försenat,
Man lämnade tillsammans med Sven tevesoffan och Manchesterderbyt igår eftermiddag för att bege sig ner på IP - och samtidigt färdades till en annan galax fotbollsmässigt.
GIF-Qviding 1-1; kanske den tråkigaste och sämsta fotbollsmatch en idrottspark skådat sedan Rydström avgjorde med matchens enda mål för Kalmar med en väl avvägd från distans för ett antal år sedan?
Kan tycka att GIF helt saknar spelidé, som det ser ut i dagsläget. Man ställer upp med nordeuropas mest nischade anfallsduo, men använder det (huvudspelet, ifall det är oklart) inte alls. Ari på högern, Linus på vänstern; let's not slå inlägg. Förstår ingenting. Sen att en av de två brunkarna kryper ner och agerat offensiv spets i nån slags trequartistaroll... det blir ju bara komiskt. "Det är bara en lek med siffror" brukar Åkeby säga. Så är inte fallet, det är en klassisk, utpräglad 4-2-3-1 som man spelar på ett helt snedvridet sätt, utan rollspelare som klarar av rollerna.
Nej, Nuri borta året ut också. Varken Ongala eller Sliper kan fylla ens en liten del av det hålet, det har de visat med eftertryck. Blir det månne så att Sheriffen får snöra på sig de gamla Copapjucken igen? Enligt initierade källor, vi kan kalla den Lagréll, så har tidigare nämnda Sheriff synts till på diverse gym i dagarna. Det är ju inget långskott, med transferfönstret stängt och allt.
Emil Forsberg stod för ett riktigt piggt inhopp, framförallt de första fem minutrarna på planen var helt fantastiskt bra då han lyckades med allt. Sen föll han tyvärr bort lite, men under sina första fem uträttade han väl mer än Hannes gjorde på sina sextio.
Hur lågt prioriteras Robin Bergman i dagsläget? Kan tycka att han imponerade klart mer i fjolårstrean än vad Forsberg hunnit göra än så länge i år, men sen har jag inte sett A-lagsträningarna i någon större utsträckning.
Än så länge är Sheriffen dock tränare för Medskogsbron, ett lag han ikväll ledde till en poäng borta mot ett överraskande bra Frösö. Då gick jag in med inställningen att Frösö skulle vara ett bra lag, i klass med IFK kanske, men de överträffade dessa förväntningar rejält. Kvicka, starka spelare med en klar spelidé - det räckte långt idag, och kommer förmodligen att göra så hela serien igenom. Det kan ha varit på grund av att hemmaspelarna var vana med underlaget (finaste konstgräs) och planens relativt minimalistiska proportioner, men det kändes faktiskt som att Frösö var ett bättre lag än oss - i alla fall idag. Mycket snabbare passningsspel, bättre rörelse, bättre en-mot-en.
Från min bänkplats bevittnade jag också ett ordentligt tryck mot Medskogskassen i stora delar av första halvlek, och även med de mest partiska av ögon borde hemmalaget haft ledningen i paus. Istället tog man den fullt rättvist i andra halvlek, varpå Ludde replikerade omgående med ett ruggigt skott från distans, otagbart rätt upp i det bortre aviga krysshörnet. En riktig rackarrökare, som de hade sagt på 30-talet.
Frösö tog ledningen åter igen efter en hörna, varpå Joel slängde in två av tre avbytare. Undertecknad däremot fick besked om inhopp med drygt åtta minuter kvar. Som vad? Forward givetvis. Men vad händer? Jo, Christoffer Nerkman - den glädjedödaren - gör ett Torres/Eto'o-mål och utjämnar, just när jag står redo för inhopp. "Håll på det! Håll på det!" ropar Joel omedelbart till linjedomaren och man förstår att Nerkman inte bara skjutit oss till en poäng, utan samtidigt skjutit mina forwardsdrömmar i sank - för den här gången.
Istället blev det ett tidsmässigt ännu mer reducerat inhopp på knappa fem minuter som innermittfältare. Vad det går att säga om det? Tja, fem minuter är fem minuter.
Det här skulle ha postats för ungefär tolv timmar sedan. Nu sitter man här efter att nyss ha kommit hem från en tristare bussfärd, där ditresans damdiskutioner lagts på hyllan. Diskutioner som då gick väldigt varma, då rankingsystemet på Hedbergska inte är lika välordnat och givet som det var under fjolårets peaksäsong. Många ville göra sin röst hörd, så att säga.
Ett som är säkert; det där detet, det är viktigt det.
