cypern, också dag fem,

Ledig eftermiddag var det ja, efter rehabträningen dagen efter ÖIS-matchen.

Hänger ni med nu? Bra jobbat i så fall.

Hur som helst. Utrikesdepartementet har en folder som man bör läsa i innan man åker utomlands.

Så här lyder den för de fall då man ska åka till Cypern:

- Använd solskyddsfaktor.

- Försök att undvika solen mellan klockan 11 och 14, då den är som allra starkast.

- Det bör uppmärksammas att det inte finns några direkta telefonförbindelser mellan den norra och södra delen av ön. Det finns inga mobilnätverk som täcker hela ön.

- Ifall du hyr en bil bör du noga se över ifall hyrbilens försäkring gäller även på den andra, norra eller södra, delen av ön.

- Försök att inte bara ligga vid poolen. Det är trevligt att även ha en bild på eder vid havet som du kan dela med vänner när du kommer hem.

Punkt fem - den försökte vi uppfylla på vår lediga eftermiddag. Jag, Jacco, Lagrélls ende, Ekbek och Robban.



Vårt hotell låg bara en sjuminuterspromenad ifrån Ayia Napas största och mest kända strand - Nissi Beach. Notera att vågorna ser digra och vita ut. Det fanns en anledning till det.



Det blåste nämligen ungefär sjuttio sekundmeter längsmed strandpromenaden, något som kan skönjas i Ekbeks hår. Jacco, till höger i ett par sjuttiotalsfotbollsshorts, har alltid den där solida Adrian Mutu-frillan, så hans hår fungerar inte som någon vidare vindbarometer.

Nåväl. Våra bilder skulle vi hur som helst ha. Tyvärr togs bilderna på oss fem, där vi stod i vattenbrynet och skakade av köld, med Lagrélls och Ekbeks kameror.

De kanske kommer upp senare. "Ner med axlarna allihopa, det får inte se kallt ut på Facebook", löd i alla fall Lagrélls direktiv.



Lagréll, Jacco och Robban på väg mot solstolarna - som i snålblåsten, lågsäsongen och kylan inte ens Choko-Dutch skulle ha kunnat ta betalt för. Där låg vi i en tio minuter efter ett snabbare havsdopp och blåsttorkade.



Poolkanten var desto behagligare, som jag hoppas ni kan utröna av bilderna.





"Låt den rätte komma in" i bokform gjorde att det var fullt uthärdligt att ligga tillbakalutad i en solstol intill en poolkant i tjugofemgradig värme.



Lagréll, med sin sololja, satsade så hårt på en bränna som skulle räcka ända tills den svenska sommaren tog vid att hans ögon började reagera på solljuset och svälla upp en aning.

Kanske var det därför följande bild ser ut så här:



Robban, jag, Lagréll och Jacco poserar på kvällspromenaden efter middagen längsmed de tömda, stängda shoppinggatorna. Som ni ser är det relativt kolsvart ute, ändå finner ni ett par solglasögon på såväl Robban som Lagréll, vilket får kategoriseras in under devisen "ta det säkra före det osäkra" - alternativt "konsten att försöka se ruskigt cool ut".



Ekbek flinar upp sig med två Kinderägg i nävarna, ett till honom själv samt ett till mig. Döm av vår besvikelse när det visade sig att det innanför det oslagbara mjölkchokladtäcket dolde sig en färdigskruvad leksak. Varsin ful liten apa med armarna fäst i ett utdragbart snöre.

Lite gladare blev vi när vi fann en instruktionsmanual och fann att apan var ett samlingsobjekt i en apfamilj av åtta primater, och att vår specifika apa med sina utdragbara snörarmar gick att hänga på bland annat en pinne.



Promenaden avslutades på ett internationellt relativt välkänt ställe. Jag har alltid svårt att veta vad jag ska göra med händerna när det tas kort. Här väljer jag att peka på ett strimlat stycke cypriotiskt nötkött. Jag har fortfarande att lära.



Lagréll, som skyddar ögonen även mot resturangens lysrör, Robban och Jacco tog varsin McFlurry med KitKat-smak. Den var enligt utsago lika god som hemmavid.

Mellan poolstekandet och kvällspromenaden spelades det en beskärd del pingis, på det fullstora pingisbord som gick att återfinna intill hotellets health club.

Här skrevs också ett nytt framgångskapitel i sagan om Kristian Ture Ek, denne medrigg som får Klonk-Basse att känna ett medriggat flås i nacken.

Kristian Ture, heter han så? Ja, det måste han göra. Det vore direkt felaktigt att döpa honom utan detta mellannamn.

Det var kantbollar, nätrullare och turningar matcherna igenom - och hade jag besegrat en dylik medrigg lär ja ha belönats med både ett och två bragdguld.

Jag hade dock haft chansen om mitt attackspel varit sig likt. Jag missade kanske tjugotalet öppna smash-lägen - satte en enda, som jag lugnt och försiktigt stötte dit med en glasskulptörs känsliga näve. Ekbek tyckte att mina attackbrister var så roliga att han flera gånger vek sig av skratt - redan innan jag träffat bollen till slut. Något som gäckade mig alldeles oerhört och satte väldiga griller i huvudet, och till slut var det ju omöjligt när Ekbek började skratta redan när han såg att han bjudit på ett upplägg.



Här räddar Ekbek ett bättre Lagréllslag genom att snubbla på en hal fläck, råka svinga pingisracket i balanssyfte, träffa bollen som går i en båge och landar på kanten av Lagrélls halva av bordet. Så såg spelet ut, och då är det inte lätt att stoppa någon från att vinna totalsegern.

Vi tvingas med andra ord konstatera att efter två sporter så är ställningen följande:

Kristian Ture: 2
Jag: 0.



Tought I had everything a man could need
I try to sort things out, read numbers in lines
But when I try to explain, it all sounds insane
Never thought that I would be struck by jealosy
But no I am, and it's black and it's killing me

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback