fyyyyyyy fan.
Om idag inte var en ändlös landsväg...
Så inleder Nationalteatern sin briljanta "Bara om min älskade väntar".
Pirkts onsdag har varit en ändlös landsväg, av smärta.
Först psykologisk då man har varit tvungen att uthärda en handfull timmar i gråbeiga klassrum med ännu gråare lärare - där vissa inte ens kan undervisa korrekt.
Kokade inombords när IB lämnade över ett smärre VG+ på Rättskunskapen, när undertecknad hade gjort exakt som IB visat på tavlan men fått fel. Jag var tydligen inte där när hon gjorde om det hela på tavlan.
- Synd, löd IB:s reaktion.
Ett ord: pension.
Men sen då? Blev det lugnt sen? Nähä, justja.
Mördarmassage hos naprapaten; jag tror sällan jag haft så ont. Jag har alltid förutsatt att jag kommer dö av någon humoristisk orsak - till exempel nedfallande istapp eller dylik Seinfeldlustig död. För att liksom summera det hela med en liten knorr.
Men idag kändes det som att den där britsen var platsen, åtminstone för ens högerlår. Usch.
Sen: Boltonlöpningar ensam. Hundratals. Varför behövde det där efterblivna knät vricka sig? Nu kanske man missar Norge också. Kalas.
Om idag inte var en ändlös landsväg, och inatt en vild och krokig stig.
Om imorgon inte kändes så oändlig, då är ensamhet ett ord som inte finns.
aaaargh,
För det här håller ju inte. Svensk reklam har aldrig varit sämre. Man skäms ju under reklampauserna, man ligger och gömmer sig under kudden och ber till gud att man ingen ska luska ut att man kommer från samma land som yoghurten Activia.
Ung mor: Hej, allt väl?
Gammal tant, uppenbarligen med magbekymmer: Ja, det har varit lite mycket bara, och jag har slarvat med maten så jag känner mig lite uppblåst.
Ung mor: Du borde pröva Activia.
Gammal tant, uppenbarligen med magbekymmer: EN YOGHURT?!
Ung mor: Ja, den är jättebra för matsmältningen. Jag äter den varje dag, och magen känns inte uppblåst och spänd längre. Smaka!
Gammal tant, uppenbarligen med magbekymmer: Mmm, den var riktigt god!
Hur mycket fakturerade marknadsföraren för det här jobbet, tro? Jag hade gjort ett bättre jobb med enbart Mimerskolans gamla dataprogram GIMP och en lampskärm till min hjälp.
Gamla Ullevi-Sture fakturerade nog skäligt i jämförelse med Activia-reklamskojarna.
Om du tänker efter: hur många gånger har din gamla mor- eller farförälder inlett samtalet er emellan med att meddela att han/hon känner sig uppblåst?
Äh, dags att sova. Men reklamens förfall gör en så arg så här på måndagsnatten.
lemur,
Kökskedjan Qviks reklam, med den där påstått berömda dansken - vad vill de med den?
Tror marknadsförararna att någon sitter och kan fokusera på kök då han jonglerar med pannbiffar, dubbningen är sällsynt osynkad och den gode dansken själv ser ut som en dvärgslemur?
Åh, man mår sällan så bra som när det bjuds på dubbeldos av Seinfeld.
Joggade på träningen idag, hela vägen till Granlo. Därpå gym. Fy fan vad tråkigt det är att vara skadad. Kändes inte ens bra under joggningen idag. Tur vi ska till diverse naprapat imorgon då.
Lirade poker idag på kvällskvisten, gick särdeles trögt till en början då vi var nere två inköp. Men vi vände på den gamla steken och slutade ett knappt inköp upp. Inte fel i dessa finanskrisdagar.
Fick hem Florence Valentins nya skiva, Spring Ricco, idag också. Ska inlyssnas under veckan.
Så tråkig är undertecknad, en slentrianmässig måndag i mars.
Här kommer våren, det har jag lärt mig.
Det blir rätt ensamt, bland alla löven.
jobb,
Ännu en milstolpe uppfylld i karriären. Att sitta bredvid Kjell Lönnå på en kyrkbänk en söndagsförmiddag, det är något jag unnar varje människa innan de trillar av den berömda pinn.
Att sitta intill Sundsvalls mest celebra gäst i sin rätta miljö, det blir inte mycket större.
Ska vi omvandla denna klassblogg till en skvallerblogg för en kort stund? Gärna för mig.
Den gode Kjell hade nämligen glömt att ställa fram sitt väggur till sommartid imorse, varpå han dök upp först en timme in i gudstjänsten. Till den här smaskiga skvallertexten skulle redaktör-Pirkt förmodligen sätta en förnedrande bild på Kjell i sina sämre stunder tillsammans med en fet rubrik i stil med "Oopsie-Woopsie, Kjelle!".
Men nu är det här, som bekant, ingen skvallerblogg.
Istället begav vi oss direkt från frågestunden med prästen till Dagbladets redaktion, där vi har ägnat oss åt diversearbete hela dagen. Svenska Cupens första omgång på ett snålblåsigt tillika svinkallt Västhagen? Jo, jag tackar jag.
Inte ens på de sibiriska tunnlanden blir det lika kallt som på Västhagen en valfri eftermiddag. Högsommar eller midvintersnö - du huttrar oavsett om du står på Västhagens läktare.
Så hur kommer man runt den problematiken? Jo, man sitter kvar i bilen, förstås. Man är ju inte dummare än så. Parkerar på platån med full utsikt över hela planen.
Hur matchen gick? Lars Oscarsson spelade vänsterback i bortalaget, behöver ni ens då fråga? 0-5, såklart.
Nej, kåserier åsido: det skingrades inte heller idag några klartecken i frågan som satt griller i huvudet på forskare världen om i åratal - hur blev Lars Oscarsson allsvensk?
Sovmorgon imorgon, skönt å. Sen skulle Joel ha med sig en italiensk physioterapeft (något i den stilen) på träningen. Ska bli intressant att se vad han har att säga om mitt knä. Var ju ett symboliskt halvår sedan jag kände av det vid fysisk aktivitet, så att få gå för fullt redan imorgon vore ingen ovälkommen present. Men det lär ju bli det väntade, löpning rakt fram med en manisk Karl Ståhl vid tidtagaruret. Bah.
Det här kanske har varit den jobbigaste helg jag varit med om. Roliga saker understrykna och fetmarkerade:
Träna, jobb, sova, högskoleprov, träna, Portugalmatchen, sova, vara på väg ut och löpa, få reda på att klockan är framställd, gudstjänst, jobba, och nu - för att sluta någon slags romb - sova.
Som ett kliande, svidande skavsår, är den tomhet som kvarstår.
När du somnar om natten, precis som jag.
helt slut,
Utbrändheten vilar runt närmaste farstuknut. Högskoleprov idag. Gick väl sisådär, riktigt tråkigt och segt var det i alla fall. Speciellt under de halvtimmeslånga pauserna. Bah, fanns det mycket att göra?
Fick i alla fall sitta bredvid Carl-Jan Granqvist ende son. Stort det.
Imorgon är det åtminstone helig sabbatsdag? Nja. Löpa imorgon bitti, därpå göra studiebesök i kyrkan, intervjua en prästrackare och sedan i ilfart till diverse jobb fram till 23-snåret. Vanhelgar sabbaten.
Nej, det kanske inte var C-J:s biologiske arvinge, men han såg då åtminstone exakt likadan ut. Våg i barret, sofistikerad och med en begynnande mage. Sen var han klar med alla frågorna en kvart innan undertecknad, och kunde då sitta och filosofera fritt.
Daniel "Majsen" Majstorovic. Vilken insats. Sa redan vid hans allra första ingripanden att det här blir en ny sexgetingsinsats. Glenn började efterhand också bli orolig över att behöva dela sexgetingsutmärkelsen med någon annan, och anklagade följdaktligen "Majsen" för att ha en magnet kopplad till sina skor.
Piggt av Lagerbäck att vänta till 81:a minuten med att plocka ut en helt genomslut Anders Svensson. Stackars Antka har inte spelat tävlingsmatch sedan september - men visst, vi räknar med 81 pigga minuter mot nio världsutespelare och Raul Meireles...
Sen Chippens inhopp; det var väl bland det sämre man sett på år och dagar. Ingen vilja, ingen hårdhet, ingen speed. Och till råga på allt en flängig Åshöjdenfrilla. Nej, vise Seb Larsson måste ligga före i den internkampen - speciellt om det handlar om att spela klokt och solidt mot Portugal borta.
Äh, riktigt starkt att trots allt få med sig en pinne. Gjorde en fin liten profit på det hela jag med då vi satt med u0,5 på Sverige samt 0-0 som resultatspel.
Idag tröck vi dessutom in lite på Joel Johansson som Elfsborgs bäste målskytt till 10 gånger. Känns högt. Testade även Joel J som skyttekung i hela Allsvenskan till 80 gånger.
Nåväl, nu ska jag bara däcka av ockertrötthet.
moberg jr,
9/13 på ordförståelse och 6/7 på matematiska och logiska problem på 1999 års test - kan tycka att det borde vara tvärtom, men vad fan är en triptyk?
Jo, en tredelad tavla. Inte ett vaddstickat tyg, inte...
Baaaaah, har jag en dålig Spotify-lista?
Åt en gammal kasslerlåda till middag idag. Men inte ens den mest uppmjuknade restmat kan undgå att bli välsmakande när Pirkt får addera sin thailändska specialsås.
Lystring, matälskare, ty här följer receptet till framgångsrik vardagsmat. Läser en sån som Tobbe detta kanske han kan piffa upp sin "Makaroner och korv-diet" då och då. Eller, han kanske klarar sig med att be femtioårsfirare om överblivna köttslamsor.
Nåväl, här följer det:
Pirkts Thaisås
Tid: 5 min.
Svårighet: Lätt.
Finhacka en kvarts schalottenlök, ta en nypa koriander och mortla ner det tillsammans med schalottenlöken. Tag därpå en tilltagen tesked mango chutney och bered blandningen i...
Who'm I kidding?
Ta en handfull skedar creme fraiche, blanda med en klutt mellanfil och häll i ICA:s Thai Sweet Chili Sauce. Färdigt.
Det är kanske ingen större matlagningskonst, såsrackaren kanske inte tar plats bland familjen Höglunds "Pappas tre", men den förgyller den slentriangråa vardagsmaten.
Men hoppet föds i handling,
ja, det vet jag att du vet.
Så kom hem till mig så gör vi nåt ihop.
mööööör,
Timman var sen, Seinfeld och diverse annat störde på teven - då är det klart att till och med undertecknad kan begå misstag som att glömma "Räddningspatrullen" i gårdagnattens topplista.
Det var ju där, och inte i "Luftens hjältar", som den korpulente Oscar kom med snitsiga one-liners... Därmed inte sagt att "Luftens hjältar" ska förpassas bort från listan. Nej, ett sånt där klassintro petar man inte på så lätt.
Nej, det är svårt att ranka barnprogram på en sämre bloggportal.
Marley och Jag, känns väl som en aningen förlegad filmidé. Förmodligen har manuset legat och skräpat sedan Air Bud-tiden, varpå någon rik hundentusiast pumpat in pengar. Nej, ska nog inte nyttja mitt 100-kronors presentkort som man fick efter IB:s intervju på denna skojarfilm utan målgrupp.
Att börja elva och sluta två, det är inte helt fel. Snarare ett föredöme för andra skoldagar.
Sedan begav man sig inte ont anande mot Sporthallen för att köra igenom ett lugnare wetwestpass. "Kör i det tempo du orkar i fyrtiofem minuter", sa Sheriffen igår. Lät särdeles lugnt.
Men vad möts man av? En specialinstruktör med ett enda mål - att suga musten ur varenda cell i Pirkts arma kropp. Då ska sägas att jag redan sedan gårdagens gymövningar hade en molande verk i hela benregionen.
"Vi ska köra syra", he said. And syra it was. Västvärldens suraste syra spred en syrlighet i kroppen vi sällan varit med om. Helt sinnessjukt jobbigt var det, faktiskt. Lite annat än det vi hade tänkt, också. Nu har vi kört hårt med intervaller på badet i tisdags, grisgym igår samt syrlighetens syra idag.
Man har ju varit piggare.
Ska vi avsluta den barnsliga banan med ett klassklipp uppletat av Youtube-gourmén Basinho? Ha med er detta när ni ser klippet: I mitten av nittiotalet var det många som sade upp kontakten med sina överviktiga bröder. Den sensmoral som Gizmokvack bjuder på i slutet av det här klippet gjorde att den här trenden ebbade ut.
heder åt de som hedras skall,
Äh, vem bryr sig.
Men barnen av idag - vad växer de upp med för barnprogram? Jo, någonting Geert den Oudens morbror knåpat ihop i nån inrökt webhörna någonstans i Graafschap, utan själ, passion och förmåga att väcka känslor hos de unga individerna. Massproducerad smörja utan underliggande budskap utan med en platt och plump handling utan humoristiska inslag, ljudsatta av någon E.M.D-älskande mysfarbror som vill att alla karaktärer ska ha silkeslena stämband som konstant talar i någon sorts obehaglig falsett.
Saker och ting var ju inköpta och översatta förr också, men då la folk i alla fall ner tid på själva översättningen och ljudsättningen för att göra det till ett värdigt nöje för de små liven.
Vem kommer minnas dagens sorgliga substitut till barnunderhållning om tio-femton år?
Nej, tacka vet jag en annans uppväxtår. Här följer således en bättre lista över de bästa barnprogrammssketcherna undertecknad, med hjälp av Basinho, hittat på den eminenta sajten Youtube.
1, Timon och Pumba.
Det här tyckte man ju var stor humor när man var liten. På riktigt.
2, Luftens hjältar.
Spänning, drama, snitsiga one-liners från den korpulente Oscar... Hade det mesta.
3, Ducktales.
Etablerade karaktärer, vilket gjorde serien till ett måste. Men gjorde det en så mycket klokare, egentligen?
4, Professor Baltazar.
Nej, inte för att jag minns ett dyft av serien. Men introt, kära vänner, introt... Döpte familjens andra, och i särklass fetaste, kanin. Kaninen gick sedemera och blev massiv söndagsstek till någon slug och lycklig räv, men introt kommer leva vidare länge än.
5, Darkwing Duck.
Mest på grund av Basses hybris angående serien. Citat: "... tar du inte med den kan du inte haft en bra uppväxt", slut citat. Gediget, spännande program som dock alltid i mina ögon hade en liten rip-off-stämpel över sig. Jag menar, fanns den här karaktären innan Disney ville tjäna ännu mer pengar på Kalle Ankas påstådda vänkrets?
Hedersomnämnande ett: Tintin.
Om ett program får en att hoppa ur sängen i samklang med en gryende morgonsol på en lördagsmorgon - då vittnar det om klass. Ett måste inför en lyckad lördag. Lite som dagens... eh, sömn?
Kategorin: Roligast-medan-jag-letade-runt-på-Youtube: Svartskallen.
Bara för att Mario och Luigi härstammar från Italien... Jag kan ändock tycka att det är lite aggresivt och rasistiskt av en simpel Mini-Bowser att hävla ut sig dylika slagord...
Detta saknar vi inte: Barbapappa.
Den där lelösa mesen till rosa jätte bidrog ju inte med någonting vettigt. Ingen humor, ingen spänning, ingen sensmoral. Ändå satt min syster titt som tätt klistrad framför den uppenbart Hollandsproducerade skojarfilmen.
Har säkert glömt en handfull serier som skulle gått in som både etta, tvåa och trea samtidigt. Men klockan är halv ett, jag sitter till skillnad från andra inte som regel uppe till 07:00 före skoldag, och det går segt att lägga in videor.
Så: gör det bättre själv!
popcirkus,
Förhoppningsvis.
Efter denna lektion, som passande nog för undertecknads sömnlängd också var dagens första vid sitt halvtolvsnår, fick vi ett smärre tvåtimmarshål. Gidde ställde föga förvånande in, och F:et vägrade sin vana trogen att låta det faktumet störa hennes storslagna logaritmplaner. Nu fick man ju gå på naturkunskapen om man ville, så kallat arbete på valfri plats, men det ska till en ordentlig skopa nördighet för att man ska vara villig att gå dit utan att skämmas.
Istället blev det en bättre Superstarburgare på Sibylla för förmånliga 29 kronor, innan färden tog sin början. Vilken färd, undrar ni? Ja, det visste varken undertecknad, Ompaland, Gnåd eller Bankmannen - men vi skulle snart bli varse.
Ty det tog inte lång tid innan vi snubblade över det första våffelståndet. En gammal timid gumma hade övertalats att ställa sig i Ekströmsförkläde och grädda våfflor. Tacka för det, tänkte vi, utan en tanke på hur historisk denna våffeldag skulle urarta till att bli.
Jo, man måste använda superlativ som historisk när man står för sådana här bedrifter. Att ta våfflor ifrån alla tre Ekströmsstånd i Sundsvalls Centrum under en och samma våffeldag - det blir inte mycket större än så i våffelväg. En våfflornas Grand Slam.
Men snälla, rara Ekströmsgummor: vart var frasigheten?
Men att skapa historia har sitt pris - i stridens hetta letade sig en sämre klick Bobs Hallonsylt ner på den gråbeiga jackkapuschongen. Något vi inte märkte förrän vi återvände till skolan, vilket kan ha förklarat gemene mans skadeglada blickar. Men vi tog helt sonika den drabbade jackan in till toalettförrummet och borstade av med blöta papphandukar och tackade högre makter för att inte Bobs sorgliga syltsubstitut inte innehåller mer bärkross än det gör.
Ingen skada skedd, alltså.
Körde styrka i GIF-lokalen idag. Ett hårdare pass som kommer sätta sina spår slitagemässigt i mandroms ben under morgondagen. Fick en liten glimt av dagens spelövningar när man hämtade en vattenflaska. Vad roligt det är med fotboll i jämförelse med - tja, allt egentligen, men i det här fallet - styrketräning. Vattnas i mungipan bara man tänker på att få medverka i en spelövning igen. Undrar om gemene bänkpressproffs kan känna så, att de längtar tillbaka till bänken?
I doubt it, som vi säger i Engelska C.
Popcirkus, tråkigt program det? Inte blir det tråkigare av att det gästas av en viss Håkan Hellström, Moneybrother samt Miss Li. Enda minuset ska väl vara Per Sinding-Larsens jobbiga stämma samt Tintinlika utseende.
Men vad gör det när man bearbetas med För en lång, lång tid, Tro och tvivel och Kärlek är ett brev skickat tusen gånger i tät ordningsföljd? Man blir inte mycket större än Håkan Hellström. Man blir inte det.
Det finns så mycket att förlora, dina drömmar är så stora
Här är gatorna alldeles för små
Här sitter alla på kafé och säger: "Ingen idé, det är för sent ändå"
Dina chanser blir allt färre, och ditt tvivel bara värre
På kafé finns ingen hjälp att få
Klådan bygger bo och du får ingen lugn och ro, här ser du tågen komma och gå
Och all din trygghet stramar allt för tätt inpå
Det isar och det bränns
Och du letar efter gråa dagars själ att skynda på
och vill byta planet, Hjärter Dam, jag vet hur det känns
Det finns en fagrare glans, någon annanstans
Du får hoppas som om himlen fanns, och tro och be att det ska gå
För du får ingen tröst, av din inre röst
Den vill knäcka dig varenda höst, och gråa dagar skyndar aldrig på
uttänjt ligament,
Första steget dit: gamla kära Sporthallen. Wetwest-intervaller av tuffare märke. Det hela försvårades dock till viss del på grund av att en handfull coola elvaåringar skulle göra framåtvolter från enmeterssvikten, samt att en invandrare stod för den sämsta och fläkigaste crawlstilen en simhall sett sedan... nej, jag kan inte komma på någon liknelse - ty jag gillar inte simning.
Men på fredag, så. Då ska vi få börja löpa igen. Skönt å.
Uttänjda knäligament? Liten FM-skada det.
FÖRIHELVETE?! HORPORTAL. Åter igen försvinner hundratals tecken av högklassiga kåserier när vi ska publicera.
Aja, gjorde en utläggning om Coffee House, hur de har sjunkit i mina ögon och det faktum att jag från och med nu bojkottar stället.
Men frågan är ju då: vart ska man egentligen äta i den här lunchkulinariskt efterblivna staden?
Men när längtan blir till gråt,
ber han klockan skynda på.
Snälla ta mig tusen dagar härifrån.
Seinfeld,
Nya kuddar i sänghalmen igårnatt. Inte fel alls, då sömnen kändes särdeles högklassig inatt.
Men så bra kan vi ändå inte ha sovit, för när vi slagit av mobilalarmet och håller mobilen * i handflatan, då börjar den genast vibrera och det respektingivande namnet "Sheriffen" dyker upp på displayen. Vi avlägger några standardiserade artighetsfraser innan vi får höra att det äntligen blivit klart med en naprapattid.
Mellan ett och tre, skulle man vara där enligt uppgift. Så det blir helt sonika till att lämna skolan för att bege sig mot Strandgatan.
Men tji fick jag, då Joel tydligen sagt att det var under morgondagen naprapattiden var bokad. Tur då att det inte var en smärre snöstorm ute när man tvingades vandra under skraporna (nåja).
Vem ringer klockan vid den arla morgontimman 09:00 för att informera om något som sker nästkommande dag? Jo, tydligen sheriffer.
För dåligt av de nyinköpta IKEA-kuddarna. Här investerar man en lunchpeng i en magsovarkudde, men vaknar likafullt inte utvilad och redo att inmata viktig information? För dåligt, Ingvar.
Simmat och gymmat idag igen. Börjar bli riktigt, riktigt, riktigt, riktigt less på den sortens träning.
Ska skicka iväg ett antal frågor till IF Elfsborgs ordförande. De tar dock upp ett smärre ark, så det blir nog inte mycket svarat på dem. Hade jag varit viktig ordförande hade jag aldrig svarat på nån liten obetydlig gymnasieelevs jobbiga frågepapper. Och mandrom är väl inte helt annorlunda än gemene man, kan jag tycka.
Nej, projektarbetet har gått i stå - för alla utom Destination Ompaland och Gnåd som tydligen åker någon sorts reklamgräddfil genom hela kursen. IB använde idag superlativet "självständiga" för det udda paret. En annan har som maximalt fått ett tveksamt "lovande" samt en omdirigering till skolans idrottslärare.
Bah, har verkligen inget att säga. Ska vi säga sovdags?
* = Undertecknad skulle hellre arbeta ett tjog år som baptistmunk i en ortodox sydeuropeisk församling än att kalla en mobiltelefon för nalle, ett smeknamn som obegripligt nog fortfarande cirkulerar i samhället.
Nåns farsa sa att allting handlar om,
att man verkligen bestämmer sig en enda gång.
Skrot-Nisse,
Varit flitig idag, min vana trogen. Uppe i ottan, och har sen dess hunnit med en kvickare visit på IKEA där vi kollade på sängar. Vet dock inte om jag vart särdeles övertygad om att en ny säng är den givna nästa investeringen.
Har alltid tyckt att min säng varit av för lågt märke, men den har faktiskt stärkts i mina ögon med åren, kanske mycket beroende på att den nu är helt inlegad.
Den skönaste sängen på Kamprads solida varuhus fanns dock inte i min breddklass - 120 cm - utan endera smala 90 eller ockerbreda 160. Kan lätt kännas lite, eh, ensamt?
Köpte en handfull kuddar också. En för sidliggande och en för magliggande sömn, vilket är de enda två godtagbara ställningarna. Det är enligt uppgift bara anrika kungar som sover på rygg, med händerna följsamt längsmed kroppen utanför täcket.
Blev inringd på jobb i eftermiddag, Sundsvall Saints sista poolspelsmatch. Jag kan verkligen inte basket, men just dambasket är inte närmelsevis lika krävande som herrarnas motsvarighet. Tacka för det. Ganska uppenbara vinklar, kan tyckas då det endera blir avancemang eller färdigspelat om jag är korrekt underrättad. Svårare igår på internmatchen, i så fall. Hade undertecknad varit på plats hade man nog vinklat på något i stil med FM-influerade: "Christian Söderberg hade färgat håret när GIF Blå vann."
Någon eventuell läsare som såg på Skrot-Nisse när denne var yngre? Det är, än idag, det mest kusliga jag någonsin sett på en teveskärm. Mandrom minns med obehag de stunder då man lämnades vid teven med de kusliga skrothandlarna, hur deras råa skratt skar genom det unga Pirkthjärtat.
Är det någon som någon gång i framtiden kommer hävda att jag är förstörd, då vet jag vad jag har att skylla på. Barnprogrammet Skrot-Nisse. Förhoppningsvis har SVT insett sitt misstag och vid dags dato satt 15-årsgräns på hemskheterna.
Fan, jag blir fortfarande skärrad av scenerna.
Blev inget gudstjänstbesök imorse, och inte heller något intervjuskrivande till Elfsborg, inte heller något högskoleprovstränande. Boven i dramat? Som så många gånger förr - FM09. Värvarsäsong med Inter - det finns sämre sysselsättningar.
Det här knycket jag rakt av från Europa Calling, nätets bästa fotbollsblogg, men det är ta mig fan det finaste jag sett sedan jag konfirmerades. Yohann Gourcuff - snart i en absolut världstopp nära dig.
Han vill brännas som det bränns när det steker och smälter.
sånger utan orsak, sjunger alltid falskt.
Lite som vår odrägliga tillvaro vi genomlider idag, då vi går skadad, bara det att sodukon är utbytt mot FM09 och den privata poolen är utbytt mot Sporthallens glorifierade barnpissoar.
GIF GIF GIFFARNA spelade som bekant internmatch idag. Vad har Majlards ende arvinge att säga om själva insatserna? Jo, trots nio mål i matchen var det ingen kalasinsats från de offensiva krafterna. Ari Skulason gjorde ett riktigt klassmål när han dunkade in en snabb 1-1-reducering i det närmre krysset från distans. Linus Hallenius stod för ett storstilat avslut i det bortre aviga mot den väldige Glenn Jr.
Annars var det ingen superfart i själva anfallsspelet åt något av hållen, förutom i slutskedet då båda lagens mittfält verkat tröttna och ytorna blev gigantiska i omställningsspelet.
Nej, de mest positiva beskeden var att GIF i år får en riktigt, riktigt bra innermittfältsduo i Nuri Mustafi och Mambo. Dessa två måste få bilda balans, där främst Nuri gjorde ett storstilat arbete idag. Passningssäker, stark i närkamperna, fint positionsspel - i stort sett alltid rätt. Sen var det roligt att se att el capitano Ålander äntligen återhämtat sig från sin hjärnskakning och är tillbaka till sitt rätta jag.
Sen att GIF Gul (eller blå, minns ej) gjorde två mål på hörna - det kan man tacka Pontus Silvfer för. Perfekta inläggsfrisparkar och hörnor matchen igenom, något man inte varit bortskämd med på IP, direkt.
Största besvikelsen idag? Pausmusiken, utan tvekan. Vart var den studioinspelade Patronsången? En smärre skandal.
Annars är man mer än lovligt seg och håglös. Knappt lust till någonting, faktiskt. Allra minst bege sig ut i Sundsvalls omtalade uteliv, där en stor majoritet av det kringflackande folket inte är mycket annat är omvandlade laxnuggets.
Söndagen kommer spenderas med skolarbete tror jag. Först den regelbundna gudstjänstbesökningen vid elvasnåret, och sedan hade man väl tänkt att fila lite på vårat mediokra projektarbete. Träna skulle man tydligen göra också, och tack vare vårt sorgliga substitut till mansknä lär det bli en tur till det sorgligt gråa Sporthallsbadet. Den naprapattid Joel skulle boka in under helgen verkar ha kommit bort. Roligt det när det efterblivna knät är det enda (?) som står mellan undertecknad och en dräglig tillvaro. Vilket förmodligen säger att fotbollen kanske spelar en allt för stor roll i mitt liv.
Men men.
Jag är en av alla dom som skyller sina sorger på den här planeten,
och den här stan.
bad, skjuts, arla morgonstund, V75,
Det bästa: "Hade vi, Elfsborg och Kalmar varit från en storstad hade vi varit oslagbara. Då hade vi spelat i Champions League". Apropå att de jobbar så pass bra med förhållandevis små resurser.
Annars begav man sig sin vana trogen till simhallen, genomförde ett lugnare wetwestpass och irriterade mig som sig bör på den badande pöbeln. Exempelvis den helkorpulente pojken vars roll i samhället verkar finnas kvar från undertecknads ungdomsdagar. Han som ensam leker och plaskar - men samtidigt pratar och försöker nästla sig in överallt. Ropar entusiastiskt "Woouh!" när en femtonårig pojke hoppar från trampolinen, frågar jämnåriga flickor om de dyker ända ner till botten trots att det är uppenbart att det är just det de håller på med.
Sen har vi vattengympan för pensionärstanter. Det kan ju omöjligt vara ens lite jobbigt? Titta bara på den som leder dessa vattengympapass. De är aldrig själv vältränade, vilket kan vara en god indikation på att deras träning inte är av finaste märke.
Annars bevittnade vi ett debacle av märket lågvatten när våra juniorer föll mot Basinhos stolta HOIF. 3-1 till de gulsvarta, tack vare Värmecupsprincipen. Division IV-lagets målskytt kan dock ha varit lite överpeppad, även om det känns bra att pyttsa på självaste GIF. Men ett smärre ärevarv med högt egetjubel? Lite over the edge.
Var ett kort tag hos Martinsson igårkväll, där Hedberg med sina hästridande vänner var på besök. Dessa herrar begav sig till Svenssons, medan undertecknad agerade dedicated driver.
Idag ska väl en bättre sjua på V75:an prickas in. Sen ska vi väl klonka nåt stryktips också, i all vår hast. Mitt i allt klonkande ska vi ner och se GIF:s internmatch, med Silvfer, Ludde, Hoffe och Larssa från start enligt säkra källor.
Snyggt förstasida på Aftonbladet igår. Något i stil med "Lets Dance-stjärnan Daniel da Silva ska skilja sig". När man ser sådant - på en förstasida - då skäms man ju över det svenska journalistväsendet. Och över det svenska folket, om nu någon går och köper en kvällstidning - inte trots, utan på grund av den där förstasidan.
Äh, dags att sätta den slutgiltiga spiken i avdelning fyra. Hepburn Broline kommer spurta ner allt och alla från andra utvändigt. Nåt sånt.
Jag säger som det är; att allt är sådär.
Bara sådär, sådär som det är såhär års,
och blir det inte bättre så lägger jag ner,
så är det.
Men Martin får mig på bättre tankar,
och snart är jag tankad, och mina tankar far.
Hit och dit och tillbaks igen,
hit och tillbaks igen.
vädur,
Man blir arg.
Väl hemma har vi som den fixare vi är ordnat såväl en mejlintervju med Elfsborgs ekonomiansvarige alternativt ordförande, samt en á persona-intervju med självaste Urban Hagblom imorgon. Projektarbetet, som går under kodnamnet "Ekonomins påverkan på den svenska fotbollen", börjar med andra ord att sätta sig. Kan man nu bara på något mirakulöst sätt bara få Inga-Britt ett uns intresserad av ämnet kanske vi kan få vårt välförtjänta MVG. Men hon verkar istället vara helt insnöad på Destination Ompaland och Gnåds luftslott till projekt.
Såg en sinnessjuk händelse på väg till simhallen. Helt sinnessjuk. Sånt man bara ser på, tja, amerikanska polisserier. En liten bil, en mopedbil skulle det visa sig i efterhand, körde i stillsamhet efter en äldre Ford. Alldeles innan en möjlig högersväng så svänger den lilla bilen ut till vänster som om den ska köra om Forden, varpå den sedan viker in tvärt och formligen demolerar Fordens högra baksida.
Den timide Pirkt stannade genast till. Vad är det här nu då? Två scenarion rullade i huvudet: endera är det en komplett sinnesförvirrad rattfyllerist, eller så ser vi här begynnelsen till ett storbråk mellan två gigantiska Vin Dieselkopior som ska göra upp för någon oförrätt.
Men vad kliver ut ur bilen? Min systers kompis - som försynt går fram till den kraftiga kvinnan som argsint kliver ur Forden. Systers vän verkar förbryllad och överraskad, medan hennes passagerare inte slutar skriva sitt SMS. Det är helt sinnessjukt om det inte var medvetet gjort (vilket det inte såg ut som när de samtalade), och i så fall kanske man inte längre ska få hitta mopedbilskörkort i Frostiespaketen.
Nog bland det mer bisarra jag någonsin sett. Om jag nu såg det, jag är inte helt säker. Det är ju för overkligt för att vara sant.
Nu ska jag kolla på hockey och skriva lite intervjufrågor.
Se på mig nu, vad tycker du?
Ensam är stark, vilket jävla skitsnack.
I was definitely (not) made for these times,
Så, David Lundgren och alla andra filosofer out there, om jag körde bilen hem - men inte ens jag kommer ihåg att jag kört hem den - är bilen då hemkörd?
Likaså mattelektionen vid fyrasnåret i eftermiddags, med en halv oxjärpe i magtarmen: om jag var så trött och sliten att jag inte minns ett ord av vad Aksnes må ha sagt - löste hon några exponentialfunktioner då?
Det är sådana frågor jag skulle vilja vara vis och djup nog att ställa. Kanske var det därför jag krävde en "tyngre och djupare" bok än den mainstreamiga smörjan som diverse bibliotekarier försökte propsa på en. Flugornas Herre? Nej, tacka vet jag Sartre och grabbarna.
Joggade idag på träningen, kändes förhållandevis bra i knät. Sjukt sugen att återgå till riktigt spel, då man hemskt gärna skulle prenumerera på en startplats när seriespelet drar igång.
Sen var det kostföreläsning, för vilken gång i ordningen?
Hellre brinner jag, än jag knäar för er och ber.
wetwest,
Åkte direkt från Företagsekonomin till simhallen, där vi med en bäckörings målmedvetenhet genomförde en timmes vattentrampning. Detta för att stärka vårat fördärvade knä med låg belastning.
Haltade sedan bort till IP som den lytta krigshjälte vi ser ut som, för att där genomföra ett hårdare styrkepass inför - ja, beach 2009 främst. Som alltid.
Imorgon var det träningsledigt för laget. Men får undertecknad vara hemma och vältra sig i ledighet och frihet? Icke. Istället samma schema som idag - direkt till simhallen och därpå ett smärre individuellt möte med den gode Sheriffen. Det är i sanning ingen barnlek att gå omkring skadad.
Till råga på allt ser vi ut som ett smärre fån när vi hankar oss runt i bassängen bland farliga, medelålders thailändare och vattengymnastiserande tanter. För vi simmar ju inte som gemene man, utan joggar så sakteliga framåt med ett flytbälte runt magen och ett par flythandskar på nävarna.
Åter till Timrå nu. 0-0 i första paus. Ett tips? 1-2 efter sudden. Lehtonen får avgöra, då allt i denna värld som bekant är ordnat till det bästa.
Eller?
När jag visade henne snön, när jag visade henne snön,
då sa hon: sommaren är svår. Sommaren är svår,
svår i år.
söndagskåseri,
Finns det någon som tycker att den snabba, rappa dialogen i Mats Strandbergs Arkiverat är roligt? De korta, subtila avslutningarna av Mats innan de går till reklam, finns det någon som uppskattar fyndigheten i dessa?
Vad skönt att Hans Olsson vågar ta bladet från munnen och kritisera Anja Pärson. Den gravt korpulente Pärson låg istället för att tävla för Sverige idag hemma på rummet och sov som den stock hon är. "Team Anja", finns det något inom alpinlandslaget som hette. Kan de inte anlita en dietist i detta underpresterande team? Varför är hon så satt, den gode Anja? Man ser ju vid varje "Vinterstudion"-sändning att Anja lägger för mycket tid på att hamstra Kexchoklad i kinderna istället för att träna lika hårt som de andra skidåkarna.
Ganska roligt att när man vill veta hur tung Anja är, och därför söker på "Anja Pärsson vikt" på Google, så dyker länken "Hur fet är Anja Pärson" upp först av alla. Upphovssida? Destination Ompalands favoritsida, såklart. Vilken det är? Hallå? Han är maffia, han är Gångviken, han är skumrasket personifierad. Flashback är sidan, såklart.
Vilken tönt han är, SVT:s krönikör Jonas Karlsson. Varför ska han åka skidor när han gör utläggningar inom de alpina? Varför ska han ha hängslena hängandes utanför som en artonårig jibbare? Jonas, du är i medelåldern och vill vara en seriös sportkrönikör - klä upp dig och sitt still. Tänk Svanberg, och jobba på din signatur.
Nu är vi laddad för en bättre skolvecka utan större uppgifter, i alla fall som jag uppfattat det. Genomfört ett bättre pass i familjens steamer, där vi uthärdade en temperatur av höga 43 grader Celcius. Kan låta som lite för en oinvigd, men det krävs en beduinmunk av yttersta märke för att uthärda mycket högre temperaturer i den ångtäta luften. Men visst, är du en vackrare tjej med gott sinnelag som inte tror på svårigheten med 43 grader - så skulle det inte vara mig emot om du kom till det Pirktianska hemmet för att pröva på.
Ett förslag på västvärldens sämsta folk, så här på söndagskvällen framför en nyare Beckfilm: Folk som betalar inträde för att sitta i publiken på Singing Bee. Eller, okej: TV3 kan ju omöjligen ta en entrépeng för publiken. I så fall: Folk som frivilligt går igenom en dörr där man vet att inspelningar till Singing Bee pågår.
Någon som vet vad låten som P3 spelar hela tiden, vars refräng går något i stil med "You said love would last", heter? Skulle vara till stor lycka för undertecknad om man fick reda på det. Har mest hört låten när man vaknar till radiolarmet och har fattat tycke. Men är den skriven av E.M.D alternativt Darin, då låter vi det här rinna ut i sanden samtidigt som jag hävdar att frågan aldrig ställts.
Äh, åter till Beck. Tror det var nåt jag glömde, men känns som att jag skrivit en hel pergamentsrulle ändå.
Det är synd att klaga, trots att en ny skolvecka ligger framför ens fötter. Det säger den här fantastiska låttexten oss:
Du klagar men du klagar dumt,
min gamle hedersvän.
Ditt öga ser allting så skumt,
som om det grott igen.
Vad som ditt sinne stämmer ner,
jag inte kan förstå.
Du är ju född att börja med,
och det är vackert så.
Var gång du dig i spegeln sett,
så såg du väl däri:
Att dig en sällsam ära skett,
att du fått mänska bli.
Du är mot larver och insekt,
en sol att se upp på.
Du är av Adams stolta släkt,
och det är vackert så.
Men får vi imorgon reda på att vi åkt på en rejäl knäskada, då kommer jag genast återgå till klagandet på tillvaro, vad än Håkan Hellström och Sven-Bertil Taube sjunger.
väl förrättat,
HOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOORSIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIDA.
Skrev två ark datapapper om dagens förrättade gärningar.
Men tog blogg.se bort det? Tacka för det.
Summering:
Vaknade, spelade match, skadade oss, spelade vidare, tog inte min stolpe, 0-1, kvitterade, bortdömt, spikade igen, 1-1, slutresultat.
Kom hem, stelnade till, kan inte längre röra oss, såg United bli pissade på, såg Timrå slarva bort sin chans, såg Melodifestivalen, förundrades över vilka medmänniskor som röstar på opera/dance-låtar, inkasserade lite spelvinster, såg Real Madrid pulverisera Bilbao och slutligen har vi bevittnat American History X. Riktigt bra, men obehaglig, film.
Roligt att inte kunna röra knäleden. Blir ingen match imorn. Omöjligt. Horigt.
Roligt att behöva skriva ett sånt där inlägg när man hade ett tvåsidors kåseri färdigt?
Nej, inte direkt.
Jag behöver en mun till för att kunna andas,
ett hjärta till för att inte stanna.
ärke,
Eller näe, just ja.
Pittoreskt.
Nu ska jag sova och ladda upp för morgondagens drabbning. Går även den åt den beryktade skogen så vet vi inte vad vi tar oss till.
Men det ska gå bra, har ju trots allt schtekigt vita skor. If I can't tackle 'em - I'll just blend them.
produktplacering,
"Håkan Hellström tavla", så stod det på en annons på denna förträffliga sida. Och mycket riktigt, på länken fann man också en bättre tavla. Jag hade en föraning om att den gode Hellström själv målat tavlan och den skulle säljas till högstbjudande, men det var blott en avbild på nyss nämnde. Inte fel. Är det någonsin någon som har problem med att hitta en present till den gode mittbacksresen så har vi en bättre 70x70-tavla till rimligt pris. Den artonde maj har Erik namnsdag, för er givmilda.
Oavsett om tavlan kommer i rätta händer till slut så var det en högsta klassens produktplacering av gemene marknadsförare på blogg.se.
"Men strumporna!". Han är snygg och pålitlig holländaren som säger det i SILIC BANG-reklamen.
Skönt att gå in fotbollsskor? Det sticker och sker diverse retningar i fotspetsen på grund av den envetna trångheten. Men imorgon blir det premiär för Pepes ende arvinge i ett par vita Adidas. Var ett tag sen, men vi är ju för schtekig för att inte ha snövita skor.
Seinfeld idag; stor humor. Den som såg programmet och inte samtycker kan vara så vänliga att lämna domänen.
Snyggt att tassa runt i köket och äta Pärssons tunna skinkskivor direkt ur det nerkylda paketet? Mandroms nya fabless.
Surfade runt på diverse sidor på det stora vida nätet idag. Inte lika planlöst som Gnåd brukar göra, men ändock. Kollade på diverse kläder, och tänka sig - utbudet var större än på såväl Vision som MQ. Sjukt. Man kanske borde göra en storbeställning inför våren. Sen vore det inte fel med en bättre utlandsresa. London månne, i egenskap av Europas bästa stad? Det sitter ju inte i degen, skulle man vilja säga. Men det kan man ju tyvärr inte, riktigt.
Mattelektion med F:et imorgon bitti vid 08:30. Hade hon i detta nu fått veta att Pirkt inte gjort sin läxa hade hon gnisslat tänder av ilska på sparken hela vägen över Alnöbron. Nu lär ilskan skönjas först framme i Hedbergskas sal 357. Eller något sånt.
Någon som ska vara nykter under morgondagskvällen?
I guess that you were allways on my mind.
Should have told you sometime.
facebook?
De första två samtalen man inleder därefter börjar genast med "Vem är Fjulle?". Sitter gemene man inne på Facebook dygnet och uppdaterar sidan? Har inte riktigt förstått det roliga med detta, kanske mycket beroende på att man endast har en enda bild på sig själv - såväl på sidan som på hela datorn. Men så är det ju å andra sidan en riktig vinnarbild intill Håkan och Hurricane.
Förstår verkligen inte hur gemene artonåriga kille kan ta bilder på sig själv, med mobilen, på toan - i spegeln!
Wey! 1-1, Petr "Underpresterarn" Tenkrat har handledsstyrka som ett spädbarn men lyckas raka in returen.
Finns det mycket fulare ljud än när gemene smålänning skriker "Buuuuu!". Skulle aldrig, även om Dennis Melander armbågstacklat ut åtta tänder på någon GIF-anfallare, ställa mig upp och skrika "Buuuu!" då jag vet hur nördigt och fult det låter. Som någon slags mentalt underutvecklad ko med kolik.
Hade en lektion i skolan idag. Eller lektion och lektion; det var The Jugga Fritz Show i aulan, en och en halv timme med kåserier från Jugga Fritz glada utbildningsdagar. Skratten som var tänkta att fylla upp konstpauserna lyste dock med sin frånvaro. Nej, man blev inte ett uns klokare av den bockskäggsprydda Sibyllaälskarens utläggningar om diverse fortsatta högskolestudier.
Jugga pratade om att han sökt till dietistlinjen på Högskolan. Hur väl rimmar det med att samme Juggas visitkort ständigt befinner sig i "Vinn ett gratis mål, lämna ditt visitkort!"-tävlingslådan på Curres utanför Hedbergska?
Tränade inte idag då jag under gårdagsträningen fick problem med vänsterljumsken. Gick inte att rycka i spelmomentet, och när undertecknad saknar sitt utmärkande ryck - då kan nog en lytt Tarmo Neemelo spurta förbi med enkelhet.
Imorgon blir det dock till att testa de undermåliga ljumskarna för att försöka slå sig in i matchtruppen till helgens matcher mot IFK Sundsvall och - ja, vilka mötte vi på söndagen? Nåt Division IV-lag.
Nu är det dags att åter försöka jobba in en Timråseger i tredje perioden. Tedenby har hunnit emellan att göra 2-1, vilket nog klargör en gång för alla att vi skriver alldeles för långa inlägg.
Är han snygg Christer Sandelin?
Haha, men han är åtminstone inte lika ful som sin efternamne Jarmo. Stil.
Man får välja själv och ta saker som de är,
är det jobbigt att tiden går och man blir äldre eller är det kul att vara med?
japaner, japaner.
För egen del så inledde vi träningen med att vara svårpasserad som ett urkopplat strykjärn på en-mot-en-övningen. En vådaskjuten Olof Lundh i varulvsdräkt hade med enkelhet rundat undertecknad i det momentet, åtminstone till en början.
Sen gjorde vi väl det hyggligt på 4-mot-4-spelet, där vi lyckades täcka ett antal skott. Men överlag var träningsinsatsen en makaber besvikelse.
Sen kommer man hem, är tvungen att hänga tvätt innan man kan få bege sig till sofflocket för att ladda upp med lite bättre Simpsonsavsnitt innan kvällens drabbningar. Och hade vi ens ett uns hopp inför Reals bortamöte med Liverpool (det hade vi inte, egentligen) så försvann det efter drygt tre minuter. Torres klackade sig förbi en seg Canna på första tillslaget för att sedan tvinga Casillas till en kalasräddning. Redan där var det ridå ner, man såg att Real inte skulle stå för en sådan där överjävlig insats som man någonstans hoppas att de skulle kunna hitta.
Men vart skulle de kunna hitta krafter till en sådan insats? Vem skulle stå för de nödvändiga målen framåt? Det är inte som för ett antal år sedan när Real Madrid kunde åka till Old Trafford med Ronaldo, Zidane och Figo och göra tre mästarbaljor. Nu kom man till Anfield med en riktig spetsspelare offensivt, Arjen Robben, som aldrig visat några stora takter när det gällt som mest.
Visst, Lassana Diarra är en riktigt bra värvning. Han vinner sina dueller - men sen då? Han ska ha sin Makeleleroll och bara behöva lämna över bollen till närmaste spelare som i sin tur ska få agera spelfördelare. Men ingen annan mittfältare vill ju i dagsläget ha bollen. Gago gömmer sig och spelar dumt och orutinerat, Sneijder kommer förmodligen aldrig hitta tillbaka till fjolhöstens form, men kämpar och försöker betydligt mer än Gago. Nej, det saknas en Zidane, ett bollgeni av yttersta märke som rör sig konstant och alltid vill vara spelbar och diktera tempot. Men tyvärr: senast jag gick ut i trädgården för att inspektera familjens körsbärsträd så växte det inte dylika spelartyper där. Inte där heller. Till nästa år behövs en riktig spelfördelartyp som ska och vill ha mycket boll och kan ta vara på de bollar Lass vinner, så att de inte förspills. Förslag: Franck Ribery - vore perfekt.
På tal om Ribery, hans Bayern gick som tåget idag med. Och vem hade kunnat ana att van Bommel skulle tillåtas vara så här pass kall, som när han dunkar in 5-1, i en åttondelsfinal i Champions League - så här på ålderns höst.
Sen: liten skillnad på vinnarmentalitet i dessa vinna-eller-försvinna-matcher mellan de rödklädda och de marängfärgade. Gerrard bär sitt lag och styr, ställer, tacklar och pyttsar. Canna och Pepe, ryggraden hos mesta mästarna, kan inte ens utföra en enkel glidtackling när det betyder som mest. Syftar på 1-0-målet där Canna var ute och cyklade på P13-manér och Pepe hade benstyrka och vilja som ett apatiskt flytkingbarn vid glidtacklingen.
Varför står han alltid med ryggen mot kameran när han intervjuar någon, Henrik Strömblad? Har han nyrakade, välvårdade nackhår han vill visa upp för tevetittarna?
Oerhört trevliga och utläggande alla intervjuoffer är för tjejen på Viasat Fotboll. Claudio Ranieri, Juventus, gör ordentliga utläggningar på någon minut på varje simpel fråga. Bert Stålberg, Kubikenborgs IF, kan däremot inte bjuda på ett enda citat när man på trevligt manér ringer upp. Istället snäsiga kommentarer och indirekta personhån. Man kan tycka att det borde vara tvärtom, men icke. Jag antar att Berra S har gjort mer för att rättfärdiga sin nedlåtande attityd än vad den gode Claudio har.
Äh, nu måste vi bege oss mot sänghalmen. Tydligen lämpade det sig ypperligt att schemalägga ett kulturmagasinbesök vid halv-tio-snåret imorgonbitti.
Jag har sett livet från båda sidor nu, från upp och ner, och ändå ser jag bara livsillusioner...
ickeimponerande,
Äckligt skönt att vara tillbaka på fotbollsplan igen. Trots att man inte gjorde någon Cannavaro-i-VM-2006-insats så kändes det ändå särdeles bra att börja träna igen.
Fick in några sköna tacklingar och brytningar i slutskedet av träningen också, fint å. Sedan är det ju inte helt fel att få köra styrka i gym istället för att löpa. Ty löpa i grupp med små, kvicka och fjäderlätta individer har på senare år inte varit min grej. I alla fall inte psykiskt.
Timråvinst idag, också. En vinst vi bevittnade framför teven. Men imponerande? Knappast. Vad sägs om att någon av de egentligt framträdande spelarna kliver fram och, ska vi säga; inte gömmer sig? Men det kanske är för mycket begärt. Bra av Styf att som kapten slå den där indianaren till 1-2 i första också.
Och ja, man kan klaga på en spelare trots att han turar in två pytts. Förstår man inte det är man dummare än gemene X2000.
Har väldigt svårt att se Borta-Timrå kunna skaka HV de kommande två.
Den förmånligt nedsatta jackan vi slog till på i vintras fick genomgå en lättare debut idag också. Det kan jag tycka att den gjorde med bravur.
Nu är man tröttare än your avarage klubbade isländska knubbsäl.
Borde ha bränt ut en skiva till bilen också - För sent för Edelweiss får inte förstöras genom sönderlyssning.
Och här är vi,
och du ler ett riktigt leende.
helgrackaren,
Vad har vi då gjort denna internetlösa helg? Inte mycket. Inte mycket alls, faktiskt. Förvånande? Nja.
Jobbade i fredags, ingen utgång då. Istället laddade man upp för ett sjusärdeles kalas på lördagen, då Masks far skulle firas. 50 år fyllde han och inte mindre än fyrtio gäster ryktades äntra den Maskianska villan.
Men blev det något drag alls? Nej. Ordet besvikelse räcker inte till. Är det så där det går till att fylla femtio? Vart var dansen på borden? Vart var den rigorösa fyllan? Sitta och samtala lågmält till klockan ett, för att sedan bege sig hemöver; sådant beteende är reserverat för pensionärer.
Nej, besvikelse var ordet. Jag och Mask passade på att åka till Tobbe till dennes nya lägenhet. Där kommer det enligt uppgift att vara fest var helg och onsdag, och i helgen var inget undantag. Festens klass var det väl dock si och så med, speciellt för en chaufför.
Några anekdoter från helgen? Jo, jag råkade snubbla in på TV6 på teven under söndagseftermiddagen. Där kunde man förstrött vila ögonen på Robot Wars anno 2009. Eller var det ett gammalt avsnitt? Jag hoppas det. För den skrikiga programledaren bar en smärre indianjacka med fransar, och det kan man ju bara inte göra i dagens samhälle. Inte ostraffat. Men i och för sig kan man ju heller inte hålla på att kommentera små robotar som krigar med varandra via styrspakar.
"Det skrivna ordet är inte så roligt". Så uttryckte sig Gnåd på lektionen idag, och eftersom det var just Gnåd som yttrade det kan jag tycka att det var ganska roligt. Det televiserade ordet, däremot - ack så skoj.
Kyss ingen imorgon, du kan kyssa idag.
Iron Eagle II,
Man trodde man mindes det mesta av det komiskt usla, men så brast det skrattmässigt när man fick upp en bild på Charles 'Chappy' Sinclair, underbart tolkad av Louis Gossett Jr.
Annars var jag och Martinsson på Timrå och bevittnade ett heltänt hemmalag ta en relativt välförtjänt viktoria hemma mot HV. Oscar Sundh, Björn Svensson och Johan Andersson kan jag tycka ska prisas, samtidigt som Mika Pyörälä och Lehtonen har ett antal växlar till att lägga i - om här ska bli något NHL till hösten.
Några andra som tyvärr inte har särdeles många växlar att lägga i är merparten av backuppsättninegn - Dennis Persson, Robin Jonsson och Tomas Skogs. Denka-Dance såg sin vana trogen rädd och ängslig ut på isen och formligen bad om att få bli bänkad med sitt agerande - utan lycka. Challe fortsatte spela Denka som inte var kapabel att slå en enkel tiometerspassning, utan slog den två meter snett och pucken i sargen - farlig kontring HV.
Men men; fin stämning bjöds det på. Kan dock tycka att man borde kunna sälja exakt slut när det vankas slutspel, men tydligen inte.
Snällt av SvenskaSpel att arrangera en så kallad oddsmaskin nere vid kioskerna, med sin vetgirigt snåla återbetalning. Lägg därmed till att om gemene speltorsk inte hade kontanter på sig - ja, då gick det helt sonika att ta ut tusentals kronor i den ditarrangerade bankautomaten. Allt för att locka gemene hockeyintresserad speltorsk ner i fördärvet. Spela Lagom? Jovisst.
Nej, det börjar lacka mot sömn. Kommer somna med ett leende på läpparna när man tänker på den obetalbara scen i IE II - Iron Eagle II, för er oinsatta - där 'Chappy' sitter i en bättre pansarvagn omgärdad av motståndartanks som bara cirkulerar runt runt och skjuter den ena salvan efter den andra mot 'Chappy' och kompani. Men när gemene 'Chappy' vill resa sig ur pansarvagnen och gå, ja, då är det tydligen fritt fram.
Måste bjuda på en liten teaser ut i nattetern.
På fredag (imorn?) kanske jag kan få biljetter till dansen;
so I can shake you.
ledighet,
Gårdagens arbete borde dock inte klassas som något förstaklassens slitage. Nej, till skillnad från de kinesiska gruvarbetarna så satt vi bara och var sysslolös.
Riktigt tråkigt var det, då Internet känns begränsat - såvida man inte är Gnåd och surfar runt på diverse snushemsidor. Gjorde Fotbollskanalens fotbollskunskapstest ett tiotal gånger, med hygglig framgång. Kan dock tyckas lite orättvist att flertalet frågor handlar om en dåtid så svunnen att undertecknad inte ens var påtänkt.
Så hur spenderar vi en ledig dag, då? Jo, precis på samma sätt som vi har behandlat de icke-lediga dagarna tyvärr. Enda skillnaden är att vi nu blir sittande vid vårt FM istället för att något tvingar iväg oss. Gym var inte att tänka på heller, då träningsverken letat sig in i varenda cell i vår arma kropp.
Fick erbjudande om att gå på Timrå ikväll också, det tackar man inte nej till. Förhoppningsvis tar man en välbehövlig seger - annars känns matchserien genast dödad.
Nu, dags att bege sig mot staden med den förlorade Göteborgssonen Mask. Får se om han har blivit nå mer schtekig av västkusten. Jag menar, regionen har ju schtekaranor; det är faktiskt så pass att den på heltid schtekande Schtek-Basse ryktas flytta till staden efter sin student.
Såg en familjeartikel om en 94-årig gubbe som ägnade sin tid åt morsekodning. Med tanke på denna bloggs läsarantal torde det inte vara något nerköp att istället göra gemensam sak med SRA - Sundsvalls Radioamatörer och på så sätt försöka slå igenom i etern.
Vi är dom som kan dansa när det kränger för hårt.
Vi är ängsliga höns inför sånt som är svårt.
segt,
Började dagen med lite FM, innan Destination hämtade upp en i sin bättre Saab.
Körde ett hårdare pass som gick igenom de flesta av lemmarna i kroppen.
Därefter var det bråttom hemöver där vi spelade en match FM för mycket, slevade i oss fläskfilé och kokpotatis innan vi vandrade mot Dagbladet.
Ett Dagblad där det inte hände särdeles mycket dagen till ära. Fick dock skriva ettan idag men gjorde det tyvärr inte med den äran. Glömde ställa ett antal bra frågor till den förvånansvärt sympatiske och trevlige Petter Rönnquist.
Nåväl, det var väl ingen jättenyhet vi levererade, hur vi än hade formulerat den.
Nej, ingen särskilt rolig dag på kontoret - särskilt inte när man sökte Timrås biljettansvarige i tre timmar utan att få ett enda svar. Sen är väl undertecknad lika uppsluppen som paneringen på skolans miniflippers sej.
Äh, ska bara ro hem Svenska Cupen, och därmed dubbeln, innan vi lägger ner för dagen för en onsdag som kommer vara identisk med tisdagen.
God natt.
Han vill veta hur det känns när det rasar och välter.
halvfabrikat,
FM pockade förstås också på uppmärksamheten vilket gjorde att det till lunch endast hanns med en sämre Pasta Alfredo från Familjen Dafgårds mediokra sortiment.
Förresten; FM ska inte skyllas. Felet är förstås undertecknads som inte kan laga någon ordentlig mat åt sig själv.
På Dagbladet var det väldigt lugnt till en början, ringde in en speltidningsetta där vi snackade Premier League med en spelexpert. Svårt jobb spelexpert? Enklare, slappare och skönare (?) jobb får man leta efter. Han behöver ju inte sitta på någon bra info, bara återge saker varje medelintresserad fotbollsälskare känner till. Och värde i oddset - sånt behöver man inte sätta sig in i. Värdera chanser i procent? Glöm det.
Men sedan blev det stressigt. Medelpads Fotbollsförbund hade årsmöte och Lars-Erik Öberg avgick efter blott trettiosex år på posten. Ersatte gjorde Leif Yngvesson, mest känd som fadersgestalt åt långhåret, tillika GIF-profilen, Andreas Yngvesson.
Men den största händelsen, det var självklart att den sympatiske Lars-Åke Lagrell var där. Han höll en plädering om SvFF:s olika arbeten och svarade sedan rutinerat och trevligt på diverse frågor. Lars-Åke Lagrell - mannen, myten, legenden. Nog den största person jag intervjuat under min korta karriär.
En karriär som kantats av skandaler. Senast igår var det tydligen problem och felaktigheter då Sundsvalls AK visst hade arrangerat SM-tävlingar innan - trots att Hirvonen sa att det var första SM:et. Tävlar man i Styrkelyft får man lov att förklara saker - inte bara varför man för det första började med sporten - utan också klart och tydligt förklara vad man menar. Men nu hade de ringt och klagat, och jag blir så arg, så arg på felaktigheter. Känns nästan som efter en förlorad fotbollsmatch, fast inte lika kraftigt. Men nedstämd, det blir man i alla fall.
Förhoppningsvis är nästa tidning problemfri.
Imorn är det jobb igen, efter diverse gymträning med Destination Ompaland. En Ompa som enligt egen utsago varit på bokrea dagen till ära, men inte tyckt det varit något vidare. Han gick därför därifrån med endast "några böcker". Ett citat som säger det mesta om hur pass oändligt mycket den vise Ompaland läser.
Vad var det för pass hårdjobbande unga möer som satt och ringde å Dagbladets räkning idag? Tråkigt att jobba en dylik dag? Jobb imorgon också, likaså på onsdag. Tacka för det.
Kom på, mitt i mina mörkaste tankar efter ett dåligt agerande, att jag har utstrålning som en Rollo-kola. Kan se intressant ut på ytan med det färgglada, röda omslaget. Men öppnar man upp undertecknad visar sig en seg, brunbeige kola upp sig. Nog är kolan god om man ger den chansen, jag är ju en gedigen människa, men den där segheten och beigheten förstör helhetsintrycket.
Andra måltiden idag, förutom Alfredon? Jo, en i sanning sämre pastasallad från Statoil. Inhandlades i brådska efter Lagrell-mötet, vilket drog ner förväntningarna rejält på klassen. Men levde den upp till de allra lägsta förväntningarna? Icke. Hade en känsla av illamående efter att den sista låtsascurrysmaken lagt sig på tungspetsen. Det är, mig veterligen, inte så man ska känna efter en bättre middag. Carl-Jan Granqvist hade nog sympativomiterat av blotta åsynen av dagens mat-meny. Jag tror inte att det hade kunnat gottgöras hur många liter champagne han än hade sköljt ner det med. Inga fler halvfabrikat i veckan, tack.
Näe, nu har Cheers börjat på sexan, vilket klart signalerar att det är dags att gå och lägga sig.
Oj, sicket sjukt lag jag har införskaffat på FM, förresten. Champions Leaguegruppen: AC Milan, Bayern, Celtic, Malmö FF. En ska bort, sa du? Ja, inte fan är det Malmö FF 2011 inte. Maken till värdigt CL-grupplag får man leta efter.
Men nu jagar jag morgonen längs avenyer.
ärkenöt,
Styrkelyfts-SM i x antal timmar utan sittplats. Ländryggen har mått bättre. Sinnesfriden likaså.
Därefter begav man sig till Njurunda SK:s stolta hall. Men trots det celebra besöket från Pirkt vägrade de blåröda att prestera ens duglig hockey. Förlust med 2-3, men undertecknad åkte hem i andra pausen.
Upptäckte på plats i Modin&Zetterberghallen också att jag är västvärldens socialt sämsta människa. Hade jag varit med på FM - det är jag dock inte, men Jens Sankala är - hade jag haft en svag tvåa i Mod. Högst.
Dags att sova. Imorgon ska vi upp, gymma, sedan jobba igen. 14-23. Samma sak tisdag och onsdag.
Vill inte ställa till problem, bara sitta här i solen och ha det lite gott så.
el fyra del pluso,
Men bra, det var det. Hade filmen inte varit så pass rå som den ändå var så hade den ju inte gjort den mästerliga boken rättvisa. Men det tycker jag den här filmen gjorde.
Vilken rollista; Micke "Ärret" Nykvist, Sven-Bertil Taube, Noomi Rapace, Peter Haber. Genuin klass. Men att den gode Beck kunde vara så pass elak, det trodde man inte.
Haber fick dock ha med den gamle radarkollegan, mest känd för sina "ska du ha dig en stänkare?"-repliker. Men det ska sägas att han även har gjort rätta åt ett psykfall i "Kejsaren av Portugalien".
P P P P P. Där har vi betyget. Givetvis väl värd ett besök. Även om man inte lyckas hitta någon att gå med utan får sitta själv bland pöbeln.
Själv blev jag, i samråd med Basse, lätt besvikna över våra reserverade syndikatsplatser. Under hela föreställningen fick jag inte spotta ett enda pischuannötsskal på den underlägsna pöbeln. En smärre skandal.
Jobba elva imorgon, börjar bli dags att få sig lite nattsömn. Men vi värvar ju ihop ett så pass bra lag på FM, så vi kanske bojkottar John Blund med vänner.
Äh, ska vi säga godnatt?
Nån dag står vi över februari - du och jag.