tandläkarväder,

Jaha.

Ännu en dag i det ljuva liv som är Erik Löfgrens, i den ljuva stad som är Sundsvall i det ljuva väder som...

... fått till och med den mest luttrade balt att gömma huvudet i händerna och skämmas.



Sol och inte ett moln på himlen imorgon och på torsdag, i alla fall. Och eftersom vi är i slutet av juni innebär det förstås 17 respektive 18 grader.

Rätta mig om jag har fel, alla meteorologer där ute - men slutet av juni, molnfritt, stekande sol; borde inte det borga för en temperatur över 20 grader? Borde det inte borga för ett väder som i Sundsvallskretsar borde vara känt som "Tranvikenväder"?

Borde Al Gore, han som tyckte sig vara tvungen att åka eldriven hiss för att visa på sina höga staplar av växthusgas, istället för att prisas på Nobelmiddagar kanske satsa på att ta en av platserna på den gycklarafton som, enligt uppgift, ska hållas i Härnösand.

"Mina damer och herrar, ni har just sett Joe Labero visa upp höstens vita jeans-mode, elegant matchat med en svart lädercape, innan ni såg honom försvinna i en rökpuff. Snart är det dags för den franske hovnarren David N'Grogg som berättar om hur han, tack vare ett tryckfel, fått spela med Liverpool i engelska Premier League i snart två år. Men först: Al Gore, som utan bjällermössa och utsvängda bjällerskor lyckats lura en hel värld".

Sheriffen var inte tillgänglig för träning idag. Det blir istället imorgonbitti. På matchdag, skriker ni frågande? Ja, med Stordfjordarnas Maradona tillbaka i matchtruppen blir man väl åter fjärdeval som mittback, så chanserna till spel för mig är väl ungefär jämbördiga med Nicolas Anelkas mot Sydafrika.

Till sist: jag borde ha kört på "solen sken när Kuben kryssade"-vinkeln igår. Det hade blivit mycket enklare så. Trassligare text har vi nog inte lämnat in sedan en av vår tids stora filosofer, David Lundgren, ville att jag skulle lämna in en flersidig hemuppgift på vad Sören Kirkegaard ville med sin jävla existensialism.

Nya chanser till tidlösa verk ikväll då jag ska ringa in diverse fotbollsmatcher. Ingen hästhoppning utlovad ikväll heller, men vi gnuggar på tills vidare.

Min chans med dressyrkrakarna kommer.




Because I want to see people,
and I want to see life.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback