träningsrapport 2/11 -09,
A-lagsträning idag, klockan 13:00.
Med tanke på att vi har en blåslagen nagel och ett skavsår av större proportioner som gör att vi inte kan gå i ett par skor utan att halta betäkligt så gjorde vi en fantastisk insats på träningen.
Vi kunde ju trots allt trotsa smärtan och småspringa lätt haltandes. Bara det var en bedrift.
Problemet är dock att det inte räcker särdeles långt när man tränar med en Superettantrupp. Allt i allt stod vi för en medioker insats.
Vi stod för ett lika kliniskt som tragiskt självmål på Hysén. Inspel, tar stegen innanför Walle eller Forsberg, bollen lågt i smalbenshöjd. Vi måttar för en bredsidespark ut till inkast.
Bollträffen blir dock en aning oönskad. Vi träffar bollen med utsidan och styr den stenhårt mellan benen på en lätt överrumplad Hysén.
Därefter stod vi för ytterligare några markeringsmissar och får ta på oss åtminstone två baklängesmål till.
Men vårt lag (Myrestam, Majlard, Ek, Fjulle - Jagne, Ari, Jesper Karlsson, Robban - Bergman, Anton) vände ett tungt 0-3-underläge till en 6-4-ledning innan den andra tjugofemminutersperioden var till ända.
Undertecknad gick mot sin första seger på de fyra senaste försöken. Vad händer då? Jo, "Snuffen" säger åt en att ta på sig en orange väst och byta lag.
Så man är åter på den förlorade sidan, det går inte att komma ifrån - och med tanke på mina första femton-tjugo minuter var det väl väldigt rättvist.
Nåväl - vi ska väl summera lite intressanta saker från träningen också:
Ari Skulason är på en överlägsen nivå på träningarna just nu. En sån där överlägsen nivå som bara en riktigt hög grundkapacitet kombinerat med självförtroendet från en landslagsuttagning kan framkalla. Tror att han, trots ett svårt och utmanande spel, inte slog bort en passning.
Jesper Karlsson, provspelare från Hudiksvalls ABK, visade framfötterna genom hela spelet. Bra fysik kombinerat med en fin passningsfot.
Björn Boding, provspelare från Lucksta av alla klubbar, såg jag senast i aktion i landskapslaget i femtonårsåldern. Då var han en fläkig, osäker och ganska liten målvakt. Nu är han väl fortfarande relativt fläkig - men samtidigt mycket, mycket bättre. Håller dock fortfarande Lagréll som den mycket bättre målvakten.
Fjulle, även känd som Jon-Erik Krantz, flög fram längsmed högerflanken och gjorde en mycket bra träning.
Majlard Maylard må ha brustit i mycket - främst markeringsspelet på inlägg och presspelet i rygg - men en sak är han faktiskt nöjd med; spelet med boll. Det som var min kanske allra största svaghet då jag var med och tränade som livrädd och formlös artonåring är nu min kanske enda styrka.
Ja ja, that's about it.
Sara är galen och vill va det,
det är hon som kommer med förslaget.
Om en nattöppen tatuerare,
"kom igen då fegis - vi gör det".
Sagt o gjort och fast jag är packad,
gör det ont när nålen hackar,
in Sara med Z i bläck.
Gjort är gjort kommer aldrig igen.
Med tanke på att vi har en blåslagen nagel och ett skavsår av större proportioner som gör att vi inte kan gå i ett par skor utan att halta betäkligt så gjorde vi en fantastisk insats på träningen.
Vi kunde ju trots allt trotsa smärtan och småspringa lätt haltandes. Bara det var en bedrift.
Problemet är dock att det inte räcker särdeles långt när man tränar med en Superettantrupp. Allt i allt stod vi för en medioker insats.
Vi stod för ett lika kliniskt som tragiskt självmål på Hysén. Inspel, tar stegen innanför Walle eller Forsberg, bollen lågt i smalbenshöjd. Vi måttar för en bredsidespark ut till inkast.
Bollträffen blir dock en aning oönskad. Vi träffar bollen med utsidan och styr den stenhårt mellan benen på en lätt överrumplad Hysén.
Därefter stod vi för ytterligare några markeringsmissar och får ta på oss åtminstone två baklängesmål till.
Men vårt lag (Myrestam, Majlard, Ek, Fjulle - Jagne, Ari, Jesper Karlsson, Robban - Bergman, Anton) vände ett tungt 0-3-underläge till en 6-4-ledning innan den andra tjugofemminutersperioden var till ända.
Undertecknad gick mot sin första seger på de fyra senaste försöken. Vad händer då? Jo, "Snuffen" säger åt en att ta på sig en orange väst och byta lag.
Så man är åter på den förlorade sidan, det går inte att komma ifrån - och med tanke på mina första femton-tjugo minuter var det väl väldigt rättvist.
Nåväl - vi ska väl summera lite intressanta saker från träningen också:
Ari Skulason är på en överlägsen nivå på träningarna just nu. En sån där överlägsen nivå som bara en riktigt hög grundkapacitet kombinerat med självförtroendet från en landslagsuttagning kan framkalla. Tror att han, trots ett svårt och utmanande spel, inte slog bort en passning.
Jesper Karlsson, provspelare från Hudiksvalls ABK, visade framfötterna genom hela spelet. Bra fysik kombinerat med en fin passningsfot.
Björn Boding, provspelare från Lucksta av alla klubbar, såg jag senast i aktion i landskapslaget i femtonårsåldern. Då var han en fläkig, osäker och ganska liten målvakt. Nu är han väl fortfarande relativt fläkig - men samtidigt mycket, mycket bättre. Håller dock fortfarande Lagréll som den mycket bättre målvakten.
Fjulle, även känd som Jon-Erik Krantz, flög fram längsmed högerflanken och gjorde en mycket bra träning.
Majlard Maylard må ha brustit i mycket - främst markeringsspelet på inlägg och presspelet i rygg - men en sak är han faktiskt nöjd med; spelet med boll. Det som var min kanske allra största svaghet då jag var med och tränade som livrädd och formlös artonåring är nu min kanske enda styrka.
Ja ja, that's about it.
Sara är galen och vill va det,
det är hon som kommer med förslaget.
Om en nattöppen tatuerare,
"kom igen då fegis - vi gör det".
Sagt o gjort och fast jag är packad,
gör det ont när nålen hackar,
in Sara med Z i bläck.
Gjort är gjort kommer aldrig igen.
Kommentarer
Trackback