änglar och hordemoner,

Måla stugor; roligt det? Ja, om man jämför med att se Änglar och demoner på bio. Om du däremot sätter dig ner och kollar på din påmålade färg och väntar på att få se när den torkar in i furufasaden - då är det inte längre roligare än att se Änglar och demoner på bio. Då är det ungefär lika roligt.

Höll helt allvarligt på att somna såväl i början som i slutet. Hade jag inte läst boken (på engelska förvisso) så hade jag inte förstått någonting. Det kan bero på att min hjärna inte hann uppfatta allt efter fyra timmars sömn - men allra troligast beror det på att filmen var medioker.

Boken kan jag tycka var relativt bra - även på engelska. Intensiv och dramatisk. Filmen var ett skämt. Helt omgjord och förstörd. Kändes för mycket som nån slags Indiana Jones-film, och sådana betalar jag - mig veterligen - inte hundralappar för att se.

Kom självklart för sent till bion då Basinho - mannen som förövrigt givit skåpsupandet ett ansikte - självklart skulle ta en kycklingrulle på Kermit tio minuter innan filmstart. Salongen blev kolsvart just som vi skulle välja och vraka bland raderna för att hitta våra syndikatplatser. Istället fick man famla omkring i mörkret, gå så pass långt fram i salongen att man tänkte "här kan det inte sitta folk" och helt sonika slå sig ner. Ren tur att man inte satt sig i någon luttrad familjefars knä utan på en ledig stol.

Äh, fan vad allt är uselt. Träning imorgon 09:30. Jobb vid 15-snåret. Därefter... näe, vi har fan ingenting annat.



har jag suttit i timme ut och timme in inne här
jag har suttit för länge för alla små begrepp
blir svåra att hålla isär
jag har suttit för länge för allt som är kvar här;
ett fotografi
och alldeles utanför flyger hela livet förbi

och bara, bara vara vänner
och tala om allt, vi kan väl tala om allt
men vi ska bara, bara vara vänner
och tala om allt, vi kan väl tala om allt
med varann

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback