förmiddag i världsklass,

Klockan 11.00 brukar undertecknad nu för tiden inte ha hunnit med annat än att på sin höjd stigit ur sängen.

Men idag var det andra kanelgifflar.

Redan klockan 08.30 hade man hunnit med att vakna, ätit frukost, styrt familjens Mazda mot Lagréll, lämnat en burk vattenfast färg till min farfar och slutligen stannat till vid Golds gym för ett fyspass med Pelle Ljungström.

Jag har haft många tankar och funderingar kring denne kraftkarl som är a-lagets fystränare. I absolut ingen av dessa tankar har han berömt mig för att genomföra styrke- och rörelseövningar "mycket bra".

Jag, som har bröst och bringa som en frukostflinga (nej, inte Allbrans fiberrika, snarare en mjölkdraperad Choco Pops-flinga) och är smidig som en bankvalvsdörr, blev berömd på min första styrketräning med a-laget.

Dra mig baklänges.

Det blev väl inte mer än en knapp timmes introduktion till uppehållets träningsschema med x antal finfina övningar för i stort sett hela kroppen.

Därefter hann vi hem och slå på familjens bättre steamer, spela lite FM medan steamern upphettas till fördelaktiga 41 grader och därpå avnjuta en bättre ångkavalkad i en kvart - allt innan klockan slagit 11.00.

Fantastiskt fantastisk morgon. Dessutom ersatte vi all den vattenmassa vi tappade i ångorna med Bravos Friscus-juice fylld med antioxidanter. Så nu är vi garanterat friska i fyra decennier framåt.

Sedan elvasnåret har dagen inte flytit på i samma produktiva anda. Vi har suttit klistrade vid vår Newcastle-save där våra svartvita hjältar och den inlånade Gröna Milen-skådisen Marlon Harewood radar upp segrar.

18 3 0 lyder statistikraden efter 21 spelade, och det ser väl minst sagt lovande ut med sjutton poäng ner till tredjeplatsen.

Nu har jag faktiskt tänkt städa rummet mitt då det ser ut som i Nagasaki den tionde augusti 1945.

Tanken var att vi skulle förgylla städningen med Winnerbäcks nya i lurarna, men vi har redan suttit för länge vid FM med dessa lurar och denna skiva på så att den hunnit ta slut.

Typiskt. Frågan är ju om det då blir någon städning. Beror helt och hållet på ifall vi hittar en fullgod ersättningsskiva.

Jag tror inte de arbetsvilliga jappsarna hade dylika krav när de städade upp i Nagasaki sensommaren -45. Det är tack vare den arbetsetiken som min Tillväxtmarknadsfond går stadigt uppåt.

Let's leta en skiva.



Men bara om min älskade väntar,
kan jag bli,
den jag var,
igår.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback