen.
Over and out från Motriggade Erik Löfgren.
*= En guldtacka är en synonym för totalseger i en Kung-omgång.
Men jag vet, jag vet, jag vet,
det finns inga prinsessor,
ändå drömmer jag lite till.
Ja, jag drömmer lite till,
så jag nästan tror att det finns.
Kommentarer
Trackback