snask,
FIFA-formen var inte helt intakt under gårdagskvällen. Det spel som skördat stora framgångar hos Gnåd mot överskattade spelare som Pilazzor hade inget att sätta emot när Sven bjöd på ett effektivt inläggsspel på anfallsbestar som Berbatov och Zlatan.
Däremot var vi fortfarande snäppet vassare än Sebastian "Första halvlek" Höglund, som kvällen igenom kännetecknades av att stå för en fin första halvlek för att sedan helt kabla ur i den andra. Enligt Höglund själv ska syndromet ha berott på allt för enveten styrketräning av tumpartiet, vilket ska ha gått ut över uthålligheten. Jag å min sida hävdar snarare att de svaga andrahalvlekarna berodde på ett envetet chipsande och dippande i paus, något som kan få även den bäste ur slag.
Vilken var dippen för kvällen, undrar ni nyfiket? Jo, väl på Statoil föll mitt val på en bättre Tortilladipp medan Basse valde någon annan - jag minns inte vilken, men oddsen är väl ungefär pengarna tillbaka på att den hette något i stil med Hot Creole. Genom en klassisk göm-dipparna-i-två-olika-händer-bakom-ryggen-lottning så föll valet på min dipp. Men blev den köpt? Nej. Väl i kassan står nog mellersta norrlands största dippentusiast:
Basse slänger fram en tredeciliters gräddfil och en Tortilladipp.
Dippentusiast i kassan: "Får jag bjuda på ett stalltips?"
Undertecknad: "Ett stalltips?"
Skojaren i kassan tar fram en ny dippåse från någonstans under disken, och slänger således en "Hot n' Sweet" intill våran redan bestämda dipp.
Jaha, vi får ytterligare en dippsås på köpet, hinner undertecknad tänka. Men icke, dippskojaren vill helt sonika byta ut våran Tortilladipp mot sin egna favorit. Vilket indirekt hån mot ens dippsmak? Men likafullt accepterar vi bytet, det är inte varje dag man får dippa något i något som någon gång har benämnts som ett stalltips. Dessutom kan dessa dippentusiaster inte ha det allra lättast här i samhället, så han förtjänade nog en liten personlig framgång.
Hur det smakade? Jo, tack bra. Men stalltipsnivå? Nja, knappast.
Hur vi ska förbränna denna förrädiska dippsås? Ja, inte genom någon särdeles lång insats på fotbollsplanen idag, i alla fall. Dessutom har vi fått ett ack så illasinnat sår på svanskotan efter för envetet situpsande? Måste, på något sjukt sätt, vara så - det gör sinnessjukt ont. Och vad jag kan dra mig till minnes var det ett bra tag sedan jag spelade in "German Guy on Guy Action 14" med Carsten Jancker, så det ska inte vara det.
Har för övrigt en molande verk i den tand som sitter allra längst ner till vänster i tandraden. Nog västvärldens djupaste hål, som gemene tandläkare kommer få ta tag i med en värre borr någon gång i slutskedet av månaden - då vi lämpligt nog har en inbokad tid.
Men nu till det intressanta angående tandläkarväsendet; ni vet den där brickan med sug- och risparatteraljer som fälls över en när man sitter i den där förbannade stolen? Den har ju vad jag kan minnas alltid funnits där - sedan man var liten. Utan skyddsplast. Bara ner i gemene kedjerökande balts mun, rota runt lite, lägga sig intill gomseglet - och sedan direkt upp på brickan igen. Utan avsköljning, utan någonting, och sedan ner i en annans gom.
Jag går inte till min inbokade tid om jag inte får åtminstone en dementi på att "så där går det inte till, allt är väldigt hygieniskt".
Allvarligt; kan Caroline af Ugglas sluta prata på Spotify?
Som ett åtråvärt hopp i en tung tristess,
jag hade nästan gett upp,
det var så grått tills dess.
Däremot var vi fortfarande snäppet vassare än Sebastian "Första halvlek" Höglund, som kvällen igenom kännetecknades av att stå för en fin första halvlek för att sedan helt kabla ur i den andra. Enligt Höglund själv ska syndromet ha berott på allt för enveten styrketräning av tumpartiet, vilket ska ha gått ut över uthålligheten. Jag å min sida hävdar snarare att de svaga andrahalvlekarna berodde på ett envetet chipsande och dippande i paus, något som kan få även den bäste ur slag.
Vilken var dippen för kvällen, undrar ni nyfiket? Jo, väl på Statoil föll mitt val på en bättre Tortilladipp medan Basse valde någon annan - jag minns inte vilken, men oddsen är väl ungefär pengarna tillbaka på att den hette något i stil med Hot Creole. Genom en klassisk göm-dipparna-i-två-olika-händer-bakom-ryggen-lottning så föll valet på min dipp. Men blev den köpt? Nej. Väl i kassan står nog mellersta norrlands största dippentusiast:
Basse slänger fram en tredeciliters gräddfil och en Tortilladipp.
Dippentusiast i kassan: "Får jag bjuda på ett stalltips?"
Undertecknad: "Ett stalltips?"
Skojaren i kassan tar fram en ny dippåse från någonstans under disken, och slänger således en "Hot n' Sweet" intill våran redan bestämda dipp.
Jaha, vi får ytterligare en dippsås på köpet, hinner undertecknad tänka. Men icke, dippskojaren vill helt sonika byta ut våran Tortilladipp mot sin egna favorit. Vilket indirekt hån mot ens dippsmak? Men likafullt accepterar vi bytet, det är inte varje dag man får dippa något i något som någon gång har benämnts som ett stalltips. Dessutom kan dessa dippentusiaster inte ha det allra lättast här i samhället, så han förtjänade nog en liten personlig framgång.
Hur det smakade? Jo, tack bra. Men stalltipsnivå? Nja, knappast.
Hur vi ska förbränna denna förrädiska dippsås? Ja, inte genom någon särdeles lång insats på fotbollsplanen idag, i alla fall. Dessutom har vi fått ett ack så illasinnat sår på svanskotan efter för envetet situpsande? Måste, på något sjukt sätt, vara så - det gör sinnessjukt ont. Och vad jag kan dra mig till minnes var det ett bra tag sedan jag spelade in "German Guy on Guy Action 14" med Carsten Jancker, så det ska inte vara det.
Har för övrigt en molande verk i den tand som sitter allra längst ner till vänster i tandraden. Nog västvärldens djupaste hål, som gemene tandläkare kommer få ta tag i med en värre borr någon gång i slutskedet av månaden - då vi lämpligt nog har en inbokad tid.
Men nu till det intressanta angående tandläkarväsendet; ni vet den där brickan med sug- och risparatteraljer som fälls över en när man sitter i den där förbannade stolen? Den har ju vad jag kan minnas alltid funnits där - sedan man var liten. Utan skyddsplast. Bara ner i gemene kedjerökande balts mun, rota runt lite, lägga sig intill gomseglet - och sedan direkt upp på brickan igen. Utan avsköljning, utan någonting, och sedan ner i en annans gom.
Jag går inte till min inbokade tid om jag inte får åtminstone en dementi på att "så där går det inte till, allt är väldigt hygieniskt".
Allvarligt; kan Caroline af Ugglas sluta prata på Spotify?
Som ett åtråvärt hopp i en tung tristess,
jag hade nästan gett upp,
det var så grått tills dess.
Kommentarer
Trackback