pirkt,

Klockan 07.30 ringde min klockan imorse. Jag och Silfver hade nämligen - då klubben ännu inte funnit någon gammal dam som mot betalning kan göra det - ansvaret för frukosten imorse. Då bör man vara där minst en halvtimme innan den ordinarie frukosttiden 08:30.

Då hade alltså bussen från Södertälje inte nått Sundsvall förrän 01.30 igår natt, varpå man skulle ta sig hem från IP också.

Jag var, med andra ord, väldigt, väldigt, väldigt trött imorse.

Oerhört trött. Det kändes som att jag klev upp i en tidszon som egentligen inte fanns. Trots att jag ändå fick fem och en halv timmes ryggliggande, vilket säkert räcker gott och väl för Carl Bildt och andra övermänniskor.

Men inte för mig.

Det är svårt att ranka trötthet. Men vi ska göra ett försök att placera mig på en trötthetsskala i tre steg.

Trötthet; steg 1: Tom Prahl-stadiet.



År av för lite nattsömn har framkallat en kronisk kisning av ögonen vilket får dig att se ut som en trött mårdhund dygnet runt, oavsett om du nyss hällt i dig tre burkar av Hemköps billigaste Red Bull-substitut. Tunga säckar under ögonen kan skönjas, trots att en person i Tom Prahl-stadiet drar ut ögonpåsarna genom sin kroniska kisning.

Trötthet, steg 2: Nick Nolte-stadiet.



I Nick Nolte-stadiet befinner man sig då man de senaste dygnen intagit för lite sömn, i Nicks fall inte en blund. Denna trötthet är inte naturlig då det ofta finns rusframkallande substanser med i bilden, något som gör att tröttheten kan förskjutas ända tills kroppen säger ifrån en gång för alla och tvångsförsätter alla lemmar i sömntillstånd. Nick Nolte befinner sig på bilden bara minuter ifrån den tvångssömnen efter ett koppel, vad vi får anta, hårda nätter.

Trötthet, steg 2,5: Erik Löfgren-efter-fem-timmars-sömn-stadiet.



Detta stadie nås då man suttit i ett oskönare bussäte i fem timmar kvällen innan och inte kunnat lagt dig på rygg i din steglöst ställbara förrän strax före klockan 02.00. Därpå är du tvungen att kliva upp i ottan för att bereda frukost till sina lagkamrater. Ögonlocken är så tunga att det är en kraftansträngning att trycka upp den, vilket framkallar en kisning som orsakar spänningsvärk i hela ansiktet. Tröttheten kan, härom tvistar de lärda inom fysiologin, förstärkas av de inre tankarna på "hur i hela helvete ska jag kunna träna när jag är så här utomjordiskt trött?".

Trötthet, steg 3: Per Mårts-stadiet.



Påsar, säckar och allmän förslappning är ledorden för en människa som nått Per Mårts-stadiet. Här har man utseendemässigt passerat mårdhundsstadiet och gått in i en sköldpaddeskepnad där groparna, påsarna och säckarna är inte längre är tillfälliga utan ditetsade likt ristningar på ett grafitblock. Ojämnheterna - som på grund av tröttheten har spridit sig från ögonen till pannan, näsan och munnen - är ofta tillkomna av en mat-och-sov-klocka som fått gå felkalibrerad ett längre tag. En dylik trötthet går inte att komma ur. Per Mårts på bilden, som fått ge namn till trötthetsstadiet, har ungefär artonhundra extra sömntimmar att ta igen innan han åter kan bli människa och slippa se ut som ett bältdjur.

---

Kom, kom.
Armageddon.
Om vi nån gång,
nånsin,
blir som dom.