solen, här kommer räddningen, allt blir nytt och på gång igen,
Ut i solen, var det ja.
Efter mycket möda, sju sorger och åtta bedrövelser så lyckades jag nästla fram familjens solbädd från det överfulla utemöbelsförrådet. Innan dess hade jag suttit i stolen i bakgrunden, men blivit så pass trött att jag nickat till och fällt huvudet bakåt på samma sätt som min farfar brukar göra framför teven vid sena Sportnytt. Den bakåtnicken kan omöjligt vara helt ofarlig för struphuvudet, så därför tog vi och letade på oss en bättre solbädd för att kunna inta liggande position.
Till en början blev det John Ajvide Lindqvists klassroman. Till vänster kan ni se hur en ung svensk man av medelklassen bör klä sig på underkroppen i vårsolen:
Slitna träningsbyxor från Adidas, tillskänkta.
Vita strumpor av märket Alstom, som främst är ett företag som sysslar med energikraftverk, även dessa tillskänkta.
Gula Foppatofflor, ockrigt och helt oförklarligt dyra.
John Ajvides vampyrbok dög i ungefär en halvtimme - sedan övergick vi till vila i dess renaste form. Jag måste ha somnat i någon timme, för när jag slog upp ögonen så stod det åter fåglar på kvistarna i äppelträdet jag låg under. Jag är ingen ornitolog, men jag antar att det tar en stunds stillaliggande innan en blåmes vågar närma sig en människa på åttioen kilogram.
Fåglar, var det ja. Den uppmärksamme bloggläsaren kanske på den första bilden noterade att där fanns en hel del fågelmat i trädet. Jo då, det får man väl lov att säga:
Inte mindre än åtta olika rätter av solrosfrön, nötter och bröd har de små fågelfäna och välja bland i äppelträdet. Vad jag har förstått är detta inte standard i svenska radhusområden, utan det är min ende far som hyser en stor förkärlek till att se till att fåglarna i Sundsvall med omnejd är mätta - men kanske ännu viktigare; att de är belåtna. Det är inte ovanligt att min far tar fram sin kikare från köksfönstret för att få en överblick på vad fåglarna knaprar på.
Det vore riktigt intressant ifall Reinfeldt skulle dra ut vårt stolta rike i krig, och var familj skulle få matransoner tilldelade sig eftersom ryssen genast skulle ge sig på statens åkrar och boskap. Frågan är då hur pass stor del av familjens matranson som min far - i egenskap av familjens överhuvud - skulle skänka bort till fågelmat.
Hur som helst:
Den tolfte april var dagen då jag återfick tron om att det faktiskt kommer en sommar även år 2010. Jag låg ute i mjukisbyxor och en bomullströja och frös inte för en sekund. Istället hade man konstant ett värmens skimmer i ansiktet och när man återvände in var man solbrun som om man befunnit sig på Östimors solkust.
Och imorgon, då vallfärdar åter folk i ett ansiktsmålat lemmeltåg för att se GIF, GIF, GIFFARNA ta tre poäng. Även detta ett säkert vårtecken.
Jag vill bara gå hem med dig
Jag vill gå hem med dig
Innan eftertänksamheten har raserat hela natten
Vill jag gå hem med dig
Jag vill bara gå hem med dig
Genom vårens första rodnande natt
Efter mycket möda, sju sorger och åtta bedrövelser så lyckades jag nästla fram familjens solbädd från det överfulla utemöbelsförrådet. Innan dess hade jag suttit i stolen i bakgrunden, men blivit så pass trött att jag nickat till och fällt huvudet bakåt på samma sätt som min farfar brukar göra framför teven vid sena Sportnytt. Den bakåtnicken kan omöjligt vara helt ofarlig för struphuvudet, så därför tog vi och letade på oss en bättre solbädd för att kunna inta liggande position.
Till en början blev det John Ajvide Lindqvists klassroman. Till vänster kan ni se hur en ung svensk man av medelklassen bör klä sig på underkroppen i vårsolen:
Slitna träningsbyxor från Adidas, tillskänkta.
Vita strumpor av märket Alstom, som främst är ett företag som sysslar med energikraftverk, även dessa tillskänkta.
Gula Foppatofflor, ockrigt och helt oförklarligt dyra.
John Ajvides vampyrbok dög i ungefär en halvtimme - sedan övergick vi till vila i dess renaste form. Jag måste ha somnat i någon timme, för när jag slog upp ögonen så stod det åter fåglar på kvistarna i äppelträdet jag låg under. Jag är ingen ornitolog, men jag antar att det tar en stunds stillaliggande innan en blåmes vågar närma sig en människa på åttioen kilogram.
Fåglar, var det ja. Den uppmärksamme bloggläsaren kanske på den första bilden noterade att där fanns en hel del fågelmat i trädet. Jo då, det får man väl lov att säga:
Inte mindre än åtta olika rätter av solrosfrön, nötter och bröd har de små fågelfäna och välja bland i äppelträdet. Vad jag har förstått är detta inte standard i svenska radhusområden, utan det är min ende far som hyser en stor förkärlek till att se till att fåglarna i Sundsvall med omnejd är mätta - men kanske ännu viktigare; att de är belåtna. Det är inte ovanligt att min far tar fram sin kikare från köksfönstret för att få en överblick på vad fåglarna knaprar på.
Det vore riktigt intressant ifall Reinfeldt skulle dra ut vårt stolta rike i krig, och var familj skulle få matransoner tilldelade sig eftersom ryssen genast skulle ge sig på statens åkrar och boskap. Frågan är då hur pass stor del av familjens matranson som min far - i egenskap av familjens överhuvud - skulle skänka bort till fågelmat.
Hur som helst:
Den tolfte april var dagen då jag återfick tron om att det faktiskt kommer en sommar även år 2010. Jag låg ute i mjukisbyxor och en bomullströja och frös inte för en sekund. Istället hade man konstant ett värmens skimmer i ansiktet och när man återvände in var man solbrun som om man befunnit sig på Östimors solkust.
Och imorgon, då vallfärdar åter folk i ett ansiktsmålat lemmeltåg för att se GIF, GIF, GIFFARNA ta tre poäng. Även detta ett säkert vårtecken.
Jag vill bara gå hem med dig
Jag vill gå hem med dig
Innan eftertänksamheten har raserat hela natten
Vill jag gå hem med dig
Jag vill bara gå hem med dig
Genom vårens första rodnande natt
Kommentarer
Postat av: Emil
Ja vi håller alla tummar vi har för vinst imorgon. Blir det dessutom med ett fint spel så blir vi ännu gladare. Lycka till!
Postat av: hog
Skit i finliret, bringa bara hem en trea så kommer alla att skönmåla det hela ändå.
Postat av: erik löfgren,
Tre poäng känns som prioritet ett i en premiär.
Postat av: Nabaldian
Du glömde de i fiskesammanhang oanvända maggotsen som hade lagts ut i en matare och som du låg och vilade under, hoppas ingen hoppade över kanten..
Trackback