jag säger som peter jihde; balt,

Jaha. Då kickades det igång igen, då. Semestern för sommaren är nu till ända.

Trevligt att träffa grabbarna igen, som semestrat vid såväl isländska gejsrar till Green Day-konserter på Ullevål till Vanadis Hotell och Bad.

"Tycker det är skönt jag att det drar igång", minns jag att jag sa till Lagréll innan helvetet brakade lös.

Det var inte så jävla skönt. Släpade mitt tunga, otympliga stycke runt de där jävla konorna 26,5 gånger. Med det resultatet var man väl i det absoluta bottenträsket.

Ekbek, detta fysfenomen skapt för långa bolldueller på Balders grus, löpte på 28 eller 29. Jonsson på 28. Brinken kunde, med sina småstruliga ljumskar, inte löpa åttorna utan fick löpa Coopertestet med Hannes, Nuri och Mirza.

Jag tror Mirza var bäst i den gruppen - och jag hade gärna sett honom testa på åttan. Den bosnisk-värmländska durecellkaninen borde kunna skruvas upp till att nå det magiska 30-strecket som ingen passerat sedan Håkan Mild motionerade på Hisingen förrförra söndagen.

... Nylund - han som inte ens gjort en match med U21 än - sprang på... 28,5! Med det var han allra längst uppe och tampades.

När jag bytte om till fotbollsskor efter löpningen kändes det som att suttit och sandpapprat fasaden på en asbestdrabbad byggnad i ett dussin år. Jag var helt tom i bröstkorgen - och då återstod det såväl passningsövning som storspel.

Ett storspel där jag fick spela högerback hos chipsen. Jag gjorde det som jag alltid gör det när man placerar mina 82 taskigt fördelade kilon längs en flank - fantastiskt uselt.

Chipsen vann i alla fall klart trots min högerbacksinsats. Jag kapade en gång Alieu Jagne längsmed flanken efter det klassiska skeendet "ser att bollen ligger fri" - "beslutar för att tackla" - "en sekund, två sekunder" - "tacklar" - "kapning över knäpartit".

Åh, så allt går lysande just nu. På alla sätt och vis. Man vaknar upp på morgonkvisten och vet att absolut ingenting spännande kan eller kommer att hända på hela dagen. Jag har inga järn i elden. Inga metaforiska skrällåttlingar inlämnade på den lokala spelbutiken.

För det är ju som målvaktstränaren "Kallis", som var med till Cypern men som slutade för någon månad sedan då han fick jobb på annat håll, brukar säga:

"Jag har ingen koll på oddsen, utan det är ju spelet jag lever för. Man vill ju känna att man är med. Att man har något levande".

Jag har för tillfället inget levande.

Eller förresten, jag hade ett inlämnat Europatips där jag hade x2 på matchen Sirius-Boden. Slutresultat? Inte mer än 8-0 till Sirius.

Förresten, till sist; en sak börjar fungera så smått, och det är gitarrklinkandet. Eller fungera och fungera, det börjar väl arta sig för en tondöv och fingerofärdig mittback så till vida att han börjar behärska Anna Ternheims vackra (och gitarrmässigt mycket enkla) Shoreline någorlunda med guran.

Nu fick jag tips av min distanslärare Sinan Akdag om Hästpojkens "Katarina är ett hål" som verkar lagomt enkel.

Har ni, medmusikanter där ute, några fler tips på liknande enkelt?



Det går inge bra nu,
varken i kärlek eller spel.
Nej, inget går min väg just nu.

Kommentarer
Postat av: hog

Det är ju för fan Broder Daniel som gjort Shoreline, skärp dig!

2010-06-07 @ 09:10:06
Postat av: Messerschmidt

Det är faktiskt Anna Ternheim som gjorde Shoreline först, gav den till Broder Daniel och gjorde senare också en själv version!

2010-06-07 @ 10:52:47
Postat av:

Varför är du alltid så hård mot dig själv? Du ger alltid dig själv dålig kritik? Men ändå platsar du ju i laget som jag förstått det? Då kan du ju inte vara så dålig? :)

2010-06-07 @ 16:17:19
Postat av: Tony

Håkan Mild, bah! Jag säger bara Robban Carlsson.

2010-06-07 @ 16:57:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback