efterskolsfunderingar,
Börjar kännas aktuellt med att fundera på vad man ska ägna sig åt efter det envetna skolväsendet tagit slut.
Kändes som en tryckvåg av illvilja och avundssjuka gick igenom kroppen när man fick höra att gemene klasskamrat skulle ta tåget till Stockholm, sova i gemene Perra-stekares lägenhet, gå på en bättre konsert och sedan bege sig hem efter några dagar. Utan hämningar. Så skulle man ju gärna se att sitt liv blev, i all oändlighet. Eller åtminstone under något sabbatsår.
Men då kan jag tycka att man bara skjuter upp allt nödvändigt ont, såsom vidare studier. Kan tycka att det är lika bra att avverka dessa studerande år så snabbt som möjligt.
För det är väl okej att leva i en stökigare etta och äta portionsnudlar när man är nitton. Men när man är inne på sitt tredje år och är tjugosex, då börjar det bli mer tvivelaktigt.
Äeh, jag vet inte. Nördigt att veta vad man ska göra såhär pass lång tid innan det är ens aktuellt. Och jag, mina undersåtar, är ingen nörd.
Näe, för långt till skolslut för att fundera på dylika saker. Man skickar ut fel signaler till kroppen. Lyckliga, harmoniska signaler. Det är inte rätt. Alltför många jämngrå dagar kvar för att vara uppspelt. Bättre att vidhålla melankolin.
Gråa dagar skyndar aldrig på.
Kändes som en tryckvåg av illvilja och avundssjuka gick igenom kroppen när man fick höra att gemene klasskamrat skulle ta tåget till Stockholm, sova i gemene Perra-stekares lägenhet, gå på en bättre konsert och sedan bege sig hem efter några dagar. Utan hämningar. Så skulle man ju gärna se att sitt liv blev, i all oändlighet. Eller åtminstone under något sabbatsår.
Men då kan jag tycka att man bara skjuter upp allt nödvändigt ont, såsom vidare studier. Kan tycka att det är lika bra att avverka dessa studerande år så snabbt som möjligt.
För det är väl okej att leva i en stökigare etta och äta portionsnudlar när man är nitton. Men när man är inne på sitt tredje år och är tjugosex, då börjar det bli mer tvivelaktigt.
Äeh, jag vet inte. Nördigt att veta vad man ska göra såhär pass lång tid innan det är ens aktuellt. Och jag, mina undersåtar, är ingen nörd.
Näe, för långt till skolslut för att fundera på dylika saker. Man skickar ut fel signaler till kroppen. Lyckliga, harmoniska signaler. Det är inte rätt. Alltför många jämngrå dagar kvar för att vara uppspelt. Bättre att vidhålla melankolin.
Gråa dagar skyndar aldrig på.
Kommentarer
Trackback