vart är alla skrattmåsar?
Men vad händer? Jo, Mittnyttlovern - den riktige - skickar omgående tittarna vidare till en ärkeskojare i gul fågelskådarkepa som har en enda stilla undran en vacker försommarfredag: vart är alla måsarna?
Han står vid någon korvsjö och förvånades över hur pass tomt där var på måsar, särskilt skrattmåsar, för att vara i slutet på maj. Han undrar helt sonika vart dessa fågelfän kan ha tagit vägen?
Ärkeskojaren letar sig då till första bästa parkeringshustak och tänka sig - där gömmer sig ju en smärre hord av skrattmåsar. Nyhetsvärdet är utvunnet, tillbaka till Mittnyttlovern.
Någon sa på skolan idag att jag var den näste Mittnyttlovern. Det är jag förhoppningsvis inte. Jag vill inte sitta och delegera mellan berg som fyller år och skrattmåsar som flyttat sig, det är det enda jag vet inför framtiden. Tror jag.
"Det kommer bli kiss". Det var väldigt länge sedan jag skrattade så pass som när Henrik Schyffert berättade om den tyska sängvätaruppfinningen. Vilken show - Schyffert är smart och tänkvärd när han ska vara smart och tänkvärd och förbannat rolig när han ska vara förbannat rolig. Klass.
Hur stort är det inte att stå inför tusentalsmänniskor, helt ensam på en scen, och vara självutlämnande och seriös ena ögonblicket och i nästa få hela salen att bryta ut i skrattsalvor? I en timme och fyrtiofem minuter.
En annan vågade inte ställa sig inför en skara på kanske hundra skojare och prata i två minuter om nåt skolprojekt och därpå svara på några frågor. Vilken tönt man är.
Nåväl: imorgon ska vi visa att vi är en tönt som kan agera stabil mittback. Godnatt.
So I've heard it's no good to run,
but it feels so much better now that it's done.
sluga gif,
Urbans utgångsbud på 500 riksdaler i månaden tedde sig undermåligt redan från start, och det har inte direkt blivit bättre av att man inför var bortamatch har varit tvungen att punga ut ordentliga summor för att kunna få i sig någon näring inför matcherna.
Säg att vi har två bortamatcher i månaden - med 80 svenska som kostnad var gång, då försvinner helt sonika hundrasextio kronor från vår redan innan magra lön. 340 kronor i månaden får jag den överblivna lönen till, vilket knappt ens kan kategoriseras som en fotbollsproffslön.
Ifjol hann vi minsann stanna på Radjos (stavning?) inför så gott som varje bortamatch. Those were the days. Men i år blir det en sunkigare pastasallad i ett bussäte. Det finns ju verkligen inget gott att köpa på sig på en ICA-affär i de kyligare regionerna. Av de nyttigare alternativen, förstås. Ett kazakiskt gruvfyllo kan ju förstå att det inte är svårt att handla på sig en Daimtårta och en läskeblask. Men att hitta godsaker bland det nyttigare varianterna är svårare, för att inte säga omöjligt.
Men vi ska inte klaga - startplats imorgon mot Alsens IF och därefter bal. Man har mått så oerhört mycket sämre än man gör i dagsläget. Var på skolan idag och inkasserade de sista betygen. MVG, MVG och åter MVG - inga konstigheter, som Färjan-Håkan hade sagt.
Enda pikanta som skedde var när Sören ville ha en fullständig redogörelse varför jag saknades vid 11:00-lektionen på torsdagsförmiddagen. Förklarade att det var mösspåtagningsfest dagen innan, att det blev sent och... tja, jag tror nog att Sören förstår situationen bättre än de flesta.
Nu ska jag luta mig tillbaka och njuta av en - enligt uppgift - fantastisk show signerad Henrik Schyffert, därpå tidig sänggång.
Det är, trots allt, inte varje dag vi startar en match i Division III Mellersta Norrland. Men imorgon, då jävlar.
* = kanske den butik med den största milftätheten, för att klargöra för eventuella GIF-läsare.
Allting, aaallting, allting, ja,
allt är nästan perfekt.
den här stan drar ner oss till botten av ån,
IFK Göteborg löste problemet med att hyra in en av stadens stora musiker - Joel Alme - för att skriva en helt ny klubbhymn.
En oerhört lustig anekdot är att den här låten finns på såväl engelska (A young summer's youth, Joel Alme) som svenska (Utan personlig insats, Hästpojken) redan. Hade Patronerna som supporterförening och GIF Sundsvall som fotbollsklubb bara varit lite på hugget hade man direkt kunnat sno åt sig Hästpojkens svenska variant, och låtit den rulla över IP innan och efter matchstart.
Varför den hade varit så bra och lämplig? Lyssna på det här textstycket:
Jag spelar utan insats här,
det är sand emellan fingrarna.
Och att våga hoppas på nåt fint,
är att skjuta sig i huvudet.
Framförallt de två senare textraderna symboliserar väl precis vad det innebär att vara GIF-supporter?
Nåväl, efter att ha lystrat till Almes Snart skiner Poseidon tänker undertecknad att; det blir inte så mycket bättre inom svensk läktarkultur. Det går inte att skapa sig en bättre klubbhymn, det är bara Bajens Just idag är jag stark som kan konkurrera.
Så fel jag hade, så obotligt dumt av mig.
Det här är för fint för att bekläda i töntiga artonårsord och termer, så vi ser den bara:
Gåsjävlahud, kan vi väl bara konstatera.
sen vi var sjutton år,
Vilket geni.
Hade man mycket att göra på redaktionen idag? Nja. Satt och kollade runt på diverse sidor i fem timmar innan vi slutligen, runt niosnåret, fick ta tag i dagens enda uppgift - att ringa in damernas Division III-omgång. Great fun.
Den här bloggen hjälpte en att under kvällen fylla ut sin Spotifylista med låtar man hört, gillat och glömt bort namnet på under 2008. Långt mycket mer hjälpsamt än den här bloggens läsares bidrag till mitt inlägg angående min Spotifylista. Det var inte ens någon som tog tillfället i akt och dömde ut mig efter noter.
Avnjöt på kvällskvisten en bättre påse kanelsnäckor. Ni fåtaliga själar som följer den här undermåliga bloggen vet att jag har en fabless för Pågens kanelgifflar, men faktum är att dessa kanelsnäckor inte alls var något sorgligt substitut. Fyllde väl sin funktion som kaffebröd utan kaffe till. Tänk vad lönnfet man hade varit om man inte hållt på med fotboll, det hade varit komiskt att se.
Danonino har i sin reklam två små holländska barn som berättar för sin ömma moder hur nyttig och naturlig deras yoghurt är. Det är nog inte för inte som Pågen eller dylika kaffebrödstillverkare väljer att inte anamma samma taktik i deras reklamer.
Imorgon; en lektion i skolan. Religionsutflykt med Ulf Edström. Enligt uppgift ska man åka till Norra Berget och se ut över den underbara utsikten för att därpå inse vilka oändliga möjligheter världen har att erbjuda. Låter inte fel. En ögonöppnare vore på tiden. Men innan dess ska vi med fortsatt oöppnade ögon försöka städa såväl vårt eget rum som hela nedervåningen. Undertecknads rum ser ut som ett bombneds... Nej, jag använder inte mainstreamuttryck, så vi säger helt sonika att det ser ut som att en psykadelisk dvärgslemur har bott här i ett kvartal.
You got to spend some time, love.
You got to spend some time with me.
And I know that you will find love.
I will posess your heart.
kärva tider? verkar troligt.
Hur tacklar en medrigg som undertecknad det problemet? Jo, folk ringer såklart oss under mösspåtagningen och berättar att jag ska infinna mig på tisdagen för att signera anställningskontrakt - till ett jobb jag mig veterligen aldrig sökt.
Multiläger i kommunens regi, var det tydligen. Hon som ringde talade som om hon talat med mig förut, men ett är säkert: jag har då inte på egen hand sökt det där jobbet. Måste vara genom GIF eller dylikt. Hur som helst hade jag inte tänkt att jobba med små barn i år igen. Dels för att jag förhoppningsvis kommer få en beskärd del arbete på Dagbladet och dels för att små okända barn är så oerhört jobbiga att ha att göra med. Blir till att tacka nej, och därigenom låta någon som faktiskt går igenom kärva tider få uppleva den rogivande känsla som ett fullgott arbete skänker arbetstagaren. Jobb borde i dagsläget gå till folk som söker och ligger på - inte till folk som bara behöver bli uppringda.
Nej, på tal om Dagbladet - dags att bege sig ner och sätta tänderna i en sjutimmarssession. Ska folk göra nåt ikväll?
Hur har vi kommit hit?
Hur har vi kommit hit?
Med sockerdricka och sprit.
se dig för lillebror; här kommer lyckan,
Var det kalas igår? Ja. Var man kalas igår? Ja. Minns jag något mer än målen från gårdagens final? Nej. Var jag i sinnesstånd för att se på fotboll? Nej. Lämnade jag sjusärdeles mycket läsk på förfesten? Ja. Kommer jag att få tillbaka den? Förhoppningsvis. Var det bättre på förfesten, tillika klassfesten, än på krogen? Vad jag kan dra mig till minnes; Ja. Var det roligt att alla ställen stängde två? Nej. Gick jag hem själv? Ja. Var det kallt? Ja. Blev jag överfallen, rånad och lemlästad av ett gäng kosovoalbaner på vägen hem? Nej. Tappade jag min mössa? Måste gå ner och kolla i hallen, men: Nej, jag tror inte det.
Det var väl en fin summering av gårdagsaftonen. Någon som har en repriserad variant av CL-finalen månne? Dessa förrädiska whiskeybjudningar blev för mycket, fotbollsuppfattningssinnet sattes ur spel. Minns att Gnåddlaren satt som klistrad hela matchen, minns Eto'os första och Messis andra, och därefter minns jag att Gnåddlaren aldrig blev densamma. Eller jo, justja: han repade ju sig storslaget och hade kunnat gå hem som en vinnare i alla fall - men Sallyhill var för långt bort.
Med tanke på de vaga minnesbilder man har av stadshusbesöket är det förvånande och glädjande att vi är så här pass pigg och (nåja) fräsch idag. Blir nog till att pallra sig ut i solen och därefter gå och jobba. Kanske peppa lite Ronaldo i solskenet? Inte omöjligt.
Äh, ta mig till solsken, ta mig till jobb.
Everybody are laughing and we are listening to our favorite songs
But I thought you said summer is going to take the pain away
trenollviktoria,
Endera måste dessa årgångar haft känsla för humor som Philippe Senderos haft känsla för yttersideslättningar - eller så var helt sonika årets upplaga den tråkigaste på länge.
Mina intryck från dagen: tråkigt, svårt, varmt, svettigt, dåligt luftkonditionerat. Typ. Sen hade man väl lite till mans hoppats på att kunna avlägsna sig vid ett-två-snåret, men istället blev man sittande till halv fem - ett faktum som inte direkt bättrade på dagens slutbetyg.
"Sundsvall Nova" blev namnet på den "nya staden som byggdes upp efter att centrala Sundsvall kollapsat i ett lerras"... Det är ingen stad - det är ett mineralvatten? Tacka vet jag Saabsvall, ett scenario där vi tar över Saab och bygger upp en industristad vars enda syfte är att bygga Saabbilar. Okej att staden hade gått med negativa resultat vartenda kvartal och att bilarna hade tvingats skänkas bort till slut - men lyssna på namnet: Saabsvall. För bra för att negligera.
Hade det blivit Saabsvall - tillsammans med mitt förslag att segregera de arbetande letterna i egna lettområden - hade jag kanske, kanske kunnat pallra mig upp på aulans scen för att tala om det hela inför fjorton klasser och en Mittnyttloverkopia. Men nu - när letterna inte alls behövde utmärka sig med en lettstjärna klart synlig på den obligatoriskt bruna mockakavajen - blir det inte så. Försöker folk tvinga upp mig på en scen kommer jag att liggstrejka i gången, helt allvarligt.
