dementi med kort testamente,

Det känns som att det ska behövas att något konserthus läggs ner någonstans för att vi äntligen ska få se den ukelelesänkning, och förhoppningsvis många med oss, trånar efter. Då lär Janne Schaffer* och Kalle Moraeus** går bärsärk med höjda stråkar.
OBS: Jag vet att det inte ser ut som det - men bilden är ett montage.
Apropå journalistik:
Vi stod över dagens fotbollsträning. Vi kände av en viss ostabilitet i vårt ömmande vänsterknä under uppvärmningen och satt på sidan. Efter träningen, när de som inte vikt ner sig precis löpt färdigt Boltonlöpningarna och satt och stretchade, så ropade tränare Åkeby på oss.
Han tog oss till sidan, och redan här anade vi onåd. Mycket riktigt. Den gode Åkeby, som är medveten om att jag då och då frilansar för Dagbladet, frågade ifall det var vi som hade läckt till tidningen att Lamin Conateh skulle provträna med laget.
Jag försäkrade och lovade så klart att allt som sägs inom laget och på träningarna, matcherna stannar där. Och jag var dessutom tvungen att erkänna att vissa på Dagbladets stolta redaktion vet mer om in- och ut-läget i GIF än jag som trots allt frotterar mig i miljön varje dag.
Vi hade ingen aning om att en gambian skulle komma och konkurrera med Brink och Ek, förrän jag under gårdagen frågade en individ på redaktionen följande via den stolta Facebookchatten:
"Kommer det några GIF-nyheter i morgondagens tidning?"
Hade den här frågan ställts till någon på ST:s sportredaktion hade svaret blivit i stil med;
"Nej, vi har redan monterat in fyra uppslag TT-material och en Rolle-krönika om hur den kokta med räksallad smakar i Vancouverkylan".
Men nu svarade individen istället något i stil med:
"Mmm, vi har en nu. Kommer en ny mittback och tränar med er imorn".
Jag, spelare i GIF, får nyheterna om GIF av Dagbladet. För det mesta. Är tillståndet det omvända - och det har det trots allt varit ett antal gånger - så sitter vi tyst likt en åkersork med mungipan till bredden fylld med färdkost. Som jag sagt ifall jag var en Seinfeldkaraktär: "It's in the vault".
De sluga reportrarna på redaktionen verkar ha en räv bakom varje öra och har nog lösa känningar lite varstans i stans främsta fotbollsklubb.
Nåväl - till en fråga som kanske faktiskt kan vara intressant för någon; hur gick det för Lamin?
Jo, då. Han hade en lustig mössa, rastaflätor och var lite mindre än jag hade förväntat mig. På spelet såg han helt okej ut, men när det sedan vankades Bolton gick det tyngre. Den 181 centimeter långa gambianen har, sedan kontraktet med Assyriska gått ut, tränat med ett Division IV-lag. Och det var väl ungefär på den nivån han låg konditionsmässigt.
Styrkan var vi med på och där satte inte knät stopp för en bättre dubbel trea på 110 kilo i benböjen. Däremot vågade vi inte oss på varken månghoppen, snedhoppen eller några andra hopp för den delen.
Imorgon ska vi se om här är någon fara på taket då massör Erika ska ta sig en kik. Förmodligen och förhoppningsvis inte, vilket medför att vi kan gå för fullt imorgon.
Nu; en bättre steamningssession.
*= Janne Schaffer är känd för att ha spelat gitarr i Electric Banana Band, med klassiska låtar som Banankontakt och Bonka Bonka***. Janne var han som fick ligga lite mer än Trazan, men ofantligt mycket mindre än Banarne.
**= Kalle Moraeus är känd för att han är liten, satt man som ofta syns i daladräkt med något väldigt folkligt instrument kring halsen, på axeln eller i mungipan.
***= Ja, Electric Banana Band var ett band för barn.
Janne, Trazan och Banarne.
Well, I just wanna be fun Just wanna be the one Who makes you smile Well, I just wanna believe That I could be something to someone
Kommentarer
Trackback