mammas gata,

Vi hörde inte något från Cain idag heller, så vi får helt enkelt anta att han fortfarande är sjuk.

Vi köpte ett par nya chinos sist vi var på Birsta. De billigaste av alla billiga chinos. Nu förstår vi varför. Byxorna är tillverkade i ett material som inte bara är billigt, det suger också åt sig hår, skit och övrig smuts som inget annat. Det är inte bra. Det är framför allt fantastiskt illa ifall byxorna är svarta. All smuts i hela Nordeuropa har tydligen blivit vit alternativ grå, av någon anledning.

Jag tror att folk på trehundra meters avstånd kunde kisa långt mot mina byxor och konstatera att "den där killen har en norsk skogskatt hemma hos sig".

Hade Sporthallsbadet velat få ordning på bassängens sanitära status hade man helt sonika kunnat kasta ner våra byxor för att absorbera alla smutspartiklar. Nästan effektivare än håven.

Jag längtar tills den dag då vi har en fast inkomst och vi kan kosta på oss klädbutikernas näst billigaste chinos så att det inte behöver se ut som ett skalligt ekvatorialguinanskt får om benen.

Det här, gott folk, det är veckans låt. Galen, som Qviberg skulle ha skrivit i versaler.



Nu ska jag sova. Ryggliggandes i åtta timmar. Jag har äntligen blivit en solid ryggsovare som inte ens för en stund vänder om. Jag trodde inte ens det gick för bara någon månad sedan.

Imorgon blir det bassängträning igen. Jagne, fotstukad, skulle hänga med. Trevligt med sällskap. Och inga kalsonger under, alltså. Det är dessa, och inte de som framkallar håvarna, som är de stora bovarna i äckeldramat.



Allting var ju enklare då.
Men ingenting kan bli vad det var.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback