Kanske dags att ta Selånger på allvar...
Delad serieledning. Tre omgångar kvar.
Femton poäng av arton möjliga i derbytabellen.
Bergssäker och välförtjänt 3-1-seger på Baldershov idag.
På självaste IFK-dagen, med ingen mindre än Takida-Robban på plats.
Det kanske är dags att börja ta Selångers FK på allra största allvar.
Det här är ingen riktig krönika. En riktig krönika går i tryck. En riktig krönika får krönikören betalt för. En riktig anställd och avlönad krönikör ger Zlatan Ibrahimovic en femma i betyg efter Ungern borta.
Jag är ingen riktig krönikör. Än. Det faktumet medför att vi kan vinkla denna krönika väldigt privat och personligt. Vi behöver inte vara neutrala. Vi kan till och med flika in en rad eller två om undertecknads spelfördärvelse.
Vi tröck nämligen in ordentligt med keramik på IFK-seger till dubbla pengarna.
Jag menar; titta på förutsättningarna!
Ex-allsvenske Benny Mattsson mot den lokale sjuttonåringen Andreas Larsson.
Två Division I-bröder vid efternamn Axelsson mot en ensam Khreis Superstar.
Sam Saidi mot Danne Jansson.
Hade jag varit mer insatt hade jag kunnat rabbla upp fler namn och exempel, men min poäng är den att:
spelare för spelare är IFK Sundsvall ett bra mycket bättre lag än Selånger.
Jag glömde bara en aspekt i min förhandsanalys - the factor that is Conny Sjödin and his ledarskap. Den väger - tyvärr för mitt spel och Medskogs uppflyttningschanser - väldigt tung.
IFK må ha seriens bästa mittbackspar och kanske var det precis vad man ville skryta med på självaste IFK-dagen. För gång på gång i den första halvleken gav man Khreis Superstar den uppenbara fördelen att löpa igenom en för högt stående kamratbacklinje och skaffa sig ett friläge med tjugo meter tillgodo. Gång på gång kom också någon av Axelssonbröderna ikapp och stod för storstilade sista-sekunden-brytningar.
Så det kanske var meningen, vad vet jag. Varför inte briljera lite när Takida-Robban sitter på läktarna? Onekligen imponerande, men ack så farligt och dumdristigt.
Bortalaget spelade – som vanligt – med en helt annan kompakthet mellan sina lagdelar och inte en gång hittade IFK-bollarna in i ytan bakom backlinjen. Tre gånger i den första halvleken skapades halvchanser efter att laget kommit runt på kanterna och stuckit in bollar snett-inåt-bakåt. Resultatlöst dock. Att komma igenom centralt var inte att tänka på.
Selånger däremot hittade ytor emellan framför allt IFK:s för dagen bleka innermittfält där matchens gigant – den flintskalliga Näslundbrodern med nummer sju på ryggen – dominerade stort såväl på huvudet som med fötterna.
Och när Daniel Jansson i slutet på första gjorde som Daniel Jansson har en vana av att göra i derbymatcher – det vill säga stå för osannolika världsklassdrömmål – så var Selånger i ett odiskutabelt framsäte.
IFK svarade med att gå ut till den andra halvleken – och sänka sig rejält. Selånger å sin sida låg ännu tätare, blev ännu mer kompakta och lyckades ändå vara mycket farligare än sina motståndare. Det var fortfarande vidöppet bakom IFK-backlinjen och Khreis och Näslundbrodern avlöste varandra när det gällde att hota offensivt.
Khreis gör ju alltid minst ett mål i derbysammanhang och idag var inget undantag. Påpassligt efter en fast situation och locket kring tätstridskistan var pålagt. Igenspikat, nerhissat i en grop och överröst med jord blev det när Näslundbrodern fick placera dit 3-0. Förvisso efter en solklar och helt feltolkad offside, men likafullt; det var Carsten Jancker-kopian oerhört väl värd.
Att en domare på den här nivån kan ta ett sådan enormt felbeslut och sedan även visa ut den som påvisar det… ja, det är väl vad man har att vänta i Division III Mellersta Norrland i år. Tyvärr.
Nåväl, det hade inte spelat någon roll. Selånger hade inte släppt in två mål mot det slarviga, oorganiserade och felpassande kollektiv som för dagen var IFK Sundsvall.
Oorganiserade kan man inte kalla Selångers FK. Conny Sjödin anklagas ofta i folkmun för att inte vara någon taktiker över huvud taget utan bara stå för en sjusärdeles stark vinnarmentalitet. Jag vet inte om det är så att det är Byström som står med taktiktavlan inför matcherna eller om Conny är underskattad – men Selånger är förbannat bra organiserade. Man släpper inte till en tum. Någon av dessa två ligger bakom detta – kanske båda tillsammans.
Helt klart är det däremot att det är ingen mindre än den gamle GIF-tränaren Sjödin som ligger bakom att Andreas Larsson (som glatt får statuera exempel) kan gå ut i en avgörande toppmatch och helt plocka bort en exallsvensk Benny Mattson. Det är lite av Conny kännetecken i mina ögon. Han får folk att oavsett förutsättningar vinna matcher, vilket han lyckades med även idag. Sjuttonårige Larsson släppte Benny Guldfot - som en gång i tiden var hans rättmätiga smeknamn - till ett läge i slutminuterna, men Bennys vänsteravslut höll allt annat än allsvensk klass och totalt sett går matchen-i-matchen odiskutabelt till den rödlätta sjuttonåringen.
Benny var inte ensam i sitt lag med att inte lyckas med någonting. Ingen vitblå gjorde det.
Såna dagar är alltid outhärdliga för ett lag.
Speciellt i ett helt avgörande toppmöte.
Speciellt när Takida-Robban är på plats.
Dagens hedersomnämnande: Takida-Robban för att han tog sig tid i sitt späckade rockstjärnesuperstarschema för att signera Takidaskivor intill hamburgergrillen.
Dagens bästa: Den flintskallige Näslundbrodern med nummer sju på ryggen. Totalt överlägsen i nittio minuter. Vann dueller, höll i boll och kalvade in 3-0 efter att ha upplöst alla gällande offsidelagar.
Dagens rätt: Lagréll på läktaren sa inför säsongen att Khreis Superstar (känd innan säsongen som Ahmad Khreis) skulle göra femton till tjugo mål den här säsongen. Majlards ende tippade på tre-fyra. Vi får väl konstatera att Lagréll fick mer rätt.
Dagens fel: IFK Sundsvall till 2,00 på Nordicbet. Samt Rolle Engströms fem plus till Zlatans gårdagsinsats i dagens ST.
Dagens finsmakare: De tre onamngivna Medskogsspelare som missade tjugo minuter av den andra halvleken på grund av att de lokala Baldersgrillburgarna inte räckte. Nej, Max och Crunchy Nacho skulle det vara.
Dagens snyggaste mål: Vilken fråga! Skrev jag inte att det var derby? Och att Selånger var inblandat? Självklart står väl Daniel Jansson för en utomjordisk volleyträff kryssribba in. Vardagsmat numera.
Dagens tränare: Duon Magnus Byström och Conny Sjödin. På ren jävla knock-out.
Jan Majlards ende son,
Sundsvall 6/9 2009.
erik_nr13@hotmail.com
Kom igen Lena.
Vad skulle vi annars göra?
Jocke Axelsson, Per Axelsson och Sam Saidi var bra igår, även Viktor Lövgren höll relativt bra nivå.
Sam och Axelbröderna lyckades med det som de försökte med i princip, annars en helt korrekt matchrapport även om jag tycker du skriver upp Andreas Larsson en aning, det var ju Johan Berggren som plockade bort Benny i de flesta fallen, inte Larsson.
Kul att läsa i vilket fall som helst.
Jag kanske satt och kokade lite väl mycket på IFK då jag såg mina pengar sakta gå upp i rök. Men jag har ändå högre förväntningar på alla dessa klasspelare.