så måste det vara,

Jag har räknat ut det nu - hur det ligger till. Olof Lundh är överlägsen dig och mig. Han har ett överlägset intellekt, han är en tänkare av stora mått.

Han har under flera år noterat hur tevemediet har gått ner sig, hur okapabelt folk har lyfts fram i bild och fått fortsätta trots att de inte säger något vettigt.

Olof Lundh har suttit hemma framför teven och noterat detta och helt sonika bestämt sig för att påbörja ett nytt projekt, ett experiment inspirerat av Erik Niva.

Niva sökte till Farmen någon gång i början av 2000-talet och kom in genom att hitta på att han var en vegan. Detta för att Niva ville testa på hur det var att vara med i en dokusåpa. Se hur det fungerade, liksom. Ett litet samhällsvetenskapligt experiment.

Olof Lundh går på samma linje. Han jobbar, med sitt överlägsna intellekt, sig envetet in i teverutan för att sedan helt medvetet kabla ur. Till en början klär han sig i varulvskläder, han tar på sig ett par flipbrillor, han tjatar om vad trettonåringar på Fotbollskanalen.se säger och han passar på att göra allt detta samtidigt som han ler in i kameran som en lömsk krigsförbrytare. Han märker dock att; "fan, jag blir inte bortplockad!".

Dags att gå på det tunga artilleriet, tänker Olof: han börjar nu säga helt vedervärdigt usla saker i direktsänd teve. Han sitter och meddelar svenska folket att han vill se mer av nakna gubbar inom fotbollen.

Vi får se hur det går för Olofs projekt, hur lång tid det ska ta för honom att bli bortplockad. Men när han väl bli det - räkna med att han kommer gå ut och kunngöra för sitt experiment och i samma stund skjuta hela medieetablisemanget i sank.
Som Zlatan skulle ha sagt: Lekt med oss, det är vad Olof har gjort. Kunngöra det snart, det är vad Olof ska göra.

Jag kommer härmed inte ta upp Olof Lundhs alla fel och brister eftersom jag vet att han är överlägsen dig och mig intellektuellt, utan jag kommer bara sitta lugn i båten och vänta på att han avslöjar sin mediakupp.

On another note - fan vad tråkigt det är att vara sjuk. Har jag ett litet berg av snytnäsdukar intill mig? Nej, ganska stort. Är det fräscht det? Nej, inte så, tror jag.



Och det hjärta som skulle bli ditt på nåt vis,
det fryser nu sakta till is.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback