we don't speak italiano,
Slog vid fyrasnåret på teven, boxen och stereoanläggningen.
Teven startade, kanalen var inställd på SVT 1 - de jag tror ska sända 16:00-matcherna idag.
Där sitter - just när jag trodde att alla man inte vill se i en VM-studio dragits in i just en VM-studio - Anna Pohjanen och talar med sin skrikande, gälla stämma.
Jag bad en stilla bön innan jag klickade på infoknappen för att se om det här verkligen var VM-studion.
Det var det inte. Det var en repriserad morgonsofffa. Jag har inte blivit lika lycklig sedan jag förstod att solen skulle skina och att det skulle vara varmt idag - för första gången denna sommarmånad.
Rödbröstad som en kräfta och ryggvit likt en mjölkdränkt Kaspars Gorkss ser jag nu Italien förlora mot Slovakien.
Jag fick in mitt första spel sedan bockstensmannen trillade av pinn när Slovakien gjorde det andra målet till knappa sex gånger portvinssåsen.
Sen stöter Antonio Di Natale in reduceringen och man får nästan för en sekund upp hoppet om att han kan stänka dit även en andra balja och låta mig kamma hem lika välförtjänta som välbehövliga slantar. Detta då jag spelade på att Udineseanfallaren skulle göra flest mål i det italienska laget under VM-slutspelet till 5,50.
... men så roligt skulle vi inte ha det.
Att Quagliarella får noll starter och Di Natale en start i detta mästerskap är ju... overkligt är ett så svagt ord... ofattbart. Faktumet att Antonio Cassano inte ens är med i truppen (han fyller snart 28 och får därmed stå på tillväxt till 2014) ska vi inte ens försöka klä i ord.
Jag ska ärligt talat medge att jag inte har full koll på Federico Marchetti, men en snabb googling säger mig att han spelat i Serie A i blott två säsonger. Resten av 27-åringens karriär har spenderats i lägre italienska divisioner.
... han kanske skulle ha stannat där. Reaktionen vid 1-0-målet var seg, väldigt seg - bollen går ganska mitt i målet och hade Marchetti lyssnat på Kallis prat om att "jobba med snabba fötter" - och vid 3-1-baljan väljer han att dyka framåt som om han var Bosse Rappne och såg att en nyckelpiga for illa på ett grässtrå.
Inte kan det väl på allvar finnas klubbar på den allra yppersta nivån som vill att Daniele De Rossi ska styra deras spel från mittfältet? Inte skulle någon sportchef betala flera hundra miljoner kronor för hans taffliga passningsfot, hans dumma beslut med boll eller uppenbara brist på tempo?
"En evighet - det är en lång tid det", sjunger Peter LeMarc med sin whiskyljumma stämma. Han hade kunnat nöjt sig med att konstatera att fyra år är en väldigt lång tid.
Fråga Fabio Cannavaro.
Fråga inte Marcelo Lippi. Han trodde att det var häromdagen som Grosso slog in VM-guldsstraffen 2006.

Grabbarna grus får åka hem och... vaxa benen igen.
Och jag undrar vad som händer i din del av stan,
vinden håller tal vid en hamburgerbar.
Teven startade, kanalen var inställd på SVT 1 - de jag tror ska sända 16:00-matcherna idag.
Där sitter - just när jag trodde att alla man inte vill se i en VM-studio dragits in i just en VM-studio - Anna Pohjanen och talar med sin skrikande, gälla stämma.
Jag bad en stilla bön innan jag klickade på infoknappen för att se om det här verkligen var VM-studion.
Det var det inte. Det var en repriserad morgonsofffa. Jag har inte blivit lika lycklig sedan jag förstod att solen skulle skina och att det skulle vara varmt idag - för första gången denna sommarmånad.
Rödbröstad som en kräfta och ryggvit likt en mjölkdränkt Kaspars Gorkss ser jag nu Italien förlora mot Slovakien.
Jag fick in mitt första spel sedan bockstensmannen trillade av pinn när Slovakien gjorde det andra målet till knappa sex gånger portvinssåsen.
Sen stöter Antonio Di Natale in reduceringen och man får nästan för en sekund upp hoppet om att han kan stänka dit även en andra balja och låta mig kamma hem lika välförtjänta som välbehövliga slantar. Detta då jag spelade på att Udineseanfallaren skulle göra flest mål i det italienska laget under VM-slutspelet till 5,50.
... men så roligt skulle vi inte ha det.
Att Quagliarella får noll starter och Di Natale en start i detta mästerskap är ju... overkligt är ett så svagt ord... ofattbart. Faktumet att Antonio Cassano inte ens är med i truppen (han fyller snart 28 och får därmed stå på tillväxt till 2014) ska vi inte ens försöka klä i ord.
Jag ska ärligt talat medge att jag inte har full koll på Federico Marchetti, men en snabb googling säger mig att han spelat i Serie A i blott två säsonger. Resten av 27-åringens karriär har spenderats i lägre italienska divisioner.
... han kanske skulle ha stannat där. Reaktionen vid 1-0-målet var seg, väldigt seg - bollen går ganska mitt i målet och hade Marchetti lyssnat på Kallis prat om att "jobba med snabba fötter" - och vid 3-1-baljan väljer han att dyka framåt som om han var Bosse Rappne och såg att en nyckelpiga for illa på ett grässtrå.
Inte kan det väl på allvar finnas klubbar på den allra yppersta nivån som vill att Daniele De Rossi ska styra deras spel från mittfältet? Inte skulle någon sportchef betala flera hundra miljoner kronor för hans taffliga passningsfot, hans dumma beslut med boll eller uppenbara brist på tempo?
"En evighet - det är en lång tid det", sjunger Peter LeMarc med sin whiskyljumma stämma. Han hade kunnat nöjt sig med att konstatera att fyra år är en väldigt lång tid.
Fråga Fabio Cannavaro.
Fråga inte Marcelo Lippi. Han trodde att det var häromdagen som Grosso slog in VM-guldsstraffen 2006.

Grabbarna grus får åka hem och... vaxa benen igen.
Och jag undrar vad som händer i din del av stan,
vinden håller tal vid en hamburgerbar.
Kommentarer
Postat av: Jonas
Om jag inte missminner mig så brukar väl även delad första plats i skytteliga-bets ge utdelning?!
Trackback