pirkt,

Ens jobb består av att träna fotboll i en och en halv timme. När man kommer hem möts man av en plåt av rostade mackor. Det bjuds på te och man får själv applicera honungen så att det blir lika delar tevatten som honung. Därefter frossas det i fruktsallad, innehållandes digra mängder granatäpplen, som avnjuts med glass.

Imorgon är jag ledig, men ska gå ner på IP och köra ett extra fotbollspass med Sheriffen vid tiosnåret. En och en halv timmes övertid, med andra ord. Därefter är jag ledig.

På tisdagen börjar arbetsdagen 17.15 - då är jag nämligen med i matchtruppen till vår premiärmatch i Superettan.
Det vore ju inte helt skandalöst att hävda att mitt liv borde stå på sin absoluta topp. Det borde inte finnas att något att klaga på.

Men det finns det förstås. Och problemet är inte det faktum att min mobils siffra 0 och 4 inte fungerar och jag därför inte kan slå in min PIN-kod och starta telefonen.

Nej, det är ingenting jag gjort. Det är sällan det.

Jag är ganska säker på att problemet är alla de saker jag aldrig gjort. Det brukar vara så.

Nu ska jag lägga mig i den steglöst ställbara och sova på saken.

Till sist: VARFÖR FINNS DET INTE EN ENDA LYRICS-SIDA SOM INTE ÄR HELT FYLLD TILL BREDDEN MED VIRUSREKLAM ("åh, få den att växa fyra inches på fyra veckor - gratis". Klick!) OCH POP-UPS? ÄR DET NÅGOT SOM WEBBLYRICSBRANSCHENS FACKFÖRBUND BESLUTFATTAT OM?

---

Sånt är livet nu. Förlåt om jag är bitter å synisk men du vet hur det kan va.
Jag vill ha det som du, fast jag vet att du tänker likadant ibland och vill
ha det som jag.
Ja, det var inte bättre förr, men det ska bli bättre framöver,
och nånstans har man iallafall kommit om man vet vad man behöver!