Blev en stabil 3-0-seger hemma mot Junsele, efter lite bättre fart i spelet gentemot senaste bottennappet mot Graninge. Kan fortfarande tycka att vi utnyttjar omställningslägen för dåligt, lite väl mycket "tålamod" i de lägena. Är ju, oavsett nivå, svårt att spela sig igenom ett helt uppställt försvar - det visar all tillgänglig statistik världen över på.
En annan satt sin vana trogen på bänken och fick tillsammans med Fredrik "Fletcher Jr" Broman göra ett tiominutersinhopp. Vill man ens göra sådana som mittback? Hann med att toffla en rensning, missa en duell mot en felvänd jätte, fläka en nick över på hörna och ta en sämre offensiv löpning. Det var det.
Imorgon är det mösspåtagning samt mösspåtagningsfest. Det kan väl inte bli annat än ockerbra? Träning däremellan vid halv fem. Men framförallt på morgonkvisten: tandläkartid 07:30. Att säga att det är okristligt tidigt för att bli våldtagen i munpartit är årets underdrift. Har inte någon lovande känsla av att det hela kommer gå särdeles smärtfritt till heller, då det går ilningar jämsmed hela gompartit så fort jag läppjar på ett glas närproducerad mjölk. Har nog västvärldens största hål i nedre tandradspartit - och dylika är inte Alli Jansson känd för att låta gå lättvilligt.
KAN HALEBOP SLUTA SPELA LÅTAR À FLERA MINUTER PÅ SPOTIFY?
Det var något mer... något jag bortprioriterat i flera veckor i streck nu... Justja, sömn!
God natt.
You look much better than you ought to do,
I should probobly not talk to you.
åtvid hej, åtvid heja på,
En poäng borta mot Åtvidaberg hade varit ett godkänt resultat för en uppflyttningskandidat - tvåmålsförlust är det inte. Nej, som jag konstaterade för ett tag sedan; det blir ingen uppflyttning för det där laget.
Nötknäckarna imorgonbitti. 08:30. Jag kommer vara pigg? Njäe, just ja. Jag kommer kunna bidra? Njäe, just ja. Jag borde stanna hemma och sova? Vi får se.
Bänken imorn igen när Medskogsbron tar emot Junsele hemma på Idrottsparken. Förstår inte riktigt hur vi ska ta oss in i den beryktade startelvan. Verkligen försökt så gott jag kunnat - i mina ögon gjort det riktigt bra på alla träningar senaste två-tre veckorna - men det går inte. Känns inte ens nära. Nåväl, blir nog en intressant match ändå: får se om vi lärt oss att spela ut sämre motståndare på stora ytor sedan senast.
Nej, nu börjar Knight Rider, vilket klarligen kunngör att det är dags att sova.
"Jag erbjöds fyra milkshakes, och en pizzaslice.
Och jag sa jag tar det i hemlighet.
Och i Qviding, har vi Oboy i flaskornaa.
Men jag kände på direkten,
att Bite Line-suget skulle dra ner mig med tiden."
som om jag kunde rå för jag blev ett monster,
Självklart blev det en dubbel uppsättning jordnötssås då de medföljande behållarna är så pass små. Man är ju gärna luspank och käkar rötter - bara man slipper uppleva den där traumatiska känslan av att jordnötssåsen är slut och jag har mängder med ris och kyckling kvar. Frågan är bara vilken standard Thaivagnens sås håller? Jag är kluven. Den smakar väl mycket jordnöt, jordnötssåsens första och primära uppgift är att kunna stilla diabetikers sockersug, och jag vet helt enkelt inte om Thaivagnens är sockersöt nog för att hålla Jordnötssåsverkets högt ställda krav?
Basinho hade tydligen varit på introduktion och förberedelser inför sitt välbetalda jobb som rösträknare. Han sa att det var många nya termer som var svåra att förstå för en som aldrig röstat förut.
Exempelvis lyfte Basinho fram den här termen: Kvinnlig rösträtt. Det var inget Basinho hört talas om förr. Därför kommer han således att lyfta upp varje röstkuvert, kolla adressatens namn: är det ett tjejnamn skakar han flinande på huvudet och säger "nice try" och placerar kuvertet i en separat hög som går direkt till masugnen.
Så nu vet ni det.
Äh, kanske dags att sno ihop nån mat. Roligt att vara hemma själv en måndagskväll? Nja.
Toaletten, spegeln, jag har stirrat färdigt i den,
och vem blir inte ful i sextiowattsljus?
bitter singular,
Skall i detta nu äta en sämre lunch hemmavid i bitter singular, då gemene man inte kan undvara någon halvtimme av sin dyrbara tid för en bättre asienbuffé. Sedan beger man sig väl ut på gårdsplanen och läser en godare bok i solskenet.
Imorgon är det nötknäckarna - wey! Sitta inne från halv nio till sex (?!) för att få bukt med någon klurig uppgift. Undertecknad blev inte ens utvald i den så kallade Elitgrupp på fyra personer som ska delegera arbetet i klassen. Vår kamrat Olle "Motorbåten" Dahlqvist hade däremot något överraskande en plats bland de fyra. I mina ögon skär sig Gnåddlarens oseriositet och skojighet lite mot Elitgruppens övriga tre deltagares ockerseriösa personlighetsdrag.
Lektion 13:50 igen - hade det här varit 2007 hade jag nog sagt att jag "därför måste skynda mig ut för att jobba på brännan". Men nu är det 2009 och vi säger istället att vi ska bege oss ut i solskenet för att läsa en godare bok.
Moget.
För han bestämde sig när han var yngre,
han skulle lyckas nån ända gång.
Vad alla andra sa gjorde mindre,
ifall han förlora flera gånger om.
serie a,
Enda behållningen; Maldinis avtackande inför matchen. Lär bli hyggligt mäktigt även efteråt.
Sjukt omvänd man har blivit på sistone när man kan sitta och njuta åt Guiseppe Favallis exceptionella försvarsarbete vid Jeremy Menez 1-mot-1-läge nyss. Vackrare än gemene mål.
Nu var det nytt 1-mot-1-läge, Menez går nu helt sonika förbi samme Favalli som inte ens är i närhten av att kunna avstyra. Inte heller den sega heffaklumpen Dida i målet orkar släpa ut en fot. Lite trött lag? Jag hyllade väl inte Favalli nyss?
2-2 omgående: självklart Ambrosinis andra. Åh, vad skoj det är med italiensk fotboll. Det har jag alltid sagt. Målen formligen haglar ju in.
2–3: Totti grisfrispark - i Didas hörn? Hur trött är inte den heffaklumpen? In med Kalac igen så vi får se lite... eh, längd?
Äehmen, Canal + går ifrån San Siro efter matchen till Hull-United då. Från Maldinis förmodligen hjärtskärande hyllningar till Daniel Drinkwater och kompanis möte med bottenkrigande Hull.
Drinkwater; snyggt namn det. Tror jag ska ta motsvarande Erik Drickvatten, kommer ge en ytterligare dimension till min personlighet. På krogen; när någon vän har druckit för mycket kan personen i fråga komma att tänka på en, smaka på namnet mitt och komma ihåg den gamla devisen Varannan Vatten. Skulle kunna rädda många utekvällar.
Ganska tillbakalutad tillvaro idag på jobbet, i sakta gemak har jag fått in diverse fotbollsresultat samt besökt Baldershovs IP för att intervjua åttaåriga friidrottare. Har ni det svårt, ni som sitter i kassan på Coop eller i charkdisken på ICA, tycker ni? Försök då att utvinna en vettig artikel ur en citatrad i klass med denna från åttaåriga Gustaf:
"Ja". "Ja". "Bra". "Sextio meter". "Kula, hoppat längd". "Man får springa". Alla avsedda att svara på mina ur barnjournalistisk synpunkt fantastiskt ställda frågor.
Äh, dags att jobba vidare.
Men alla mår dåligt och alla mår skit,
håll det där för dig själv och ditt usla liv.
sibiriskt,
Jobbade igår - uträttade man mycket? Känner sig som en girigbuk när man bara sitter vid datorn och gör exakt samma saker som man hade gjort om man suttit hemma. Kollar sportbladet, Lauls blogg, Bank/Nivas blogg och allt annat som hör sport till.
Ringde Bosse Eklöf som var på ett - för dagen - strålande humör och pratade på om Åke Svanstedt och fyllde sin veckokrönika med något vettigt for once. Det var det jag uträttade på de fyra första timmarna.
Därefter: Söders BK-Ånge IF på Sidsjövallen... Westhagen... Idrottsparken... Kuben grus. Vi åkte alltså, på skäliga grunder, först till Sidsjövallen - helt tomt -, därefter Westhagen och Idrottsparken som båda var invarderade av träningar. Efter tre sorger och bedrövelser fick vi beskedet; matchen spelades på Kubens grus. Vi tog helt sonika och svängde ut från IP, förbi staden i den härliga försommarkvällsvärmen och nådde slutligen Skönsmon och därefter Kuben - och genast började ett mörkare töcken breda ut sig över kvällshimlen. Borta var allt som hade med försommar att göra - ersatt med isande kalla nordanvindar från det sibiriska tunnlandet.
Där stod jag, iklädd chinos, skjorta, tunnjacka och tygskor - som någon annan låtsasstekare - och såg på undermålig division fyra-boll i sibirisk bitkyla. Det var åratal sedan jag frös så pass, stod och skakade vid sinlinjen tillsammans med tretton andra vilsna själar.
Söders BK - är det ett homogent och bra lag? De hade David Batra på vänsterbacken, en spritt språngande galen Tomas Backman på innermittfältet och... inte mycket mer. Batra kan väl ändå inte ha spelat fotboll längre än några veckor? Snälla säg att det är så, att gårdagens insats filmatiserades och ska sändas i Morgonsoffan i höst. Måste ha varit så.
"Ja, jag ska ha en kaffe i paus", skrattade Batra när laget låg under med 2-0 och han, mitt under spelet, samtalade med personerna som skötte kiosken. När han i andra halvlek blev utbytt sågs han sitta och skämtsamt smågnabbas med lagkamraterna på bänken. Varför spelar man fotboll om man inte vill vinna? Om man inte bryr sig?
Ånge vann med klara 5-0 till slut och vi fick bara fatt på tränaren, då tremålsskytten Kårelind och övriga spelare snabbt vallfärdade mot omklädningsrummens värme. Som den tafatta och mediokra journalist vi är tog vi inte upp kampen utan gav helt sonika vika för kylan och skyndade sig tillbaka till bilen. Sen blev det ju en helt meningslös och värdelös artikel, också.
Kom hem vid elva och unnade oss en middag vid halv tolvsnåret. Spaghetti och köttfärssås, samma som till lunch. Vilken lämplig dyngs- och livsrytm man har.
Därefter har jag förstört saker, sovit, tränat och nu spelat volleyboll - där endast det sistnämnda kan anses som något positivt och roligt. Kul dock att vädret är instabilare än en isländsk valutafond, ställde om från strålande sol till ösande regn vilket också innebar hemgång.
Vad ska man göra nu?
Skyll dig själv, inget händer här.
Men det gör ingenting, om dina händer är här.
Skyll dig själv, för folk vill gärna lära känna dig.
Men nej, för jag har inte sett nån som dig än.
änglar och hordemoner,
Höll helt allvarligt på att somna såväl i början som i slutet. Hade jag inte läst boken (på engelska förvisso) så hade jag inte förstått någonting. Det kan bero på att min hjärna inte hann uppfatta allt efter fyra timmars sömn - men allra troligast beror det på att filmen var medioker.
Boken kan jag tycka var relativt bra - även på engelska. Intensiv och dramatisk. Filmen var ett skämt. Helt omgjord och förstörd. Kändes för mycket som nån slags Indiana Jones-film, och sådana betalar jag - mig veterligen - inte hundralappar för att se.
Kom självklart för sent till bion då Basinho - mannen som förövrigt givit skåpsupandet ett ansikte - självklart skulle ta en kycklingrulle på Kermit tio minuter innan filmstart. Salongen blev kolsvart just som vi skulle välja och vraka bland raderna för att hitta våra syndikatplatser. Istället fick man famla omkring i mörkret, gå så pass långt fram i salongen att man tänkte "här kan det inte sitta folk" och helt sonika slå sig ner. Ren tur att man inte satt sig i någon luttrad familjefars knä utan på en ledig stol.
Äh, fan vad allt är uselt. Träning imorgon 09:30. Jobb vid 15-snåret. Därefter... näe, vi har fan ingenting annat.
har jag suttit i timme ut och timme in inne här
jag har suttit för länge för alla små begrepp
blir svåra att hålla isär
jag har suttit för länge för allt som är kvar här;
ett fotografi
och alldeles utanför flyger hela livet förbi
och bara, bara vara vänner
och tala om allt, vi kan väl tala om allt
men vi ska bara, bara vara vänner
och tala om allt, vi kan väl tala om allt
med varann
tjugo dagar,
Oscars igår, 20-dagars tror jag de kallade det. Hundra kronor i inköp hade man ju inga problem att punga ut när Oscars i lanseringen använt slagord som "fet UV-kanon". Däremot förstår jag inte varför vi lade ytterligare sextio surt förvärvade på att köpa in oss på Stadshuset. Hade man varit vis nog att ta en kik genom fönstren hade man på förhand kunnat konstatera att där var ungefär fjorton eldsjälar, varav tre stod ensamma och dansade på dansgolvet. Patetik.
Inte ens klubbägarna själva hade mage att stanna kvar på sin sjunkande skuta, utan valde att istället frottera sig inne på Oscars.
Vi kan konstatera att ryktet om den feta UV-kanonen var betydligt överdrivet. Kanske var det för att gemene man inte tog till sig av den helvita dresscoden? Den skulle man ju följa för "maximum effect". Det var bara en skojare i vit kostym som tog det hela på allvar; heder till honom.
Kan stolt säga att jag aldrig var uppe på dansgolvet under hela natten. Hade DJ:n bara bemödat sig att spela en vettig låt hade det kanske blivit ändring på det, men nu var det inte så. Frågan är: när ska Destination Ompaland eka på dessa dansgolv? Måste ske innan studenten, vilket betyder att det är dags att ringa Fredde på Studio Ladan.
Träning imorse, 09:30. Kände mig oförskämt pigg med tanke på uppladdningen och det gick ju faktiskt helt okej, roligt med stort spel och förstärkningar från A-laget.
Vad som inte är fullt lika roligt är att åka upp till farmor och farfars stuga i Långsjön för att måla om alla byggnader. Måla, fixa, jobba: är sånt roligt det? Nja.
Om jag skulle vara en ängel
Och om jag gärna spelade mespop varje kväll
Och om jag klarade av det bra
då skulle det inte vara jag
Och om jag aldrig skrek mig hes
bakom närmsta skyddsrumsdörr nån vacker dag
Då kan jag tala om en sak
Då skulle det inte vara jag
Och om jag lärde mig att bocka och ta i handen
och ha för vana att gå på Stureplans caféer
och gillade Biblioteksgatans röda mattor
så hade nåt vart allvarligt fel
Och om jag vore imponerad
av att läsa något med Jonas Hassen Khemiri
Och om jag tyckte det var bra
då skulle det inte vara jag
Och om jag på allvar kunde tänka mig betala
för att sen frivilligt läsa tidningen Bon
Och om jag kunde se mig själv i spegeln efter det
då är jag rädd jag hade haft problem
Ni kan locka mig med pengar
och ni kan hota mig med hundar och pistoler
Men om jag hade karaktär
nog att leva som jag lär
Då skulle det inte vara jag
Så om ni skulle se mig där
jag helst aldrig är
Då är det nog bara jag...
gif, dessa förstörare,
Justja; hann ju göra succé med vår redovisning på svenskan också. Gnåddlaren flög som en bättre lovikavante tvärsöver klassrummet i sin eftersträvan att illustrera en filmning. Det vore en överdrivt att säga att publiken tjöt av skratt, men de måste ha uppskattat det hela mer än "vi tackar er" på teckenspråk.
Dessutom bjöd vi på ett - av undertecknad - genialt påkommen frågesport om gamla idrottsprofilers smeknamn och var de härstammar ifrån. Inte en enda av klasskumpanerna kunde kläcka denna nöt. Frågan är därför: kan du?
Gustav "Topsy" Lindblom, friidrott.
1, Utvecklade tidigt en enorm toppfart, vilket kompenserade Lindbloms dåliga acceleration.
X, Deltog i infångandet av elefanten "Topsy" som rymt från en cirkus.
2, Spelade som ung huvudrollen i skolpjäsen "Topsy och jag".
Kom precis hem från Gifgifgiffarnas defilering av Vasalund. Eller; hur var det nu?
Jo, ungefär så här: GIF Sundsvalls insats i den första halvleken var lika dålig som den i hemmamatchen mot Qviding, om inte ännu sämre. Kali Ongala, Anton Andersson och Mambo Mumbo var väl de tre som utmärkte sig mest i negativ riktning.
När så andra halvlek drog igång blev det - ännu sämre. Vasalund hotade gång på gång den instabila GIF-backlinjen och offensivt var det bara Robert Lundström som vågade hålla i bollen och kunde utmana på ett bra sätt.
Men GIF får på sin första chans i andra halvlek utdelning - Mambo nickar bra och Walle rakar in returen. Så oförtjänt - och ack så viktigt. För efter det här pyser luften ur Vasalund och GIF kan åtminstone hålla jämna steg. När så Robert Lundström - matchens Giffare - stöter in 2-0 efter en smärre målvaktstavla känns matchen genast stängd, men detta hindrar inte Vasalund från att skapa ytterligare två, tre chanser som kunde (borde?) resulterat i pytts.
Nej, det här var tre poäng med en besk eftersmak. GIF-spelet var stundtals så dåligt och idéfattigt att man nästan satt och önskade ett Vasalundsmål för att göra det tydligt för de inte lika fotbollskunniga på Norrporten Arena hur dåligt GIF verkligen spelade. Kali Ongala och Jonas Wallerstedt som centrala innermittfältare? Som defensivt nav? Det är ju faktiskt - helt ärligt - ett bottenträskinnermittfält. Anton Andersson som ensam anfallare mot en fyrbackslinje? Det är ju faktiskt - helt ärligt - Division I-klass, om ens det. Hotade han mycket?
Snyggt att spela med både Jonas Wallerstedt och Hannes Sigurdsson i en och samma startelva; utan att använda någon av dem som forwards. Men det är klart: Hannes ska ju gärna komma i den där släpande trequartistarollen rättvänd mot backlinjen, så att han kan... eh, titta ner på bollen och missa alla medspelares löpningar och slutligen tappa bollen. Har islänningar ingen ögonvrå?
Vad är det för markering mot Hallenius att starta med Anton? Förstår inte. Förstår bara att petningen omöjligen kan ha skett på fotbollsmässiga grunder.
Robban bäst åtminstone, vilket var väldigt roligt att se. Något som däremot är mer beklämmande att se är lagledningens övertro till Mambo som mittback? Ideliga chansbrytningar, farliga sidledspassningar och dribblingar som sista man; nej, Mambo är ingen mittback. Kristian Ek är en. In med han.
Nej, förutom spelets uppenbara uselhet så förstörde denna GIF-match ens planer på en välorganiserad 20-dagarskväll. Men vänta ,det var något annat som också rubbade de planerna har jag för mig... Låt mig tänka.
Jo, just det! Träning imorgon bitti var det ju.
Blir direkt ner till Oscars med Sundströms ende (nja?) son nu vid elva bara därför.
Du kan inte vinna jämt,
nån gång måste du förlora igen,
nån gång måste du förlora igen,
nån gång måste du förlora igen,
men inte riktigt än.
fiskgryta och sega saturn,
Kliva upp tidigare, säger du? Nja, nog okristligt att kliva upp 09:15 skulle jag svara. Man är inte människa tidigare än så. Nödvändigt att kliva upp tidigare än så då? Gå runt i morgontimman och vara något annat än människa; kanske ha sinnesnärvaro som en tamiller? Nej, man måste vara ärlig mot sig själv - 09:15 är lagom.
Hade ett lättare rättskunskapsprov idag också, men då det inte var av någon som helst vikt för vårt slutbetyg (vi låg fastnitade på VG eftersom "MVG-aspiranter lämnar in sina arbeten i tid") så togs det heller inte så seriöst. Kom till skolan utan att ha öppnat boken och på en timme i UF-rummet, som en ärkeskojare som Gnåddlarn på något obegripligt sätt har tillgång till, lärde man sig det lilla man behövde veta.
Hur är det ens möjligt att få IG på ett sånt där prov? Jag hade skrivit G på dagens prov utan att ha kikat i läroboken innan, med en sotigare grillbrikett som penna och med en ivrig dvärgslemur balanserandes på ens hjässlob.
MVG-aspirant, får man ens säga så på gymnasienivå? Aspirant? Ska man lämna in ansökan om att ens få försöka nå den nivån?
Kul att komma hem efter en bättre träning, vara helt slut i alla kroppsdelar - kanske främst magen efter enveten efter-tränings-cykling - och se fram emot att få fylla på glykogendepåerna. I bilen hem - där vi förövrigt njuter av Moneybrothers nya på riklig volym - hinner man fantisera om det ena och andra i matväg. Något som aldrig dök upp i ens fantasier var dock fiskgryta med kokepäror, men det var just den fräna doften man möttes av när man klev in genom husdörren.
"Eljest" var min mors omdöme, som så många gånger förr. Skulle man tolka det ordet efter hur och i vilka situationer hon använder det skulle man kunna tro att det betyder något i stil med "äckligt". Men annorlunda är väl själva betydelsen, egentligen. Eljest fiskgryta; jo, jag tackar jag.
Hörde av initierade källor att vår vän Basinho skulle vara rösträknare till EU-valet. Och folk undrar varför folk inte är intresserade av att gå och rösta... Jag hade själv tänkt gå och rösta, då jag trodde att det satt någon seriös räkneman i kostym och tog hand om min chansartat ifyllda valsedel. Då gör man ju i alla fall någon skillnad; då gör man rätt för sig. Men när man istället får veta att det sitter folk i svartgula träningskläder och sjunger "ZiggeZagge, ZiggeZagge, HOIF! HOIF! HOIF!" för fulla halsar medan de räknar, då faller ju hela principen. Det blir ju inte rätt, det förstår ju vem som helst. Blir snarare ett lotteri än en röstning: en så kallad holländsk röstning.
Nej, när man får en dylik inblick i politikens korridorer så förstår man nästan den gamle luttrade mannen som gick sist i förstamajtåget och väste "sista striden är här". Han ville uppenbarligen ha bort HOIF-skojare från rösträkningen. Uppenbart.
Sista kvällen med skolarbete detta om inget oväntat och ack så ouppskattat skulle dyka upp framöver. Det är inte alltför tråkigt. Hela skolslutet borde firas med en sjusärdeles utgång imorgonkväll, då Oscars slår upp portarna för något slags 20-dagars. Men nu var det ju träning på torsdagmorgon, 10:00, och det grusar väl de flesta planer. Typiskt, så typiskt.
Men det är ju så: ska man sitta på bänken i Division III Mellersta Norrland, då krävs det en enorm självdiciplin.
Nej, kanske dags att börja på de där sista uppgifterna innan det eviga lovet är här. God afton.
Och jag flög för nära solen,
du blev mitt favorittidsfördriv.
gifgifgiffarna, här vare, här vare giffarna.
Graninge må vara ett av de sämre lagen GIF:s olika tipselitlag har mött genom åren. De hade inte en enda bra spelare, förutom möjligtvis mittbacken med nummer elva på ryggen - han var stor och stark - men han spelade som libero och då går man bort direkt i min bok. Vi lever ju trots allt på 2000-talet. I övrigt var ungefär klasskillnaden spelare för spelare lika stor idag som den var på den tiden undertecknad med flera spelade i pojkallsvenskan och mötte lag som Bollnäs, OPE och övriga bonngäng. Det borde, helt sonika, bara vara att rulla ut dem.
Gjorde vi det? Hade vi ett enda anfall där bollen fick gå som på det berömda smultronsnöret genom Graningeförsvaret? Nej. Frågan är om vi hade ett bra anfall på hela matchen, vi kom exempelvis förbi på kanten högst två-tre gånger på 90 minuter. Kantspel som blir A och jävla O när lag backar hem som Graninge (självklart) gjorde idag.
Ska det vara så enkelt att ta poäng av Medskogsbron anno 2009; att det räcker med att ställa ut ett gäng grabbar från den lokala spelbutiken i ett lågt försvarsspel med libero (smaka på det; LIBERO)? Det är för dåligt, vi klarar inte av att spela ut lag. Vi skulle säkert stå upp bra i en match mot GIF:s a-lag, överlägset bäst i den här serien, men just nu är vi nog inte ens på övre halvan när det gäller att spela ut mediokert motstånd.
Undertecknad bevittnade hela skådespelet från sidlinjen; tänkte man kunde fått göra ett tankinhopp, men icke.
Stor-Gifgifgiffarna förlorade också, de mötte dock ramstarka Sirius - inför matchen näst sist i Superettan. Dessutom drogs Uppsalagänget med ett dussin skador och hade svårigheter att få ihop ett fullt lag. Det är klart att GIF måste dra på sig två röda mot ett sånt lag, och dessutom tappa in förlustbollen med någon övertidsminut kvar då. There's your uppflyttningskandidatsteam!
Nej, ska bli intressant att slå upp tidningarna imorgonbitti för att se Snuffens förklaring. Vad sägs om att återgå till det enda spel man har spelarmaterial för; det vill säga ett klassiskt 4-4-2? Wallerstedt som defensiv innermitt idag, det är väl som att köpa en tredeciliters vispgrädde och använda den till att bre en hårdbrödsmacka.
Nej, GIF Sundsvall hade ingen av sina bättre söndagar idag, och något säger mig i dagsläget att man inte heller kommer att ha något av sina bättre år i år.
Ligger man lite efter med allt denna förrädiska sista vecka i skolan? Nej, ganska sinnessjukt mycket är svaret.
And if I'd fall, would you pick me up?
And if I'd fall, would you pick me up?
spotify,
Har ju en bra lista, kan jag tycka.
Jag vet att man är mer utsatt när man gör så här än när man säljer kroppsliga tjänster i en kåkstad under Gambiansk midnattsvärme: men här är den i alla fall. Listan vi kan kalla för "Pirkts", mycket beroende på att den heter just så. Har lagt in alla artistnamn som står för fler än ett par låtar.
Skända mig gärna, bara ni kommer med förslag. Vad är det som saknas?
Bad Cash Quartet
Ceasars
Eldkvarn
Florence Valentin
Glasvegas
Hello Saferide
Håkan Hellström
Jens Lekman
Kent
Kristian Anttila
Laakso
Lars Winnerbäck
Lisa Ekdahl
Mando Diao
Marit Bergman
Markus Krunegård
Miss LI
Moneybrother
Montt Mardié
Neil Young
Oasis
Parken
Razorlight
Silverbullit
Säkert!
The Kooks
The Plan
Thåström
Tomas Andersson-Wij
Jag en ensam, men ärlig mot mig själv.
Och vem är du att mej fördöma? Varifrån är du?
snask,
Däremot var vi fortfarande snäppet vassare än Sebastian "Första halvlek" Höglund, som kvällen igenom kännetecknades av att stå för en fin första halvlek för att sedan helt kabla ur i den andra. Enligt Höglund själv ska syndromet ha berott på allt för enveten styrketräning av tumpartiet, vilket ska ha gått ut över uthålligheten. Jag å min sida hävdar snarare att de svaga andrahalvlekarna berodde på ett envetet chipsande och dippande i paus, något som kan få även den bäste ur slag.
Vilken var dippen för kvällen, undrar ni nyfiket? Jo, väl på Statoil föll mitt val på en bättre Tortilladipp medan Basse valde någon annan - jag minns inte vilken, men oddsen är väl ungefär pengarna tillbaka på att den hette något i stil med Hot Creole. Genom en klassisk göm-dipparna-i-två-olika-händer-bakom-ryggen-lottning så föll valet på min dipp. Men blev den köpt? Nej. Väl i kassan står nog mellersta norrlands största dippentusiast:
Basse slänger fram en tredeciliters gräddfil och en Tortilladipp.
Dippentusiast i kassan: "Får jag bjuda på ett stalltips?"
Undertecknad: "Ett stalltips?"
Skojaren i kassan tar fram en ny dippåse från någonstans under disken, och slänger således en "Hot n' Sweet" intill våran redan bestämda dipp.
Jaha, vi får ytterligare en dippsås på köpet, hinner undertecknad tänka. Men icke, dippskojaren vill helt sonika byta ut våran Tortilladipp mot sin egna favorit. Vilket indirekt hån mot ens dippsmak? Men likafullt accepterar vi bytet, det är inte varje dag man får dippa något i något som någon gång har benämnts som ett stalltips. Dessutom kan dessa dippentusiaster inte ha det allra lättast här i samhället, så han förtjänade nog en liten personlig framgång.
Hur det smakade? Jo, tack bra. Men stalltipsnivå? Nja, knappast.
Hur vi ska förbränna denna förrädiska dippsås? Ja, inte genom någon särdeles lång insats på fotbollsplanen idag, i alla fall. Dessutom har vi fått ett ack så illasinnat sår på svanskotan efter för envetet situpsande? Måste, på något sjukt sätt, vara så - det gör sinnessjukt ont. Och vad jag kan dra mig till minnes var det ett bra tag sedan jag spelade in "German Guy on Guy Action 14" med Carsten Jancker, så det ska inte vara det.
Har för övrigt en molande verk i den tand som sitter allra längst ner till vänster i tandraden. Nog västvärldens djupaste hål, som gemene tandläkare kommer få ta tag i med en värre borr någon gång i slutskedet av månaden - då vi lämpligt nog har en inbokad tid.
Men nu till det intressanta angående tandläkarväsendet; ni vet den där brickan med sug- och risparatteraljer som fälls över en när man sitter i den där förbannade stolen? Den har ju vad jag kan minnas alltid funnits där - sedan man var liten. Utan skyddsplast. Bara ner i gemene kedjerökande balts mun, rota runt lite, lägga sig intill gomseglet - och sedan direkt upp på brickan igen. Utan avsköljning, utan någonting, och sedan ner i en annans gom.
Jag går inte till min inbokade tid om jag inte får åtminstone en dementi på att "så där går det inte till, allt är väldigt hygieniskt".
Allvarligt; kan Caroline af Ugglas sluta prata på Spotify?
Som ett åtråvärt hopp i en tung tristess,
jag hade nästan gett upp,
det var så grått tills dess.
melodi,
Nej, förjävligt lät det och konstig så hon ut - det här barkar mot en sistaplats!
Jag ser alltså inte på spektaklet, vill jag klargöra. Istället ska det bli FIFA-afton hos Sven. Basse är i detta nu, förhoppningsvis, och inhandlar diverse snask för att gottgöra för den skjutsartjänst jag står för. Hoppas innerligt att valet faller på en bättre påse naturkarra.
Är det däremot en enda lakritsbalk i påsen så släpps han inte in i bilen, det är ett som är säkert.
Väntar du på nån, eller vill du bli min?
Division III Mellersta Norrland,
Vänta nu: samma Frösö som spelade ut Medskogsbron för blott en vecka sedan? Som kännetecknades av ett rappt och rörligt spel med snabba, starka anfallare? Det kan det omöjligen vara, då initierade källor har berättat att Alsens IF är ungefär lika bra på fotboll som Linda Rosing var på partipolitik. Frösö måste följdaktligen endera ha västvärldens tunnaste trupp eller den bredaste men med västvärldens sämsta rotationsschema. Kanske är det så att vi i Frösö IF:s lagledning finner en sydostasiat med kopplingar till diverse spelsyndikat? En läggning hemma mot Alsens IF torde ha genererat runt sju-åtta gånger insatsen, vilket inte är fy skam.
Ett är klart: det Frösö IF som vi mötte i måndags förlorar inte hemma mot Alsens IF.
Selånger FK - IFK Sundsvall 4-1.
Såg tyvärr inte matchen, men något måste ha hänt med Selånger. Under de två första matcherna - mot Härnösand och IFK Timrå - visade man dock inga (läs: INGA!) tendenser till någonting som skulle ha kunnat hota ett homogent lag som IFK Sundsvall. Man var bedrövliga bakåt och man fyllde inte på framåt. Nu måste, uppenbarligen, något ha hänt.
Junsele - Härnösands FF 1-0.
En fråga bara: Junsele måste ha fått in sina blåbärsplockande moldaver nu? En och annan ryss också, men faktum är att en viktoria mot serieledarna måste ha berott på hjälp från baltikum, ortens egna pojkar kan omöjligt ha klarat av det själva.
Summa summarum: vilken sinnessjuk serie. Mycket logik?
Imorgon tar Medskogsbron emot Graninge på Norrporten Arena. Samma Graninge som IFK Sundsvall slog tillbaka med klara 7-1. Samma IFK som vi å vår sida slog tillbaka med 1-0. Eller vänta; ska man verkligen rabbla sådana siffror - i den här serien? Uppenbarligen inte. Men jag tror ändå att vi är det stabilaste laget i den här serien och visar det imorgon genom att ta en stabil viktoria.
Undertecknad kommer återigen beskåda skådespelet från en bänkplats, detta trots att man gjort en mer än gedigen träningsvecka i mina ögon. Men men, det är som det är.
Träning halv nio imorse. Vad är man för en människa vid den arla tiden på dygnet? Man borde ju kunna förklaras hjärndöd av en samstämmig expertis när man ligger och semisover trots att gemene stereo vräker ur sig ljud av så pass höga decibelgrader att resterande delen av radhuslängan vaknar. Kroppen är ju vaken, men hjärnan är död. Eller är det tvärtom? Något blir i alla fall fel i synapserna när man försöker tvinga en arm stackare till kropp att kliva upp halv åtta.
Höll allvarligt på att somna i soffan under första halvlek i mötet United-Arsenal, där man låg i Svens vardagsrumssoffa. Snygg gäst det, speciellt då det var Sven som varit ut igårkväll.
Vad gör man ikväll? Letar för fullt efter anledningar till att inte bli sittande framför holländare i glitterpaljettskostymer. FIFA-turnering låter nära till hands i dagsläget.
Snart är det alltså ingen skola längre, och man är således ledig hela dagarna. En fråga bara: vad fan ska man göra för att inte tillvaron ska kännas så här meningslös? Förslag?
Jag känner mig låg, jag är alltid låg:
alla fåglar sjunger falskt.
Men jag minns en gång högt uppe på bron,
när stjärnorna var nära.
utarbetad,
Annars då? Var man lite knullad på mattenationella imorse? Förstår inte hur man tänker: vi har två veckor kvar av gymnasietiden innan vi står inför ett - om vi så vill - oändligt sommarlov. Mitt förmodligen sista matteprov någonsin. Och vad gör man? Jo, man kollar igenom gamla nationella på totalt trettio minuter igårnatt. Vilken idiot man är.
Tog en längre stadsvandring med DJ Ompa, uträttades väl ingenting av värde. "Jag går på samma gator tills dom vänder", ungefär.
Träningen idag gick riktigt fint, som det har gjort hela den här veckan egentligen. Riktigt roligt. Fick dessutom pröva som mittfältare på den så kallade poängmatchen idag, och det funkade väl hyggligt. 2/2 på poängmatcherna vi medverkat på, också.
Ser reprisen av Söndagsparty nu. Vad pysslar Pål Hållender med? Har han ingen självrespekt? Okej, att man vill hänga med Filip och Fredrik - men att låta de tatuera in vad de vill på en... Nja.
Jobbade i afton, uträttade väl inget av värde. Lyckades få in det jag skulle precis innan deadline, åtminstone. Gick förvånansvärt bra med tanke på hur olidligt trött vi var inför träningen. Var så trött att jag åkte buss hem från stan, det var i sanning ett bra tag sedan. Tacka för det, när dumchaffisen inte ens kunde stanna på rätt hållplats.
Nej, dags att sova - träning 08:30 imorgonbitti.
If you give me shit,
I'll give you shit.
det enda som gick därifrån den natten,
Religion har vi försökt slita med hela dagen, med halvmedioker framgång. Det blir svårt att bibehålla fokus på så pass tråkiga saker när teven bjuder på Entouragemaraton och inspelade och avgörande Washington-Pittsburgh-kvartsfinaler.
Men någorlunda klar har vi väl blivit nu, så vi kan nu - efter en bättre träning - börja plugga lite matte inför morgondagens nationella Matte C-prov. Det får faktiskt gå som det går, känns som att betyget är ganska givet på förhand.
Broman tillbaka på träningen idag; det betydde lite extra magträning inför sommarens bravader. Målet är Cristiano Ronaldos sidomagmuskler, men där han har ett helt laboratorium till sin hjälp har vi en norsk Keiski-övning på en sämre konstgräsmatta. Vi får se hur det går: förhoppningsvis bra. För som Broman uttryckte det: en sommar utan rutor är en förlorad sommar.
Eurovision: vilket skämt. Snyggt nyss när ett knippe holländare stod i glittrande David Hasselhoff-kostymer... Många vettiga bidrag these days.
Nej, nu, mina damer och herrar är det dags att börja plugga lite matte.
Det är min gamla vän demonen,
i sin tysta mörka vrå.
Hejdå,
vi kanske ses nån gång igen.
gif-utvärdering,
Kristian Ek stod för en felfri insats senast - men fick han chansen idag? Nej, istället in med Erkan och intill honom... självklart Mambo. Trodde Dagbladet var helt fel imorse när de gick ut med den - skulle det visa sig - korrekta startelvan.
Mambo som mittback och Södda som balansspelare på mitten, trots att Mambo är en innermittfältare och Södda åtminstone själv vill vara en mittback. Förstår ingenting. Sen tog det ju femtio sekunder att hamna i underläge också.
Hysén i målet: sex skott som träffade innanför sin målram, fem gick i mål. Dessutom omöjliggjorde dennes ryggproblem vettiga utsparkar, utan istället spelade han ut bollen i alla lägen. När Häcken pressade högt en gång i andra fick Mambo krypa ner till förlängda mållinjen för att hämta bollen och direkt bli fastpressad. Såg riktigt komiskt och samtidigt tragiskt ut. Hur tänker man? Låt honom rehabilitera sig klart. Nu var det ju bara tur att han inte fick en mardrömsstart på sin GIF-karriär...
Eller?
Emil Forsberg överlägset bäste Giffare idag - igen? Det är så sjukt att denne lilla tekniker kan gå in och dominera i ett Superettan-lag. Samma kille som man för en månad sedan ville ha i motståndarlaget på träningarna, för att man kände att han var lättare att behärska som mittback än lagets andra forwards. Det vill säga att Forsberg inte står i någon utpräglad särställning i vårt lag, utan efter det man sett i dessa två matcher så känns det som att ytterligare en handfull spelare borde vara redo att slussas upp.
Men att en 17-åring ska gå direkt upp och vara bäst är ju - förutom oerhört starkt gjort av Foppa Jr. Jr. - ett enormt svaghetstecken för GIF Sundsvall anno 2009. Vad händer kring Wallerstedt? Ingenting, allt tar för lång tid och är för uppenbart. Hallenius? Briljant en gång av tjugo. Anton Andersson? Nej, bara nej. Forsberg förtjänade verkligen de storskaliga applåder han rev ner vid bytet i slutskedet, och han kunde ta emot de som GIF:s bästa spelare och enda hot framåt.
Nej, något drastiskt måste göras. Det här spelet har numera inga intentioner, inga tankar, inga idéer. Häcken gjorde idag ingen stor fotbollsmatch, jag vet egentligen inte om man gjorde något särskilt bra eller noggrannt. Men man tilläts bara helt enkelt att göra fem mål, vilket är ganska sjukt i sporten fotboll.
Bara för att man är stor, stark och snabb kan man inte få göra som man vill i backlinjen? Kan tycka att man likafullt måste kunna hålla linjen, ta undan bollar, täcka ut bollar och slå vettiga uppspel. Men jag har aldrig varit snabb, så jag vet inte riktigt vilka regler som gäller.
Apropå stor och stark: ingen var större än Tom Söderberg i Häckens mittlås. Han såg ut som André Nilsson, Dragons välväxta 91:a, och rensade bort allt i sin väg. Sen att de i paus satte in ytterligare en mittbacksbjässe istället för lille timide Daniel Forséll som var ännu längre än Tom fick en att börja undra... Vad har de hällt i vattnet på Hisingen?
Nej, GIF Sundsvall blir ett mittenlag i Superettan med det här spelet, och vi blev (efter Häcken och även Gefles vinst) någon tusenlapp rikare. Sånt bör inte negligeras i dessa kärva tider.
Inte varmt, men nästan vår.
Ingen lösning, men ett spår.
Inte ja, men inte nej.
Inte bra, men helt okej.
tvära kast,
Jag undrar vad Buddha, den store lärarprofilen, skulle säga om han fick ta del av den här biten ur MSN-dialogen?
Dahlqvist säger:
mm, ja hon har ju väldigt mycket att ta på där, "too much junk in that trunk".
Vilket budistisk inriktining har duskrivit om pirkt?
Att gå från den där grovt kvinnodiskriminerande kommentaren som klarligen åsyftar på en kvinnlig bakdel till att direkt gå över och diskutera buddhistiska inriktningar...
Jag, och säkerligen Buddha med mig, skulle nog fastslå att spanare av denna sort är så långt ifrån Nirvanas sinnesfrid man kan komma, då denna människa och självutnämnda klasspanare uppenbarligen har tankarna på förgängliga och världsliga ting.
Man kan vara mindre tillfreds med livet än när man häller upp sig ett läskande glas körsbärssaft och unnar sig en bättre kanelgiffel. Däremot spökar fortfarande religionen, och DJ Ompa har ännu inte sagt ja till att överlåta sina dyra stämband till projektet Destination Ompaland.
Du var solskenet,
jag var ensam.
glömde bort att va rebell,
Nej, ni kan andas ut. Den bestämda, baltättade stämman är Stadsbibliotekets biblotikarie, som vägrar gå med på att låna ut tre buddhistiska böcker till undertecknad. Anledningen? "Vägen till Romarriket", en faktabok för barn, lånad på Nackstas bibliotek senhösten 2001, är ännu inte återlämnad. Jag har fått åtskilliga påminnelser om att lämna tillbaka denna bok, men den har genom dessa snart åtta år givit mig så mycket glädje varje eftermiddag då jag lagt mig ner och läst lite i den, att jag har vägrat lämna den tillbaka.
Eller; kan det vara så att jag slarvat bort den? 200 kronor skulle de ha i alla fall, innan jag fick låna mina buddhistböcker. Men den hårdföra baltättlingen bakom kassan var dock sympatisk nog att delgiva mig ett nytt lånekort utan kostnad "för att jag nu hade betalat så mycket redan". Storstilat. Men; vad ska jag med ett lånekort till om det gick att låna på körkortet?
Vad är det för människor som sitter och läser manga- eller Ernietidningar på ett bibliotek, klockan tio på en tisdag?
Nej, dags att sätta tänderna i min tredje fråga på religionspappret. Bara nio to go! Åh, vad roligt det är, man sitter här och skäms.
åh, hjärtat slår
det slår skiten ur mig
jag vill att du ska se
för jag vill inte förlora dig
du vet att du fått nog när du fått mer
låt mig få följa dig ner
jag är så rädd för att sluta i ett gathörn
jag har det i mig
jag känner det, ibland är jag så nära
jag känner mig ensam här
försenat,
GIF-Qviding 1-1; kanske den tråkigaste och sämsta fotbollsmatch en idrottspark skådat sedan Rydström avgjorde med matchens enda mål för Kalmar med en väl avvägd från distans för ett antal år sedan?
Kan tycka att GIF helt saknar spelidé, som det ser ut i dagsläget. Man ställer upp med nordeuropas mest nischade anfallsduo, men använder det (huvudspelet, ifall det är oklart) inte alls. Ari på högern, Linus på vänstern; let's not slå inlägg. Förstår ingenting. Sen att en av de två brunkarna kryper ner och agerat offensiv spets i nån slags trequartistaroll... det blir ju bara komiskt. "Det är bara en lek med siffror" brukar Åkeby säga. Så är inte fallet, det är en klassisk, utpräglad 4-2-3-1 som man spelar på ett helt snedvridet sätt, utan rollspelare som klarar av rollerna.
Nej, Nuri borta året ut också. Varken Ongala eller Sliper kan fylla ens en liten del av det hålet, det har de visat med eftertryck. Blir det månne så att Sheriffen får snöra på sig de gamla Copapjucken igen? Enligt initierade källor, vi kan kalla den Lagréll, så har tidigare nämnda Sheriff synts till på diverse gym i dagarna. Det är ju inget långskott, med transferfönstret stängt och allt.
Emil Forsberg stod för ett riktigt piggt inhopp, framförallt de första fem minutrarna på planen var helt fantastiskt bra då han lyckades med allt. Sen föll han tyvärr bort lite, men under sina första fem uträttade han väl mer än Hannes gjorde på sina sextio.
Hur lågt prioriteras Robin Bergman i dagsläget? Kan tycka att han imponerade klart mer i fjolårstrean än vad Forsberg hunnit göra än så länge i år, men sen har jag inte sett A-lagsträningarna i någon större utsträckning.
Än så länge är Sheriffen dock tränare för Medskogsbron, ett lag han ikväll ledde till en poäng borta mot ett överraskande bra Frösö. Då gick jag in med inställningen att Frösö skulle vara ett bra lag, i klass med IFK kanske, men de överträffade dessa förväntningar rejält. Kvicka, starka spelare med en klar spelidé - det räckte långt idag, och kommer förmodligen att göra så hela serien igenom. Det kan ha varit på grund av att hemmaspelarna var vana med underlaget (finaste konstgräs) och planens relativt minimalistiska proportioner, men det kändes faktiskt som att Frösö var ett bättre lag än oss - i alla fall idag. Mycket snabbare passningsspel, bättre rörelse, bättre en-mot-en.
Från min bänkplats bevittnade jag också ett ordentligt tryck mot Medskogskassen i stora delar av första halvlek, och även med de mest partiska av ögon borde hemmalaget haft ledningen i paus. Istället tog man den fullt rättvist i andra halvlek, varpå Ludde replikerade omgående med ett ruggigt skott från distans, otagbart rätt upp i det bortre aviga krysshörnet. En riktig rackarrökare, som de hade sagt på 30-talet.
Frösö tog ledningen åter igen efter en hörna, varpå Joel slängde in två av tre avbytare. Undertecknad däremot fick besked om inhopp med drygt åtta minuter kvar. Som vad? Forward givetvis. Men vad händer? Jo, Christoffer Nerkman - den glädjedödaren - gör ett Torres/Eto'o-mål och utjämnar, just när jag står redo för inhopp. "Håll på det! Håll på det!" ropar Joel omedelbart till linjedomaren och man förstår att Nerkman inte bara skjutit oss till en poäng, utan samtidigt skjutit mina forwardsdrömmar i sank - för den här gången.
Istället blev det ett tidsmässigt ännu mer reducerat inhopp på knappa fem minuter som innermittfältare. Vad det går att säga om det? Tja, fem minuter är fem minuter.
Det här skulle ha postats för ungefär tolv timmar sedan. Nu sitter man här efter att nyss ha kommit hem från en tristare bussfärd, där ditresans damdiskutioner lagts på hyllan. Diskutioner som då gick väldigt varma, då rankingsystemet på Hedbergska inte är lika välordnat och givet som det var under fjolårets peaksäsong. Många ville göra sin röst hörd, så att säga.
Ett som är säkert; det där detet, det är viktigt det.
Det sägs att kärlek lovar stort men håller tunt,
Du kan kalla det förnuft men aldrig sunt.
meh,
Bra dag? Nej, ganska bortslösad. Var tänkt att bli stadsvandring med diverse inköp på agendan, men folk ringer inte när de går ner då...
Hann ju åtminstone göra lite nytta imorse - vilket innebär att familjens Mazda skiner som en tvättäkta blankpanna en högsommardag på Bahrains solkust. Den nitiske pådrivaren Ola krävde att även bildörrarnas insidor skulle vaxas, vilket kan tyckas relativt extremt. Men gjort blev det, för inom dessa områden är jag ingen som har mandat att sätta mig upp mot familjefäder.
Real föll endast med 3-0 på Mestalla, men nu över till något mer oväntat: Selånger slog Kuben med 3-1 på IP:s konstlade matta. Ett Selånger som under de två första seriematcherna visat ungefär lika många färdigheter som Hrvoje Bubalo under dennes GIF-sejour. Är Division III Mellersta månne en serie där alla slår alla? Nja, Medskogsbron ska väl inte behöva gå på någon plump landmina borta mot Frösö på måndagkväll? En annans medverkan hänger på en skör tråd: inte bara på grund av konkurrenssituaitonen, utan även på grund av vår taskiga allmänhälsa. Men det blir till att testa imorgonbitti på träningen.
Riktigt tråkig kväll detta. Inte gjort någonting. Dessutom ett sällsynt magert teveutbud. Enda man dragit på mungiporna åt har varit de gånger man dragit igång Parkens skiva, för att minnas tillbaka till gårdagskvällen. Uj, vilken kväll.
"Vilken stämning det är på Mestalla". Får man utbrista sånt när man själv sitter i en liten hytt på TV4 med en knippe dillchips i näven? Tevetittarna hör ju lika bra, då de får samma ljud, att publiken lever upp där nere i Spanien. Kommentatorns betonande av det hela blir ju ingen ytterligare bekräftelse, särskilt inte när hans hörsel kan grumlas av ett envetet chipstuggande. Nej, tacka vet jag Canal+ och deras klassändningar.
Försökte gå men ingen gick bredvid mig.
Försökte le fast ingen titta på mig.
Här försvinner man lätt mellan husen,
här glömmer man det man kom hit för.
parken,
Stod framför hallspegeln, prövade den nyligt inhandlade kostymen, sökte någon slags bekräftelse på att den satt som den skulle från ens ömma moder. Då kom ett samtal från Sven, som drastiskt förändrade kvällens struktur.
Från slipsknytarträning med Ola och tidig sömn - till Parken på Stadshuset och indiemusik (heter det verkligen så?) hela natten lång.
Vilket byte. Även om Sir Alex kastar in John O'shea i sjuttioåttonde minuten i Champions League-finalen och han avgör med två mål och ett målpass - vilket vore typiskt John - så har årets byte redan ägt rum.
Själva spelningen - fem plus. Ujuj, vilket drag. När till och med en helt nykter undertecknad (världens stelaste kille?) står och hoppar, sjunger med och fläker sig genom en hel konsert - då är det riktigt, riktigt bra. Tråkigt tryck på Henry, Lisa och Åt helvete med himlen, då? Näe, inte direkt. Även allsång på Blått öga, Svarta Tankar samt ett sjusärdeles klassöppningsnummer med Låt mig få följa dig ner.
Och maken till trevliga artister får man leta efter, väl?
Sedan följde en riktigt rolig kväll till bra musik - vilket gör Friday I'm in Love till ett unikum i Sundsvalls annars pittoreska uteliv. Kan dock tycka att pseudonymen Flinten kunde ha avlägsnat sig från DJ-båset i ett tidigt stadium, då dennes musikval var under all kritik. Eller, rättare sagt: det lät som på vilket annat ställe som helst. Det är ju för dåligt. Däremot när klass-DJ:n i sällskapet bjöd på Hellström, Krunegård eller motsvarande (finns det?) så blev det rask vallfärdning mot dansgolvet för lite falskare allsång. Tror till och med jag hörde Basinho ta en En vän med en bil-ton, men kan ha hallicunerat.
Vi kan också konstatera att ryktet om extrem-emo-tätheten på stället är betydligt överdrivet. Var väl en ganska gedigen samling människor.
Mått riktigt bra hela morgonen också, vilket bådar gott. Men det var fram till att Caroline af Ugglas började prata på Spotify. Kände genast de återkommande magsåren.
Nej, dags att dammsuga och därpå vaxa bilen. Life was good, ett tag igår.
När du tog min hand,
och allting annat försvann,
då var jag glad att jag var jag.
Och det är ändå ingenting man ändrar på,
det brukade du säga.
motriggens motrigg,
Magkatarr. Smaka på det ordet.
Första spontana reaktionen? Bah, vad äckligt.
Andra spontana reaktionen? Är den här bloggens ägare en femtioåttaårig tant?
Jag verkligen hatar mitt mediokra, undermåliga immunförsvar. Okej, att man är en fullkomlig idiot. Det finns många sådana. Men att vara en fullkomlig idiot med dåligt immunförsvar som drar på sig massa skojarsjukdomar? Det blir inte sämre än så.
Nu är det ju inte säkert att det är just magkatarr, utan det var bara en diagnos ställd av hobbysköterskan på skolan. Men symptomen hon räknade upp har bevisligen funnits.
Tyckte att dagens naturprov gick över förväntan, mycket beroende på att man alltid glömmer hur snälla Giddes prov är. De är så sammetslena och välkammade, och skulle aldrig få för sig att stryka en dåligt förberedd elev mothårs.
Parken spelar på Stadshuset i afton, och där är det i stort sett lagstadgat att befinna sig om man inte lider av någon medicinsk åkomma. Nu är det kanske jag som svävat iväg i någon egen slags Parkenhype sedan hela skivan nu finns upplagd på Spotify, men det är ju faktiskt en riktigt förträffligt bra skiva. Från start till mål. Men för den här ärkenöten blir det till att ta det lugnt hemmavid för att få bort denna ihärdiga magsmärta. Det är så motriggat.
Skickade in en sämre Rättskunskapsuppgift igårkväll. Är inte det ett onödigt ämne? Jag menar; fel att lösa tvister så här?
Det är så tragiskt att Färjan-Håkan har blivit känd så att det inte går att klä i ord.
Det viktigaste (?) sparar vi till sist; DJ Ompas karriär är nu verkligen i antågande, efter flera år av ihärdiga rykten. Tänkte besvara ett antal av de mest frekventa frågorna:
Hur bra är han? He'll blow your mind.
Hur tung är hans musik? It'll blast your head off.
Vilka får hedersuppdraget att producera debuten? Studio Ladan, en anrik inspelningsstudio på Alnö. En turnébil kommer bege sig dit för att slutföra det nu påbörjade arbetet. Det blir rock n' roll.
Vilken blir förstasingeln? Destination Ompaland, off course.
Fy fan vad jag inte vill sitta här i detta nu.
Hur kan du stanna där du é?
Hur kan du vara nöjd med det?
knullad,
Vi har inte ens masat oss igenom alla genetiksidorna en enda gång än.
Varför? Jo, för att enligt alla litteraturvetare norr om Sönderjyske så är Gleerups Naturkunskap B, skriven av ärkenöten Anders Henriksson, västvärldens tråkigast skrivna bok.
Nu kanske inte Antka Henka hade ett klockrent material att skriva en rolig bok om, men han kunde ju fan inte ha framställt det tråkigare. Eller svårförstårligare heller, för den delen.
Det är så ointressant, och till råga på allt har den där gravlaxsåskänslan i maggropen bara förvärrats. Jag mår så dåligt, och imorgon är det Parken - vars förträffliga debutskiva nu finns på Spotify.
"Det där var ett tecken!" skriker skojarkommentatorn på TV6 efter att två tjecker har missförstått varandra på blålinjen i power play. Är han religiös? Grekortodox? Enligt alla andra var det ett vanligt missförstånd på blå. In med Åke Unger igen, lugnast så.
Äh, dags att lära sig nåt.
Hur känns det nu?
När du gått hela gatan ner.
Hur känns det nu?
När du sett allt som finns att se.
got to love a good pig,
Kan inte säga att man unnar Chelsea minsta framgång egentligen, men måste ändå medge att jag tyckte halvsynd om de blåklädda igårkväll.
Okej, alla fem straffsituationer var inte solklara. Men domaren hade väl inte varit någon större katastrof om han dömt åtminstone tre straffar? Ett minimum på en straff kan jag tycka vore lämpligt. Exempelvis Piqués handssituation som jag tycker borde fungera som instruktionsvideo för domare på hur en klockren straffhands ser ut. Oavsett vad som nu står i dessa obskyra regelböcker.
1, Piqués arm står rakt ut från kroppen och täcker således ungefär en meter utanför kroppsytan.
2, Bollen träffar precis i handflatan, kan omöjligt bortförklaras med diffusa termerna som "axel", "rygg" eller "längst upp på överarmen, det är ju inte hands!".
3, Bollen ändrar helt riktning, den går väderstrecksmässigt österut - varpå den direkt slungas västerut.
4, Anelka lyfter bollen förbi Piqué och har därefter - om bollen tillåtits passera - ett gyllene läge att förpassa bollen i mål.
Eto'os hands på slutet är ju inte lika klar, långt ifrån, men det är likafullt en hands. Vem vet vart Ballacks skott hade tagit vägen om inte Eto'o varit där och täckt med armbågen?
Det är milion dollar decisions hela tiden och för att ta sådana i den moderna toppfotbollsfarten så såg gårdagens norska domare - har glömt namnet men vi kan kalla honom Ole Einar Fjörtoft Dählie - lite väl korpulent ut, don't you say?
En sak tror jag vi kan slå fast: hade Didier "Drogen" Drogba kunnat spela hela matchen igår hade Chelsea vunnit och idag varit i final. Ovärdeligt att ha en sådan best att kunna flytta upp spelet med. Sen känns han ju milslångt farligare i de offensiva omställningarna än valutaentusiasten Anelka.
En annan sak kan vi också slå fast: den fotboll som Chelsea spelat i det här dubbelmötet är också fotboll. Lika mycket som den boll Barca spelar, om inte mer. Det är så här engelsk toppfotboll har sett ut de senaste åren, med militärisk organisation bakåt där ytor mördas, Messityper stryps och toppmötessegrar kämpas hem.
Barcelona spelar på det viset mindre av det epitet vi kallar nutida fotboll; det är långt fler lag som spelar som Chelsea än som spelar som Barcelona. De har varit överlägsna i år - världens bästa lag - men när det kommer till dessa dubbelmöten i Champions League så känns på något sjukt sätt Chelsea - med sin halvmesyr till säsong - som det mest värdiga finallaget.
Chelsea kör inte över alla bottenlag med 4-0 hemma. Det gör Barca. Chelsea hade inte slagit ett - förvisso defensivt idiotiskt - Real Madrid med 6-2 på Santiago Bernabeú. Det gör Barca. Men Barcelona var över två semifinalmöten inte det lag som var värt att gå till semifinal. Det var Chelsea.
Det finns - för oss som mer liknar Carsten Jancker än Leo Messi i spelstil och krossform - något fint i att ett lag hittar vägar att slå det överjordiska lag som F.C. Barcelona faktiskt är anno 2009. Jag hade varit stolt om Fernando Gago i förra veckans Clásico hade mördat ytor på samma sätt som Michael Essien gjorde igårkväll, men det gjorde han inte och därmed blev det genast förnedrande sex mål i baken.
Trots att jag tyckte Chelski var värdiga segrare så jublade (!) jag faktiskt framför teven när Ini-jävla-esta (som var en blek [!] kopia av sig själv i övrigt igår) drog upp sin yttersida i Cechs nättak. Tror mest det berodde på att det är lagstadgat att skrika hejdlöst åt dylika klassmål.
Barca-United, hygglig final det. Europas två bästa lag, då måste man väl ändå få dra till med ordet drömfinal? Ja, jag tror det.
Plugga inför morgondagens naturprov, månne? Ja, börjar bli dags.
Snyggt att sjukanmäla sig en dag när ens två enda lektioner båda är inställda. Just my jävla luck.
Förhoppningsvis har gravlaxkänslan lagt sig till imorgon så att man kan träna igen och därpå bevittna Parkens spelning på Stadshuset.
Du sover som ett barn och jag saknar att kunna sova så.
Du är äger mitt blod och du är slagsmålet jag aldrig kan vinna.
Och jag känner mig bara så jävla tom ibland.
hoppa om ni älskar Com hem, hej, hej!
Det Pirktianska hemmet har befunnit sig under ett moln av total mediaskugga. Igår runt åttasnåret så valde Com Hem att helt kabla ur - mitt under Dragons historiska och ack så dramatiska final. Ingen teve, inget internet - och till och med ingen radio under de första minutrarna. Vi hade alltså ingen möjlighet att följa basketfinalen, och inte heller GogoGiffers viktiga toppmöte borta mot Ängelholm.
Men till slut var radion åter, och det var således till Radiosporten vi fick lita denna Medelpadssportiga klasskväll. Viasat Sport med följe la alltså ner i paus, då Dragonerna hade 20 pinnar upp. På Radiosporten fick man således följa Solnas beundransvärda kamp för att komma tillbaka in i matchen och närmare guldet - ivrigt påhejade av Jonte Karlsson, Radiosportens expertkommentator.
"Ja, ja, ja, ja!" var en av de mindre diskreta ropen från nyss nämnde när Solna sänkte en trea och knappade in ytterligare. När Oliver Ilunga istället satte en trea för Dragons som övertog ledningen igen suckade samme Karlsson: "han sätter den, alltså...". Det var i det närmaste komiskt att lyssna på de ockerpartiska kommentatorerna.
Men vad nästan värre var; när 1:40 återstod av matchen, ställningen var 69-69 och spänningen var - för att citera en mer än lovligt fet skojare - oliiidlig: då valde Radiosporten att gå över till Speedwayresultat. Kändes som att gemene - för kvällen - basketintresserade Medelpading kunde nog ha klarat sig utan Dackarnas klara hemmaviktoria över Piraterna från Målilla i åtminstone tre, fyra minuter till.
Nåväl, de rödklädda tog sig i kragen och den vanligtvis mediokre skytten Ilunga sänkte givetvis den avgörande trean, till Jonte Karlssons förtret. Karlsson vägrade dock att erkänna nederlag länge än. När det återstod dryga fem sekunder och Dragons ledde med sex poäng, då var Jonte fortsatt tveksam till om inte hans absoluta favoritlag kunde vända på steken igen. Han var märkbart tyst och dämpad ett tag där med enbart sekunder kvar, månne beroende på att han upptagen med att skriva huvuddomaren ett sms med texten "det är jonte, lägg till fem!". Inte otänkbart?
"Svårt läge". "Målvakten ser bollen sent?" Vad ser Glenn för bilder? Va-va-voom, är orden du söker Glenn, och vi har fått se årets mål i CL? Vilken gris han är, Essien. Sjukt att hans bror har skrivit på för IFK Timrå. 1-0 till Chelski mot Barca, snackar vi så klart om.
GoGoGiffers vann igår - på grisspel och tur borta mot ett finspelande och dominerande Ängelholm. Vart är världen på väg? Roligt dock att Peppe Eng, den riksskojaren, lyfte upp Robert "Robban" Lundström på storbild intill sig under TV4Sportens sändning igår. Den gode och något dekisaktige Peppe gjorde detta då han - sin vana trogen - ville vara lustig. De föregående två inslagen hade präglats av först någon Andersson, Johan Pettersson i Allingsås, och sedan slutligen "Robban" Lundström som "stod för en bra insats när GIF bortaslog Ängelholm". Då trodde man att "Robban" stått för en kalasinsats med assist till Sliparn och så vidare. Men Peppe drog enkom egen vinning på det hela då han nu kunde lämna över med ett; "det var allt från Andersson, Pettersson, Lundström och jag".
Fyndigt, Peppe. Stort dock att kablas ut så där inför hundratusen tittare? Annat än en obskyr tillvaro på Wiiforsvallen.
What else is there to say? Jo, vi mår som en sämre fjolårspistaschnöt som legat alltför längre i gravlaxsås. Förstår inte vad jag har dragit på mig för åkomma, men jag är hungrig dygnet runt, törstig och har TV-reklamsklassikern "sura uppstötningar" hela tiden. Har, så att säga, mått bättre.
Blev således ingen träning i eftermiddags utan istället en tvåtimmarslur. Inget blev dock särskilt mycket bättre av det. Bara efterblivet att vakna trött och se att det skiner av sol ute.
VG+ på det i stort sett oförberedda Matte C-provet. Ojvoj.
Anelka... riktigt behärskad filmning. Den lönnfete norrmannen kan ju inte ha tänkt att Anelka någonsin skulle lagt sig med öppen gata fram till målet och ett avslut från en Champions League-final. Men jag kan hitta två anledningar:
1, Anelka tyckte inte han fått betalt nog för att ta ytterligare tretton steg. Hans betalade steg var slut tills Guus satte in mer rubel på kontot.
2, Anelka fann en sedel av koreansk valuta, motsvarande en svensk 50-lapp. "Mmmhm, den här ska jag gå och växla imornbitti", säger valutaentusiasten Nicolas för sig själv där han ligger i gräset och leker att han badar i pengar, istället för att vara tvungen att spela fotboll.
Vart var mustasch-Ola och övriga gänget i pausen? Hade Bosse Pettersson åter slagit till med stora kidnapparfingrarna? We'll never know.
Och till sist; har man lite att göra i skolan? För mycket för att skriva hela pergament om ingenting (läs: det här), men ändå gör vi det... Efterbliven man är.
Hoppa om ni älskar skolan, hej, hej!
När jag går uppåt, i en prålig värld av mingel:
Singel.
Orson,
På grund av Roggas stränga sekretesskrav kan inte ens den här bloggen gå ut och avslöja någon vinnare. Och allvarligt talat; vem bryr sig? Ett kan jag göra klart, och det är att de fyra stipendievinnarna inte var värda sina tusenlappar.
Tusenlappar, förstår ni vilken oförtjänt bra timlön det är för så pass mediokert arbete?
Apropå Rogga kan jag tycka att han tog sina lärjungar i försvar lite väl mycket, och vägrade erkänna att årets upplaga höll ovanligt låg klass.
Apropå Rogga, igen, kan jag tycka att det var en smärre skandal att jag avgick med ett VG i betyg. Vad var tanken med hela kursen; Kreativt Skrivande? Skulle man finna inspiration av Roggas jämngrå koftor? Av hans sävliga stämma? Av de grislika rosslingar han avger vid utandning? Förstår inte konceptet. Mannen är som hämtad ur en Roy Andersson-film.
Missade första halvtimmen på grund av det där novellspektaklet. Skandal. Tycker dock jag gjorde en god insats på den timme jag medverkade. Tre mot två-spel med två touch (eller tuschar, som Uffe Andersson skulle sagt), och trots att det inte borde gynna en kalvig mittback så kändes det riktigt bra. Tuscharna satt där de skulle och vi visar fortsatt att vi är i en fin form, kan jag tycka. Roligt det, träningarna går så mycket lättare och blir så pass mycket roligare då.
Lite nyhetstorka när Sportspegeln tvingas visa när Daniela (f.d. damallsvensk brasilianska) gjorde två mål i den amerikanska ligan. Dessutom på en grumlig mobilkamerabild...
Imorgon: helt ledig från skolan och egentligen ledig från träning. Men som den seriösa mittbacksrese man är kommer man att bege sig till gymmet vid tiosnåret. Därpå blir det till att köpa balbiljett och förpassa sig till stan för en stadsvandring med Martinsson.
Kommer balen bli tråkig? Eh, ja. Förmodligen. Tyvärr.
En anonym och särdeles uppassad välgörare skickar via MSN detta otvivelaktiga klassklipp. Man tackar och bugar, min om ens vän.
Jag vek mig dubbel av de första inledande sångerna och halsduksviftandet. Och när han sedan skönjer ett par - så när som på ett par reguljärkalsonger - bara ben i slutskedet... Nej, klass rakt igenom.
Uh, man skäms när man står inför så här pass bra tisdagar.
Slutligen; tur att man inte är så pass principfast.
Jag ville hitta en bra paroll,
nånting att tro på nåt som tog mig upp en bit över noll.
Och hon mötte mig med sitt léende;
hon sa ta min hand jag följer dig,
vi ska åt samma håll.
men då slösar vi bort våra liv?
Vad som höll en vaken? Jag vet inte. Inte var det något viktigt åtminstone. Allt är nämligen förstört, allt är nämligen bränt.
Nu vet jag: kan ha varit det faktum att vi somnade tidigare under kvällen; den tid som egentligen skulle gå till att slutföra projektarbetet. Nu gick vi till sängs med ett tyngre projektok hängande över oss, och detta inför en späckad måndag utan uppenbar projektarbetstid. Sen att vi hade en hel novelluppsättning att betygsätta, det kan ha bidragit det också.
Men Rogga, Kreativt Skrivande-läraren som gav en västvärldens oförtjäntaste VG; If you give me shit, I'll give you shit.
Aja, de skolmässiga problemen löste vi åtminstone nu på morgonkvisten med envetet jobbande, och nu har vi projektarbetet rykande färskt utskrivet i familjens skrivare. Angående novellfrågan får dessa skummas igenom på den kommande svenskalektionen.
Hunnit med ett smärre möte med Urban Hagblom också: maken till intetsägande. Hade inte direkt funderat på saker att ta upp, men förstår inte vad jag skulle ha frågat. Han är ju för rutinerad för att egentligen säga nånting.
Angående de övriga problemen är det bara att konstatera att jag låtit folk kliva på mig, jag har låtit folk kliva på mig igen.
På väg till IP och Urbanmötet möttes man självklart av en tant i åttio- nittioårsåldern som gick och stödde sig på mitträcket på Skolhusallén. Vad är detta för en trend av åldringsrebeller? Man ser dem då och då, oftare och oftare när de väljer bort det traditionella övergångsstället tjugo meter bort för att kasta sig ut i trafiken wild n' crazy. Vad är det de gör uppror mot? Är det någon äldrevårdare som placerar dem där? Förstår inte.
Mot skolan, wey!
För jag blir aldrig kär i nån
Sånt där är slöseri med tid...
idioter,
för idioter?
Classico numero tre,
Ett tiotal noveller på gud vet hur många sidor vardera ska bedömas. Klart man inte orkar skumma igenom alla, utan bedömer vissa på första anblicken och kasserar de sedan. Frågan är; varför ställde jag upp på det här? Får jag pengar för det? Är det roligt? Går det pengar till fattiga barn i Afrika? Gav det faktum att jag ställde upp mig ett MVG i Kreativt skrivande?
Nej, jag får inga pengar. Nej, det är sinnessjukt tråkigt. Nej, de enda pengarna går ner i fickorna på de semimediokra novellskrivarna. Och nej, det gav ett simpelt, uselt VG. Vi kan konstatera att idéellt arbete utan vettig orsak är inte en av mina favoritsysselsättningar.
Medskogsbrons BK-IFK Sundsvall 1-0 (1-0).
Det är däremot att spela fotboll, men något sådant blev det inte gjort idag. Fick dock från min bänkplats se en riktig kämpainsats från de blåklädda, som var en aning bättre än IFK i första halvleken, och relativt tillbakapressade i andra halvleken.
Vad som skillde lagen åt var Christoffer "Piqué Jr" Ericsons vackra nickmål i slutet av den första halvleken på Silvfers välslagna hörnspark. Kan annars tycka att IFK inte var helt ovärda en poäng då man skapade sig en handfull chanser. Sam Saidi hade exempelvis en kalaschans i slutskedet då han sög ner bollen fint men avslutade till gamla kansliet.
Nåväl, en kämpainsats avklarad och det var glädjande att se att laget stod upp så pass bra som man gjorde i kampmomenten. Tre viktiga poäng lär det visa sig i längden.
Den förre GIF-profilen Benny Mattsson var
Men svanhoppet á la Strömberg i mitten av den andra halvleken av samma Mattsson ska inte heller förringas.
Rent spelmässigt imponerade inte Guldfoten nämnvärt: visst, han är stor, han är stark och han är bra på att sätta press. Men som helhet kan jag tycka att Joakim Axelsson är en bättre mittback än vad Benny Mattsson är en bra forward. Men trots det är det Benny som har tofflat in bollar i Allsvenskan, och kanske beror det på den här barnsligheten.
På ett högst personligt plan känns det lite trist att bli åsidosatt till förmån för en uppenbart sjuk spelare när det tredje bytet ska göras. Men det är inte direkt något jag kan göra åt, men det kändes väl inte som att förtroendet för en var på sin absoluta spets.
Nu blir det till att sammanställa projektarbetet som ska in imorgon.
Jag har sett livet från båda sidor nu,
från upp och ner,
och ändå ser jag bara livsillusioner.
synd att det ej var Bo,
Oj, så dråpligt det kan bli.
Kan tycka att det var en särdeles otur att det var den timide och relativt skicklige och respekterade Strömberg som fick den i ansiktet. Tänk om det varit Bosse Pettersson.
Bosse är ju långt ifrån lika säker i sig själv som Glenn, det är därför han måste sitta och berätta om sina tränaräventyr och vara allmänt pompös. Därför hade han först och främst reagerat väldigt starkt och ryckt fram och tillbaka på samma sätt som mannen med lapp för ögat gör 14 sekunder in på det här klippet. Allt för att få fram vem som gjorde Bosse till åtlöje inför tusentals tevetittare.
Men inom någon sekund så skulle Bosse tänka ett steg längre, och drar sig till minnes vilket enormt lager brunkräm han oljat in ansiktet med. Han skulle snabbt försöka skyla bollträffsytan från kamerorna, men det skulle vara för sent.
Det här är bara en skiss, men ungefär den här bilden skulle kablas ut till TV6 tittare, och samtidigt förpassa Bosse till Viasat Motor:
Idag; läsa noveller i solen (bah), lira match mot IFK på IP klockan 15:00 (wey!) och slutföra projektarbetet (bah).
Vi måste härifrån,
den här stan drar ner oss till botten av ån.
Jag skulle byta plats med vem som helst på sekunden,
om jag kunde.
de båda Klassikerna,
Den första av dagens Clásicos bjöd inte på någon större fotbollskonst, men det syntes redan från start att bortalaget med sina unga, kvicka och löpvilliga spelare var det av lagen som kändes någorlunda farliga framåt.
Hur anföll Selånger? Med en boll upp mot en ensam Khreis utan spelare som löpte bakifrån. Det är, senast jag kollade, som att skjuta sig själv i foten. Att man sedan hade ett genomklent innermittfält som knappt vann en duell på hela matchen gjorde inte direkt saken bättre.
Defensivt så... nej, hur ska man ens beskriva Selångers defensiv? Fanns den? Mittfältet föll inte utan lämnade ett jättegap mellan sig och försvaret, där kvicka Timråspelare kunde komma rättvända och utmana den undermåliga backlinjen.
Nej, Selånger tar inte många poäng i år, inte med det här spelet. Klacken är väl i dagsläget det enda som håller Division III-klass. IFK Timrå och G har nollan intakt efter två matcher och man gör det väldigt bra sett till sina resurser. De spelar kvickt och ligger rätt, och det lär man komma ganska långt med trots egentligen begränsat spelarmaterial.
Nåväl, solsken och gratis inträde - man ska inte klaga.
Därefter har man spelat lite fotboll med främst Sven, då övriga gav sig iväg alldeles för snabbt. Men vi gamla innermittfältskollegor stannade kvar och fick möta en fyraårig Zlatan med följe i parken intill Rörgatan. Därefter dök det upp tre ynglingar, två damer och en kepsprydd cooling födda -97 enligt uppgift, som valde att vara med i mitt och Svens gedigna gäng "för att vi var snyggast". Inte varje dag man hör det. När Zlatan med följe skingrat sig därifrån stannade vi kvar och samtalade med de lätt fjortisinfluerade ungdomarna och hade faktiskt riktigt roligt - på deras bekostnad såklart.
Real Madrid-Barcelona 2-6 (1-3).
Dags att återge El Clásico, den riktiga. Real fick en riktig drömstart i och med Higuains fina nick på Ramos ännu finare inlägg. Innan dess hade spelet varit jämnt och Arjen Robben eldat på Bernabeupubliken, som verkligen såg ut att vilja lyfta sitt lag mot en klassisk viktoria.
Då hade man dock glömt vilket överjordiskt lag Barcelona C.F. är anno 2009. Sheriffen måste ha gråtit av glädje när han såg gudabenådade Xavi gång på gång envisades med att vända förbi Gago på innermitten med ett tillslag - felvänd. Hade Orientering varit en av de psykiska FM-sifforna hade Xavis lyst illrött. Omänsklig speluppfattning.
Real är tyvärr inte heller laget som kan falla ner med backlinjen och spela Chelsiskt i sjuttio minuter. Real Madrid är laget som står upp och låter världens överlägset bästa lag spela på deras egna villkor, och det funkar ju självklart inte. Att stå upp med det defensiva balansparet på mitten så pass högt att Barca kan ställa om med Xavi/Iniesta med boll, Henry löpande till höger, Eto'o till vänster och Messi i någon sorts skenlöpning centralt; det är ju rent och skärt självmord.
Lite hopp vid Ramos 2-3-balja, men det var marginellt och alltför kortlivat. Real behöver förstärkas, i dagsläget känns det som att Iker och möjligtvis Robben är de två enda spelarna som skulle ta en starttröja i Barca.
Min förhoppning inför sommaren: virtousen Gourcuff. Ett perfekt nav mellan mittfält och anfall, den playmakerroll som saknats sedan Zidane slutade och Sneijder fallit tillbaka i anonymiteten och skadornas skugga.
Summa summarum: vilken jävla match. Barcelona: vilket jävla lag. Vilket utomjordiskt jävla lag. Såg långa stunder ut som att det var en Playstationdrabbning som försiggick på teven, bollen satt klistrad vid fötterna, misstagen var obefintliga och snabbheten var helt sinnessjukt uppskruvad. Det var som att Barca gått in i inställningarna och dragit upp spelhastigheten till max, medan Real var kvar i - på sin höjd - medel.
Imorgon: veckans tredje Clásico: Medskogsbron-IFK Sundsvall. Blir en bänkplats för undertecknad, vi får helt sonika lita till att Våfflan och Hoffe eliminerar Benny Mattsson, en uppgift så svår som någon i Division III Mellersta Norrland.
Dalkurd besegrade idag seriens förstahandsfavorit Skiljebo med 2-0 hemma, vilket inte alls ser dumt ut för vårt finfina långtidsspel.
Jag ser din rygg från taxin,
fast att jag vet att du har flytt,
från det kalla tysta landet,
jag stampar torkarbladens rytm.
jag minns ingenting som hände,
men jag kallsvettas ändå.
VM i att hålla färgen:
tyck synd om mig,
jag är ensammast i Sverige...
Och jag drog med dig i mitt fall,
och sen gled jag bara undan.
så förlåt, förlåt för allt:
för min förbannade kluvna tunga.
jag har ett foto någonstans,
där vi är drottningar och kungar...
El Clásico,
Träning imorse, skönt av enkom den anledningen att man då åtminstone pallrar sig ur sängen och kan göra något av den här dagen.
Försenad dock, ingen höjdare vilket Sheriffen påpekade via mobilen. Motrigg att man ska vara tre minuter sen till det här årets första träning som startar inom de första fem minutrarna. Inte ens verkligt det.
Men det är det mycket som inte är i ens tillvaro.
Lördagen kommer präglas av El Clásico, och frågan vi alla ställer oss är: "Hur kommer Conny Sjödin lyckas med att vända premiärutskåpningen till någon sorts positiv revanschenergi?".
Dags att bege sig ner och kolla.
Just ja, sedan var det ju någon annan match ikväll som också ville bli kallad El Clásico. Nåväl, får väl bli EC2, då. För Selånger FK-IFK Timrå rubbar man inte på i första taget.
And he stole from the rich and the poor
and the not very rich and the very poor
and he stole all hearts away
He stole all hearts away.
inomhus,
Men det är inte förakta att sitta sysslolös och lätt illamående inomhus, heller.
Han dock en kort, kort blixtvisit på stan innan vi pallrade oss in på redaktionen. Basinho hade tagit fel på någon sorts mötestid och fann sig ensam bland den arga mobben i centrum. Det var lynchstämning när folk gick på om Reinfeld, finanskrisen och allt annat ont som florerar i västvärlden. Det är klart att han då ringer efter en hand att hålla i.
Det blev riktigt obehaglig domedagsstämning ett tag där när ett gäng (till synes) gamla sjökaptener kom och sjöng på en Domedagsvisa om "den sista striden"... Har jag missat något?
Vad gör folk ikväll? De människor i min omgivning som yttrar sig i stil med "det var sämst igår, men det blir nog bättre idag" angående Sundsvalls uteliv har fått det hela om bakfoten. Det blir aldrig ens medgörligt och överkomligt.
Nej, dags att skriva rent Bosse Eklöfs krönika.
Du har lämnat mig på den jävligaste av platser.
vargtimman,
Varför är man uppe i den här synnerligen arla morgontimman? Då har den ändå blivit sen, kan en annan tycka som klev upp redan vid åttasnåret på grund av ett bitande solsken i ögonvrån.
Ska vi ta och göra en lista på möjliga orsaker?
- Man är en efterbliven människa.
- Man måste skriva klart ett i alla avseenden sämre projektarbete.
- Man måste hinna dricka ett tjog koppar honungste för att inte låta som en påtänd Johannes Brost när man ringer Division V-tränare på jobbet.
- Man är, helt sonika, Carl Bildt.
- Man vill älta. Och ältas, det görs alltid bäst i vaket tillstånd.
- Man vill se tillbaka på gårdagens grumliga minnesbilder och, tja... skämmas låter som ett svagt ord i sammanhanget?
Morgonstund har guld i mun.Solen skiner och det är idag en dag som inte är igår. Förhoppningsvis.- Man har tappat behovet för sömn, på grund av att man suttit uppe och slösat bort sina senaste dödfödda nätter (se: Carl Bildt).
- Man måste upp och se vad man egentligen publicerade för inlägg runt fyrasnåret igår, och gladeligen konstatera att vi behärskar alla sorters tillstånd rent skrivmässigt. Sen att vi inte behärskar något sorts tillstånd rent humant, det är en annan femma.
- Ens rullgardin har veckat sig vilket tillåter en liten men ack så förrädisk strimma ljus att skända ens ögon.
- Man vill bara sitta och skratta åt sig själv och sin tillvaro.
En blandning av alla ovanstående faktorer; därför kliver man upp klockan åtta efter knappa fyra timmars sömn.
Jag kliver upp och bär en sten, mot ingenstans mellan åtta och fem.
ge mig arsenik,
Nyss hemkommen från vad som kan ha varit ens sämsta kväll alla kategorier någonsin.
Gick hela vägen hem från Sundsvalls stadskärna i de huttrande minusgraderna och bara log. Skrattade och log, log och skrattade. Åt vad? Patetiken. Patetiken i kvällen, tragikomiken i ens liv. Det borde skrivas pjäser på ens bekostnad; jag ställer upp. "Erik Löfgren: patetiken personifierad i ett par illa tilltygade tygskor"; snart i en teater nära dig.
Det finns ingen som har en så pass usel tillvaro som jag. Det finns inte. Visa mig den mannen som har det odrägligare och jag bräcker honom. Flera gånger om.
Blev inte ens våldtagen och överfallen av de livsfarliga kosovo-albaner som huserar i trakterna, utan fick utan problem leendes vandra hemåt. De sluga albanerna förstod nog att det inte fanns något värde i att råna en så pass misslyckad människa. Kanske kände de att de inte behövde våldta honom för att det syntes att han blivit våldtagen så pass grundligt under hela kvällen redan?
Månne. Jag vet inte.
Vad jag däremot vet är att jag börjar jobba 14:00 imorgon, och det känns inte så angeläget i dagsläget.
Dessutom vet jag att ingen vettig människa sätter sig och skriver ett blogginlägg klockan 03:57 en fredagkväll efter utgång. Men nu är ju jag inte vettig, utan västvärldens mest tragikomiska människa, så andra regler gäller.
Tror förresten att jag drog på mig både lungsot och Hepatit A, B och C under färden hem. Snäll kyla.
För ingen är så hopplös som du...