pirkt,

Bild: Lars Sjölund, www.gifsundsvall.se.

Jag såg att såväl ST som Dagbladet bara gav gårdagens premiärdrabbning varsin kortare text.

Det ska vi väl, som så många gånger förr, kunna överträffa.

När matchen blåses igång står Olof Guterstam och Pablo Piñones-Arce och tar avsparken. Bara en sån sak.

Och nog såg det ut som att det fanns en del respekt för allsvenskingarna i inledningen, man satte omgående en relativt hög press på GIF-backlinjen samtidigt som man letade sig till inläggslägen efter snabba spelvändningar.

Det verkade som att vår 11-mannaorutin efter att ha spelat i den lilla NCC-hallen hela januari skulle bli väldigt tydlig då det fanns stora ytor på kanterna som stockholmarna utnyttjade ofta och väl.

Jag ska erkänna att jag trodde det skulle bli väldigt tufft, baserat på vad jag såg de första två minutrarna. Men sen...

... sen stod Emil Forsberg för en perfekt förstatouch vid mittcirkeln, gick förbi sin gubbe i en rörelse innan han spelade ut bollen på högerkanten till Sliper som på få tillslag får in bollen centralt till Aziz en tio meter utanför BP:s straffområde. Den lika hale som avige gambiern vänder ut mot vänsterkanten, avvaktar och smeker sedan en boll mellan högerback och mittback - perfekt för vänsteryttern Alieu Jagne som med ett distinkt tillslag smäller dit 1-0 bakom den unga BP-målvakten.

GIF Sundsvall gick från ingenting till ett av försäsongens förmodat vackraste mål - på mindre än tio sekunder. En fantastisk omställning, som visade att även om vi ligger lågt och fokuserar på försvarsspelet så blir vi inte tandlösa framåt.

Ledningen blir dock kortvarig. Lundström kastar ett svårt inkast in centralt på egen planhalva mot Nuri som direkt sätts under press och tappar den studsande bollen. BP kan ställa om och skapar tryck. Till sist letar sig bollen ut till Joakim Runnemo som från straffområdshalvcirkeln får stå något för ostörd. Han böjer vackert dit 1-1 intill den högra stolproten bakom en till synes chanslös Naurin.

Bara minuten senare får Pablo Piñones-Arce bollen med en studsande boll med sig och han väljer att dra på från åtminstone 26-27 meter. Bollen får en sån där äckligt otagbar dykbana och letar sig ner under ribban och plötsligt är de blåklädda i underläge.

Det är även fortsättningsvis BP som för spelet i den första halvleken. Vi ligger lågt och prioriterar att ligga rätt och inte gå bort oss - då fokus ligger på försvarsspelet.

Pablo Piñones-Arce gör också 3-1 efter en misstänkt offsidesituation som blev solklarare och solklarare för varje gång Lars Sjölund rapporterade hem i sin mobiltelefon. Även försvarsspelarna stannade upp något då även de uppfattade offsiden som solklar, och Pablo kunde enkelt dunka dit trean i bortre gaveln. Det såg som sagt ut som offside, men då satt man också vid mittlinjen på långsidan, och det är väl som alltid så att den assisterande domaren ser betydligt mycket bättre och oftast (ja, faktiskt) fattar rätt beslut.

Vi skapar fortsatt chanser där i stort sett alla tillkommer på rena kontringar. Snabbt, effektivt och ofta riktigt vackert. Bland annat Emil Forsberg, som övertygade lika mycket mot allsvenskt motstånd som på träningarna i NCC, friställs men avslutet räddas. Returen går till Alieu Jagne som ur precis samma vinkel som Emil även han prickar målvakten. Jagne hade även ett jätteläge efter ett inlägg när bollen dök ner framför ett öppet mål, men Jagnes högerfot förpassade den relativt högt över.

I paus kan det alltså med lite ytterligare skärpa i avsluten stått 3-3. Och trots att det är BP som har det allra mesta av bollen så känns det inte som att vi är mycket sämre spelmässigt. Vi låter BP ha boll, rulla runt i backlinjen och på den defensiva mittfältaren medan vi ligger rätt och sätter press i rätt lägen. Hemmalaget kommer, trots sitt stora bollinnehav, till få klara chanser även om det lyfts in en del bollar i straffområdet.

I andra byts Nuri ut och Mirza ersätter, det var bestämt redan innan matchen. Dessutom går Myrestam ut och Billy Berntsson kommer in på vänsterbacken. Sliper går ut efter en god insats och ersätts av Pontus Silfver, samtidigt som Jagne ersätts av Ongala.

Vi blir rejält tillbakatryckta i början av den andra halvleken då det känns som att BP-spelarna vågar ta ut svängarna lite mer offensivt.

Några minuter in på den andra halvleken blir undertecknad tillsagd att börja värma upp inför ett inhopp. Detta medför att vi tappar den fokuserade greppet över matchbilden då peppen, laddningen samt till viss del nervositeten gör sitt antåg.

