got to love a good pig,
Känns som en liten gravlax har fastnat i halsstrupen på en. Mår så sjukt dåligt, men på någon slags halvfart. Riktigt obehagligt och motriggat.
Kan inte säga att man unnar Chelsea minsta framgång egentligen, men måste ändå medge att jag tyckte halvsynd om de blåklädda igårkväll.
Okej, alla fem straffsituationer var inte solklara. Men domaren hade väl inte varit någon större katastrof om han dömt åtminstone tre straffar? Ett minimum på en straff kan jag tycka vore lämpligt. Exempelvis Piqués handssituation som jag tycker borde fungera som instruktionsvideo för domare på hur en klockren straffhands ser ut. Oavsett vad som nu står i dessa obskyra regelböcker.
1, Piqués arm står rakt ut från kroppen och täcker således ungefär en meter utanför kroppsytan.
2, Bollen träffar precis i handflatan, kan omöjligt bortförklaras med diffusa termerna som "axel", "rygg" eller "längst upp på överarmen, det är ju inte hands!".
3, Bollen ändrar helt riktning, den går väderstrecksmässigt österut - varpå den direkt slungas västerut.
4, Anelka lyfter bollen förbi Piqué och har därefter - om bollen tillåtits passera - ett gyllene läge att förpassa bollen i mål.
Eto'os hands på slutet är ju inte lika klar, långt ifrån, men det är likafullt en hands. Vem vet vart Ballacks skott hade tagit vägen om inte Eto'o varit där och täckt med armbågen?
Det är milion dollar decisions hela tiden och för att ta sådana i den moderna toppfotbollsfarten så såg gårdagens norska domare - har glömt namnet men vi kan kalla honom Ole Einar Fjörtoft Dählie - lite väl korpulent ut, don't you say?
En sak tror jag vi kan slå fast: hade Didier "Drogen" Drogba kunnat spela hela matchen igår hade Chelsea vunnit och idag varit i final. Ovärdeligt att ha en sådan best att kunna flytta upp spelet med. Sen känns han ju milslångt farligare i de offensiva omställningarna än valutaentusiasten Anelka.
En annan sak kan vi också slå fast: den fotboll som Chelsea spelat i det här dubbelmötet är också fotboll. Lika mycket som den boll Barca spelar, om inte mer. Det är så här engelsk toppfotboll har sett ut de senaste åren, med militärisk organisation bakåt där ytor mördas, Messityper stryps och toppmötessegrar kämpas hem.
Barcelona spelar på det viset mindre av det epitet vi kallar nutida fotboll; det är långt fler lag som spelar som Chelsea än som spelar som Barcelona. De har varit överlägsna i år - världens bästa lag - men när det kommer till dessa dubbelmöten i Champions League så känns på något sjukt sätt Chelsea - med sin halvmesyr till säsong - som det mest värdiga finallaget.
Chelsea kör inte över alla bottenlag med 4-0 hemma. Det gör Barca. Chelsea hade inte slagit ett - förvisso defensivt idiotiskt - Real Madrid med 6-2 på Santiago Bernabeú. Det gör Barca. Men Barcelona var över två semifinalmöten inte det lag som var värt att gå till semifinal. Det var Chelsea.
Det finns - för oss som mer liknar Carsten Jancker än Leo Messi i spelstil och krossform - något fint i att ett lag hittar vägar att slå det överjordiska lag som F.C. Barcelona faktiskt är anno 2009. Jag hade varit stolt om Fernando Gago i förra veckans Clásico hade mördat ytor på samma sätt som Michael Essien gjorde igårkväll, men det gjorde han inte och därmed blev det genast förnedrande sex mål i baken.
Trots att jag tyckte Chelski var värdiga segrare så jublade (!) jag faktiskt framför teven när Ini-jävla-esta (som var en blek [!] kopia av sig själv i övrigt igår) drog upp sin yttersida i Cechs nättak. Tror mest det berodde på att det är lagstadgat att skrika hejdlöst åt dylika klassmål.
Barca-United, hygglig final det. Europas två bästa lag, då måste man väl ändå få dra till med ordet drömfinal? Ja, jag tror det.
Plugga inför morgondagens naturprov, månne? Ja, börjar bli dags.
Snyggt att sjukanmäla sig en dag när ens två enda lektioner båda är inställda. Just my jävla luck.
Förhoppningsvis har gravlaxkänslan lagt sig till imorgon så att man kan träna igen och därpå bevittna Parkens spelning på Stadshuset.
Du sover som ett barn och jag saknar att kunna sova så.
Du är äger mitt blod och du är slagsmålet jag aldrig kan vinna.
Och jag känner mig bara så jävla tom ibland.
Kan inte säga att man unnar Chelsea minsta framgång egentligen, men måste ändå medge att jag tyckte halvsynd om de blåklädda igårkväll.
Okej, alla fem straffsituationer var inte solklara. Men domaren hade väl inte varit någon större katastrof om han dömt åtminstone tre straffar? Ett minimum på en straff kan jag tycka vore lämpligt. Exempelvis Piqués handssituation som jag tycker borde fungera som instruktionsvideo för domare på hur en klockren straffhands ser ut. Oavsett vad som nu står i dessa obskyra regelböcker.
1, Piqués arm står rakt ut från kroppen och täcker således ungefär en meter utanför kroppsytan.
2, Bollen träffar precis i handflatan, kan omöjligt bortförklaras med diffusa termerna som "axel", "rygg" eller "längst upp på överarmen, det är ju inte hands!".
3, Bollen ändrar helt riktning, den går väderstrecksmässigt österut - varpå den direkt slungas västerut.
4, Anelka lyfter bollen förbi Piqué och har därefter - om bollen tillåtits passera - ett gyllene läge att förpassa bollen i mål.
Eto'os hands på slutet är ju inte lika klar, långt ifrån, men det är likafullt en hands. Vem vet vart Ballacks skott hade tagit vägen om inte Eto'o varit där och täckt med armbågen?
Det är milion dollar decisions hela tiden och för att ta sådana i den moderna toppfotbollsfarten så såg gårdagens norska domare - har glömt namnet men vi kan kalla honom Ole Einar Fjörtoft Dählie - lite väl korpulent ut, don't you say?
En sak tror jag vi kan slå fast: hade Didier "Drogen" Drogba kunnat spela hela matchen igår hade Chelsea vunnit och idag varit i final. Ovärdeligt att ha en sådan best att kunna flytta upp spelet med. Sen känns han ju milslångt farligare i de offensiva omställningarna än valutaentusiasten Anelka.
En annan sak kan vi också slå fast: den fotboll som Chelsea spelat i det här dubbelmötet är också fotboll. Lika mycket som den boll Barca spelar, om inte mer. Det är så här engelsk toppfotboll har sett ut de senaste åren, med militärisk organisation bakåt där ytor mördas, Messityper stryps och toppmötessegrar kämpas hem.
Barcelona spelar på det viset mindre av det epitet vi kallar nutida fotboll; det är långt fler lag som spelar som Chelsea än som spelar som Barcelona. De har varit överlägsna i år - världens bästa lag - men när det kommer till dessa dubbelmöten i Champions League så känns på något sjukt sätt Chelsea - med sin halvmesyr till säsong - som det mest värdiga finallaget.
Chelsea kör inte över alla bottenlag med 4-0 hemma. Det gör Barca. Chelsea hade inte slagit ett - förvisso defensivt idiotiskt - Real Madrid med 6-2 på Santiago Bernabeú. Det gör Barca. Men Barcelona var över två semifinalmöten inte det lag som var värt att gå till semifinal. Det var Chelsea.
Det finns - för oss som mer liknar Carsten Jancker än Leo Messi i spelstil och krossform - något fint i att ett lag hittar vägar att slå det överjordiska lag som F.C. Barcelona faktiskt är anno 2009. Jag hade varit stolt om Fernando Gago i förra veckans Clásico hade mördat ytor på samma sätt som Michael Essien gjorde igårkväll, men det gjorde han inte och därmed blev det genast förnedrande sex mål i baken.
Trots att jag tyckte Chelski var värdiga segrare så jublade (!) jag faktiskt framför teven när Ini-jävla-esta (som var en blek [!] kopia av sig själv i övrigt igår) drog upp sin yttersida i Cechs nättak. Tror mest det berodde på att det är lagstadgat att skrika hejdlöst åt dylika klassmål.
Barca-United, hygglig final det. Europas två bästa lag, då måste man väl ändå få dra till med ordet drömfinal? Ja, jag tror det.
Plugga inför morgondagens naturprov, månne? Ja, börjar bli dags.
Snyggt att sjukanmäla sig en dag när ens två enda lektioner båda är inställda. Just my jävla luck.
Förhoppningsvis har gravlaxkänslan lagt sig till imorgon så att man kan träna igen och därpå bevittna Parkens spelning på Stadshuset.
Du sover som ett barn och jag saknar att kunna sova så.
Du är äger mitt blod och du är slagsmålet jag aldrig kan vinna.
Och jag känner mig bara så jävla tom ibland.
Kommentarer
Trackback