hyckleri,
Min ömma moder fick för sig att bjuda in till - inte syjunta, men väl ät- och drickjunta hemmavid idag.
Då ska det förstås städas. Tills vi når ett stadie av sådan extrem renhet att husets innanmäte som vi känner det har modifierats till oigenkännlighet.
En timme innan gästerna kommer vågar man inte ens slå sig ner i soffan för att tillbakalutat titta på teve. Man är rädd att röra på någon noga ditlagd kudde.
Mitt rum är helt plötsligt renstädat. Inga kläder på golvet, ingen obäddad säng. Till och med rullgardinen som inte varit uppdragen sedan försommaren '95 hade fått släppa till lite dagsljus.
När gästerna, ett niotal tanter, släpps in vid sjusnåret står undertecknad, syster och far i hallen och tar i hand och är trevligt.
Vilket hyckleri. Vårt hus är inte rent. Mitt rum är inte fint. Jag är inte trevlig.
Är det en liten tävling att vara vuxen?
Resterande delen av familjen åkte istället för att medverka på ät- och drickjuntan till farmor och farfar där vi bjöds på en festmåltid följt av en - efter lite krångel med Com Hem-kortet - betald (130 kronor!) Timrå-Rögle på teven.
Min far hade tänkt bjuda oss ungdomar på middag ute och Timrå-match på plats.
Det hade med facit i hand blivit ett smärre fiasko då Timrå föll med 4-5 efter en oerhört vek insats i de avgörande lägena. Som vanligt.
Men det hade blivit billigare.
För när man letar sig ut från farmor och farfars centralt belägna lägenhet finner man en gul avlång lapp på vindrutan.
500 kronor kostar det tydligen att stå på en av den lokala advokatfirmans fem platser mellan klockan 19 och 22 på en torsdagkväll i november.
Snällt det.
Sömn? Tack ja.
Var har du varit i hela mitt liv,
eller under hela min kväll?
Kommentarer
Trackback