stopp, hej, hallå,
Jaha. Den här arbetsdagen började med ett; "jaha, är du här?" från ens överordnade.
"Skulle inte du vara i Östersund idag?", frågade Sören Ericson vidare.
Jag hade inte hört något, men i Östersund skulle jag tydligen vara för att träna med laget och därefter spela match borta mot Dalkurd i Borlänge på söndagen.
Nu hade jag inte gått att nå då sportchefen inte fått ta del av mitt nya nummer, men någon omedelbar avresa till de jämtländska urskogarna blev det inte. Istället träning med GIF följt av ett par timmar ute i den tryckande solen på Tranviken.
... kan det ha varit årets varmaste dag, idag? Med tanke på att det inte blåste någonting alls blev värmen tryckande och stekande som på Östtimors solkust. Inte alls mig emot.
För det är inte varje dag det är finväder. Igår när vi åkte ut till Tranviken var det minsann ingen tryckande värme. Då var det fan i mig ingen värme alls.

Så här såg det ut igår. Det är svårt att fånga blåst på bild, till och med för en mästerfotograf, men det blåste styv kuling av det kyligare slaget - dessutom lyste solen med sin bestämda frånvaro.

Efter en hederlig sten-sax-påse i massvariant om vem som skulle bli tvungen att trotsa den uppenbara kylan och bada så stod det till slut mellan Lagrélls dam Caroline och Brink (som med handuken virad runt axlarna visar på hur pass kallt det faktiskt var). Mästerfotografen fångar här avgörandet - det kan vara så att det här är Årets Bild när Sten-sax-påse-förbundet senare i år håller sin gala. Brinkens sax klippte hur som haver upp Carros påse och norrmannen slapp doppa sin resliga kropp i det iskalla blå.

Tommy Naurin, göteborgare, målvakt och självutnämnd meteorolog, förutspådde uppluckring av det lika digra som mörka molntäcket och till en början fick han lite rätt i sina analyser om "tillfällig uppluckring i fem minuter, sen molnigt igen". Men nej, det blev aldrig den värme han förutspått. Det är inte lätt att förutspå om man inte är en bläckfisk, som man brukar säga nu för tiden.
Idag var det som sagt både varmare och roligare. En bättre volleybollmatch spelades med en hel GIF-elva på planen plus Sven och Tobbe samt Nenne. Mirza var domare men var mer intresserad av att håna Nuri vid dennes varje misstag än att hålla koll på poängen. Men...
... den här bloggen är lite efter i dagsläget. Det har inte ens recenserats något Himlabad, som utlovat. Och mycket är det som ska göras innan något sånt hinns med. Först och främst borde jag boka en tågbiljett till Östersund tidigt imorgon bitti.
Men ikväll ska jag bara försöka njuta av sista kvällen på Gatufesten. The Ark vid tolvslaget är väl den enda givna hållplatsen.
Bara Ola Salo håller sig borta från sin nya skiva så kan de väl inte misslyckas?
Om jag hade lite kraft kvar att ge dig.
Om jag hade lite hjärta att dela med mig.
Om jag hade lite kärlek så var den till dig.
"Skulle inte du vara i Östersund idag?", frågade Sören Ericson vidare.
Jag hade inte hört något, men i Östersund skulle jag tydligen vara för att träna med laget och därefter spela match borta mot Dalkurd i Borlänge på söndagen.
Nu hade jag inte gått att nå då sportchefen inte fått ta del av mitt nya nummer, men någon omedelbar avresa till de jämtländska urskogarna blev det inte. Istället träning med GIF följt av ett par timmar ute i den tryckande solen på Tranviken.
... kan det ha varit årets varmaste dag, idag? Med tanke på att det inte blåste någonting alls blev värmen tryckande och stekande som på Östtimors solkust. Inte alls mig emot.
För det är inte varje dag det är finväder. Igår när vi åkte ut till Tranviken var det minsann ingen tryckande värme. Då var det fan i mig ingen värme alls.

Så här såg det ut igår. Det är svårt att fånga blåst på bild, till och med för en mästerfotograf, men det blåste styv kuling av det kyligare slaget - dessutom lyste solen med sin bestämda frånvaro.

Efter en hederlig sten-sax-påse i massvariant om vem som skulle bli tvungen att trotsa den uppenbara kylan och bada så stod det till slut mellan Lagrélls dam Caroline och Brink (som med handuken virad runt axlarna visar på hur pass kallt det faktiskt var). Mästerfotografen fångar här avgörandet - det kan vara så att det här är Årets Bild när Sten-sax-påse-förbundet senare i år håller sin gala. Brinkens sax klippte hur som haver upp Carros påse och norrmannen slapp doppa sin resliga kropp i det iskalla blå.

Tommy Naurin, göteborgare, målvakt och självutnämnd meteorolog, förutspådde uppluckring av det lika digra som mörka molntäcket och till en början fick han lite rätt i sina analyser om "tillfällig uppluckring i fem minuter, sen molnigt igen". Men nej, det blev aldrig den värme han förutspått. Det är inte lätt att förutspå om man inte är en bläckfisk, som man brukar säga nu för tiden.
Idag var det som sagt både varmare och roligare. En bättre volleybollmatch spelades med en hel GIF-elva på planen plus Sven och Tobbe samt Nenne. Mirza var domare men var mer intresserad av att håna Nuri vid dennes varje misstag än att hålla koll på poängen. Men...
... den här bloggen är lite efter i dagsläget. Det har inte ens recenserats något Himlabad, som utlovat. Och mycket är det som ska göras innan något sånt hinns med. Först och främst borde jag boka en tågbiljett till Östersund tidigt imorgon bitti.
Men ikväll ska jag bara försöka njuta av sista kvällen på Gatufesten. The Ark vid tolvslaget är väl den enda givna hållplatsen.
Bara Ola Salo håller sig borta från sin nya skiva så kan de väl inte misslyckas?
Om jag hade lite kraft kvar att ge dig.
Om jag hade lite hjärta att dela med mig.
Om jag hade lite kärlek så var den till dig.
Kommentarer
Trackback