pirkt,

När vi väl får kliva ut på en finfin gräsyta för att spela bortamatch (LSK:s och BoIS planskötare får ursäkta) - då tar Kung Bores vänner Kung Blåst och Kung Regn och trycker till för allt de är värda.

Vårt hjulförsedda avbytarbås hade blåst bakåt sisådär tjugo meter på Falkenbergs IP:s löparbanor under uppvärmningen. När vi väl dragit tillbaka det på rätt plats och fem avbytare, två tränare, en materialare och en massör - totalt nio mer eller mindre fullvuxna karlar - suttit sig ner så överdriver jag bara en aning när jag trodde att båset skulle flyga iväg upp mot den ruskiga halländska himlen.

Enligt både Lagrélls och min utsago så lyfte åtminstone två av fyra hjul på båset när vinden pinade som värst.

... det vore nåt för historieböckerna. Manchester United har sin flygolycka i München -58, GIF Sundsvall har sitt bås som svävade iväg upp bland de halländska molnen.

Det spelades ju dock en fotbollsmatch under dessa förhållanden.

Vi gör en perfekt första bortahalvlek. Vi har en boll inne redan efter dryga åtta minuter, då Ari vinner duellen mot deras målvakt, bollen går i en båge mot Mirzas högerfot. Mirza har öppet mål, sätter dit foten... då blåser domaren.

För? Frispark - till oss. I en tidigare situation. Bollen går i mål och såna fördelsbedömningar trodde man inte att man fick se utanför Medelpads fotbollsdistrikt.

Men målet kommer några minuter senare. David väggspelar sig runt på vänsterkanten och får till karriärens kanske bästa inlägg. Bollen går nämligen stenhårt mot den bortre stolpen, men passerar hemmamålvakten dör den av - totalt. Tack vare vinden faller bollen likt ett övermoget plommon faller bollen rakt ner. Hannes uppfattar situationen, dyker sig in framför och dunkar på volley in ledningsmålet via en försvarare.

Vi har haft sparsmakat med uppspelsidéer i tidigare matcher. Det har allt för ofta blivit den långa bollen. Men inte igår. Det rullades ut på ytterback, spelades in på innermittfältare, vändes upp, spelades ut på den andra ytterbacken, spelades in centralt igen och ut på en yttermittfältare. Vi spelade oss lugnt och metodiskt upp i banan, vilket var roligt att se.

Då och då hittade vi, när bollen väl var hos yttrarna, fina väggspelskombinationer som ledde till inlägg. Och även om Falkarna hittade några fina snett-inåt-bakåt-lägen så skapade vi betydligt mer och vi borde nästan ha utökat vår ledning innan pausvilan.

Och det hade varit fint att komma till den andra halvleken med mer än ett måls överläge. För efter paus, när vinden har vänt oss ryggen, blir vi nästintill fullkomligt överkörda. Redan från minut fyrtiosex.

Vi får väl tacka främst Tommy Naurin för att nollan är intakt. Han gör ingen riktig superräddning, men väldigt många stabila ingripanden. Falkarna har ett helt öppet mål som någon tjomme skjuter över direkt i den andra halvleken (jag var kvar i omklädningsrummet, hörde ett unisont "NEEEEJ" från de knappa 500 på läktarplats och fick det sedant återberättat för mig) och borde väl enligt allt sans och förstånd ha fått in en kasse i den andra halvleken.

Men det är som det alltid ha varit när det gäller GIF Sundsvalls bortaspel på 2000-talet; det är kamp, det är tight, det är tufft och det är GIF som vänder hem med tre poäng.

... okej, då. Kanske inte 2000-talet, men 2010-talet.

Nära ett inhopp på slutet. Sören Ericson gjorde mig och Jacconelli redo för inhopp med fem kvar. Jag bytte om, drog på mig benskydden och var därmed så nära Superettanspel jag någonsin varit. Ericson gick över till Åkeby och frågade ifall vi skulle göra något taktiskt byte. Man såg Åkeby rynka på ögonbrynen, småle och tänka efter vilka ändlösa möjligheter han hade på bänken:

"Ska jag slänga in Aziz? Eller Alieu? Kanske CH? Robban kanske är redo?"

Sen blickade han mot avbytarbänken och såg - mig och Jacco. Ett snabbt skakande på huvudet och ett "nejnejnejnej" senare var det bara att dra på sig igen.

Falkenbergs IP såg ut precis som Baldershovs IP, och då överdriver jag inte alls. Tänk när de nya UEFA-reglerna för arenor går igenom för Superettan och Allsvenskan. Då skulle ju tydligen inte Norrporten Arena vara godkänd i nuvarande skick - och då blir det tufft för Falkenberg.

Okej att man bara hade en liten läktare, löparbanor för en hel Golden League-säsong och att tre av fyra plansidor var i stort sett tom på folk - men det största felet med Falkenbergs IP är förstås att det heter Falkenbergs IP.

Enligt UEFA:s reglemente ska ett lag vars namn börjar med ett fågelnamn avsluta sitt arenanamn med "nästet". Falknästet, ska därför arenan heta.