Vi ser i alla fall Kali Ongala lasta in 3-2-målet från distans, efter ett fint förspel av Emil Forsberg. BP-målvakten, enligt uppgift född 1992, såg något fladdrig ut hela matchen och kanske borde ha nått ner på skottet även om det var såväl välplacerat som hårt nere i den vänstra gaveln.

Vi tejpar benskydden, tittar upp och ser den storväxte anfallaren Nail Bahoui, född -91, skjuta in 4-2 i ett i stort sett öppet mål. Vi får förklarat för oss att Brink och Berntsson slarvat med bollen medan Naurin var ute ur sin målbur. Onödigt och lite trist inför slutskedet.

Minuten efter gör vi vår efterlängtade entré. Vi ställs väl aldrig på några riktigt jättesvåra prov i vår debut. Vi hinner väl i stort med att täcka ett skott från Babis Stefanidis, vinna bollen av Nail Bahoui samt stå för en glidtackling bakifrån med utsträckt ben som vi på något sätt lyckas komma vinnande ur med bollen under sulan.

Annars var det de blåklädda gästerna som ägde spelet under den sista kvarten. Silfver, som skötte sig mycket bra på sin högerkant, stötte in 4-3 från nära håll efter spel snett inåt bakåt av Aziz. Detta efter ett väldigt fint anfall med snabba passningar och få tillslag.

Undertecknad lade en förvånansvärt välriktad djupledsboll bakom en felvänd försvarslinje mot Forsberg som sånär kunde runda målvakten och ordna kvitteringen. Strax därpå får Forsberg ett ännu bättre läge då han sliter sig fri i den vänstra delen av straffområdet. Vänsterskottet är hårt, lågt och välriktat - men BP-målvakten får ut en hand och styr den precis utanför den bortre stolpen.

Någon ytterligare ströchans skapas då bollar lyfts in i straffområdet mot en skarvande Wallerstedt, bland annat är Ek nära att få träff på en slumpboll precis framför målvakten.

Men 4-3 står sig och det får väl GIF Sundsvall anno 2010 vara nöjda med. Vi möter allsvenskt motstånd, kommer från en bussresa på fyra timmar, har aldrig spelat i en fullstor hall på hela försäsongen - så en uddamålsförlust igår bör ses som en plusbetonad insats.

Det har gnällts en del över fyra insläppta mål när fokus låg på försvarsspelet. Då vill jag rycka ut till försvar och säga att målen kom till på slarv alternativt svårstoppade prestationer från motståndarna. Det var inte så att BP hittade luckor i vårt försvar och spelade sig till ypperliga chanser. Vi låg kompakt och bra och bjöd inte på några onödiga ytor bakom backlinjen, utan BP fick rulla runt, runt och runt - ofta genom den kloke dirigenten Mikkel Jensen.

Vi skapade mycket enklare chanser då det ofta fanns ytor bakom backlinjen för Aziz och Forsberg i omställningsspelet.

"Däremot stämde det inte försvarsmässigt. Giffarnas alla mål var inte skörden av ett bra anfallsspel utan misstag från BP:s sida", skriver Brommapojkarnas utsände på deras hemsida.

Han har väl delvis rätt. Hemmalaget imponerade inte alls i defensiven utan mittbacksparet såg relativt osäkert ut så fort det bjöds på omställningslägen. Men samtidigt tror jag åtminstone en del av sanningen var att vi spelade en snabb och effektiv kontringsfotboll med många spelare som fyllde på när tillfälle bjöds. Att BP många gånger tappade bollen på det centrala mittfältet gjorde inte saken sämre för våran räkning som då kunde sätta upp bollen på forward, tillbakaspel mot Emil som i sin tur hade två yttrar löpande på varsin sida.

Sammanfattningsvis, om någon orkat masa sig ända hit: bra förstamatch!

Bäst på plan i GIF: Emil Forsberg. Bäst på plan i BP: Pablo Piñones-Arce.

Idag togs ingen hänsyn till den långa bussresan - vi var hemma först vid halv ett - för oss som inte spelade 90 minuter. Det var spel åtta mot åtta följt av Boltonlöpningar. De som lirade hela matchen (Aziz, Emil, Ek, Lundström, Wallerstedt, Naurin) joggade i fyrtiofem minuter och kunde därefter ta ledigt fram till eftermiddagens styrkepass.

Jag vet inte om det var kvartens matchning eller bussresans alla obekväma sitt- och liggställningar - men det var tungt.

Men allt är relativt, och när man vet med sig att man är god nog för att täcka skott av ingen mindre än Babis Stefanidis - ja, då stålsätter man sig gärna för några Boltonlöp.

---

Vi står tysta framför skälet, där sommaren tar slut
Som tonårsbarn på hemväg efter gårdagens debut
Nu skulle inget bli som förr, vi var i en annan division