pirkt,

Sitter och lyssnar på Lev som en gris dö  som en hund samtidigt som vi klurar på en oerhört tråkig gruppuppgift.



Igår och i tisdags fick en dryg fyrahundra man stark skara njuta av Markus Krunegård som spelade sina nya skivor på Södra teatern i Stockholm.

Den trettonde februari kommer han till stan. En av nästa års bästa bokningar i den här staden, det kan vi redan nu utse.

Självklart när en av Sveriges popkungar kommer till staden så spelar han, precis som sist, på...

...Aveny!

Några frågor:

1. Finns Aveny?
2. Har den bokningsansvarige på Stadshuset druckit för mycket kamomilla-te?
3. Såg inte Avenyledningen förra gången Krunegård stod på Avenys scen?

Jag såg. Jag var där.

Och det var jag jävligt ensam om.

Jag minns att jag tog en chansning den kvällen. Det var 23-års-gräns på Aveny, kön ringlade fyrtiofemminuterslång utanför. Men vi nästlade oss in, långt efter utsatt starttid.

Men som den stjärna den gode Markus är så har han förstås inte klivit på. Man hinner till och med ta sig en välkryddad shot i baren innan han drar igång med - den då helt sprillans nya - Fel på hjärnan.

Med tanke på att konserten med en av Sveriges då mest hajpade popstjärnor redan har börjat borde man kunna glömma allt vad bra plats heter. Men icke. Det är bara att spatsera fram, sicksacka sig till allra närmast scenen.

Varför? Det är fyrtio personer på plats. Omöjligt mer. Det är glest längst framme vid scenen, och tio meter bakom tar publiken slut. Då är det helt tomt. Krunegård ser ut att tappa lite av motivationen då det aldrig blir något som helst tryck i publiken på grund av manfallet.

Men det var ju lång kö, ifrågasätter ni?

Jo, tacka för det. Nere på dansgolvet står 45-åriga Finlandsfärjekvinnor och -män och dansar till Chris Browns senaste.

Att Aveny även får ta hand om nästa chans med Krunegård är inget annat än en skandal.

Avgå, de bokningsansvariga på Stadshuset. Avgå alla.