Det sägs att kärlek lovar stort men håller tunt,
Du kan kalla det förnuft men aldrig sunt.
GIF-Qviding 1-1; kanske den tråkigaste och sämsta fotbollsmatch en idrottspark skådat sedan Rydström avgjorde med matchens enda mål för Kalmar med en väl avvägd från distans för ett antal år sedan?
Kan tycka att GIF helt saknar spelidé, som det ser ut i dagsläget. Man ställer upp med nordeuropas mest nischade anfallsduo, men använder det (huvudspelet, ifall det är oklart) inte alls. Ari på högern, Linus på vänstern; let's not slå inlägg. Förstår ingenting. Sen att en av de två brunkarna kryper ner och agerat offensiv spets i nån slags trequartistaroll... det blir ju bara komiskt. "Det är bara en lek med siffror" brukar Åkeby säga. Så är inte fallet, det är en klassisk, utpräglad 4-2-3-1 som man spelar på ett helt snedvridet sätt, utan rollspelare som klarar av rollerna.
Nej, Nuri borta året ut också. Varken Ongala eller Sliper kan fylla ens en liten del av det hålet, det har de visat med eftertryck. Blir det månne så att Sheriffen får snöra på sig de gamla Copapjucken igen? Enligt initierade källor, vi kan kalla den Lagréll, så har tidigare nämnda Sheriff synts till på diverse gym i dagarna. Det är ju inget långskott, med transferfönstret stängt och allt.
Emil Forsberg stod för ett riktigt piggt inhopp, framförallt de första fem minutrarna på planen var helt fantastiskt bra då han lyckades med allt. Sen föll han tyvärr bort lite, men under sina första fem uträttade han väl mer än Hannes gjorde på sina sextio.
Hur lågt prioriteras Robin Bergman i dagsläget? Kan tycka att han imponerade klart mer i fjolårstrean än vad Forsberg hunnit göra än så länge i år, men sen har jag inte sett A-lagsträningarna i någon större utsträckning.
Än så länge är Sheriffen dock tränare för Medskogsbron, ett lag han ikväll ledde till en poäng borta mot ett överraskande bra Frösö. Då gick jag in med inställningen att Frösö skulle vara ett bra lag, i klass med IFK kanske, men de överträffade dessa förväntningar rejält. Kvicka, starka spelare med en klar spelidé - det räckte långt idag, och kommer förmodligen att göra så hela serien igenom. Det kan ha varit på grund av att hemmaspelarna var vana med underlaget (finaste konstgräs) och planens relativt minimalistiska proportioner, men det kändes faktiskt som att Frösö var ett bättre lag än oss - i alla fall idag. Mycket snabbare passningsspel, bättre rörelse, bättre en-mot-en.
Från min bänkplats bevittnade jag också ett ordentligt tryck mot Medskogskassen i stora delar av första halvlek, och även med de mest partiska av ögon borde hemmalaget haft ledningen i paus. Istället tog man den fullt rättvist i andra halvlek, varpå Ludde replikerade omgående med ett ruggigt skott från distans, otagbart rätt upp i det bortre aviga krysshörnet. En riktig rackarrökare, som de hade sagt på 30-talet.
Frösö tog ledningen åter igen efter en hörna, varpå Joel slängde in två av tre avbytare. Undertecknad däremot fick besked om inhopp med drygt åtta minuter kvar. Som vad? Forward givetvis. Men vad händer? Jo, Christoffer Nerkman - den glädjedödaren - gör ett Torres/Eto'o-mål och utjämnar, just när jag står redo för inhopp. "Håll på det! Håll på det!" ropar Joel omedelbart till linjedomaren och man förstår att Nerkman inte bara skjutit oss till en poäng, utan samtidigt skjutit mina forwardsdrömmar i sank - för den här gången.
Istället blev det ett tidsmässigt ännu mer reducerat inhopp på knappa fem minuter som innermittfältare. Vad det går att säga om det? Tja, fem minuter är fem minuter.
Det här skulle ha postats för ungefär tolv timmar sedan. Nu sitter man här efter att nyss ha kommit hem från en tristare bussfärd, där ditresans damdiskutioner lagts på hyllan. Diskutioner som då gick väldigt varma, då rankingsystemet på Hedbergska inte är lika välordnat och givet som det var under fjolårets peaksäsong. Många ville göra sin röst hörd, så att säga.
Ett som är säkert; det där detet, det är viktigt det.
Det sägs att kärlek lovar stort men håller tunt,
Du kan kalla det förnuft men aldrig sunt.
Kommentarer
Trackback