pirkt,

Äh, vill man kalla sig Sundsvalls bästa blogg så får man fan hosta upp en utvärdering även i allra tyngsta motgång.

IFK Sundsvall - Medskogsbrons BK 2-0 (2-0)

Vi kan konstatera att undertecknad liksom hela laget fick en helt okej start på dagens match. Vi skapade bland annat ett dubbelläge för Iidel men Wikström eller vad han nu heter i hemmamålet parerade bra två gånger om.

Därefter återgick vi till att rulla, rulla, slå bort, rulla svårt och vara totalt ofarliga. Men 0-0 hade vi åtminstone i tjugosju minuter och allt som allt hade det dittills sett hyggligt stabilt ut bakåt.

Då träder vi in i bilden.

Det kommer en långboll mot en löpande Benny Mattsson. Bollen går för långt och vår mittbackskollega Anton får ostört nicka ner den. Han väljer att nicka ner den på undertecknad i sidled. Uppmaningen ”lätt rygg” betyder på fotbollsspråk att jag har någon som pressar men som är relativt långt bakom mig. Jag tar väl helt sonika ner bollen med låret och spelar den på andra tillslaget - på uppstudsen - till Larssa ute på kanten, tänker vi.

 

Det hinner vi inte. Fram bakom ryggen stormar Sergio Hinestroza fram, knycker bollen i mitt nedtag och störtar till ett friläge från nära håll mot Lagréll. 1-0 till IFK.

 

Ridå ner? Nej, inte riktigt än. I slutet av samma halvlek spelas bollen runt i backlinjen. Larssa rullade till Anton. Anton rullade till mig. Jag tittade upp, orienterade mig, ställde de klumpigare 44:orna i ordning för att ta emot bollen, snubblade, fläkte bollen framåt med knät till en Sergio – igen – som satte fart mot målet. Försökte liggande fläka ut ett ben, snubblade upp igen och såg Sergio lobba in 2-0 över Lagréll. Därefter var jag väldigt, väldigt nära att sparka sönder min högra fotled. Jag måttade springande en hårdare spark mot stolpen och det var i allra sista stund som jag ångrade mig och vek av för en luftspark.

 

Kanske tänkte jag att det enda som är skämmigare än att snubbla helt ostörd och bjuda på ett mål är att snubbla helt ostörd och bjuda på ett mål och därpå sparka av sig själv foten och bli utburen på bår.

 

Jag tror jag tänkte rätt.

 

Nåväl. 0-2 i paus och man kände sig ungefär lika uppskattad som illasinnade hemorrojder. Vi bytte dock skor i pausen, från ett par slitna plastdobbsskor till ett par nyare skruvdobb. Det gick trots allt lite bättre och vi kommer väl undan med ett underkänt betyg i den andra halvleken.

 

I den första kan vi konstatera att en överkryssad geting låter milt.

Jag kan tänka mig att de knappa tvåhundra själarna på Baldershovs IP tänkte endera a) att den där Erik Löfgren måste ha spelat riktigt tungt på IFK Sundsvall idag, eller b) att den där Erik Löfgren måste ha blivit mordhotad till att lägga sig av något sydostasiatiskt spelsyndikat, eller så frågade de kanske sig själva c) vem fan är den där nummer tretton?

Nu var det ju inte så att vi skulle ha tagit tre poäng om vi haft en mittback som inte gjorde två prakttavlor. Vi skapar ju ingenting alls. Dessutom har IFK ytterligare fyra, fem chanser där de kunde och kanske borde ha gjort mål. Benny Mattsson, som väntat – Braxen spelade i Allsvenskan i fjol – bra idag, nickade bland annat utanför fri framför ett helt öppet mål.

 

Så det skulle inte ha blivit någon Division II ändå. Vi får trösta oss med det nu när vi förstört vårt anseende i hela fotbolls-Medelpad för en lång framtid.

 

Vi kan också trösta oss med att folk verkligen försöker vara snälla mot en. Det här kan vara den snällaste omskrivning jag läst av undertecknads två extremtavlor:

”Balders matta släppte i precis rätt lägen, med IFK-ögon sett”, skrivet av Viktor Lövgren, en av planens bättre spelare idag från sin vänsterbacksplats i hemmalaget.

 

Nåväl.

 

V75 var också en besvikelse idag. Inte ens nära. Trots det – och trots insatsen – så bjöds vi på oxfilé, fläskfilé och kantarellsås omvartannat. Därpå lite chips, Hot and Sweet och popcorn framför Barca-Atleti.

 

Man har det oförtjänt bra.

 

Till sist: Messi och Xavi – finns dem? Vilka ska kunna stoppa det här laget i Champions League? Zlatan – som bar Italiens bästa lag på sina tatuerade axlar - är ju för fan bara en utfyllnadslunkare. Vackert förstamål dock.

Imorgon är det fotboll, fotboll och åter fotboll. Och nej, vi ska inte snubbla själv på någon grön yta. Vi ska ligga i soffan och se Manchesterderbyt samt Londonderbyt Chelsea-Tottenham.

---

 

Du har vart ute i världen,

i flera år.

Men jag stanna på mitt rum,

och såg dagarna gå.

Så uppsnärjd i det blå.