vi är så gajj å servicemind, så säg bara till,
Vi får snart ett nytt Himlabad i staden, och det kostar oss skattebetalare inte mer än några ynka fyra hundra miljoner kronor.
Frågan är ifall vi i samma veva får ett par nya badhusanställda, eller om det är så att de gamla Sporthallenarbetarna hänger kvar.
Frågan är berättigad då jag, Lagréll och Ekbek anlände till Sporthallsbadet vid 09.25 för att bedriva dagens träningspass; ett dussin bassänglängder i rehabsyfte.
Men i entrén var det stopp. Där satt en bitter kvinna i medelåldern och berättade att "nej, vi kunde inte komma in i badet".
Varför inte då, undrade vi modest.
"Nej, men ni sa ju att det skulle komma klockan tio".
Ja, men Sören sa ju till oss att vi kunde gå dit till halv tio och få det överstökat. Är det fullt i bassängen?
"Nej, men ni sa ju att ni skulle komma klockan tio".
Man hade väldigt tydligt inte mycket för sina försök, detta då tant tydligt inte ville bli störd i sin heliga morgonfikastund.
"... det är ju så gott med nån gobit på morgonkvisten", som Basse skulle sagt ungefär tolv timmar han smyger upp bakom dig och väser fram "... hälleru i en liten grogg till Basse å?".
Var det fullt i badhuset? Nja. Efter att ha ställt sig på tå och sneglat in så kunde jag med enkelhet konstatera att det satt sju unga pojkar i badbyxor längsmed bassängkanten.
Eftersom Stefan Lyrot, säkerhetsansvarig på GIF:s hemmamatcher, jobbar på badhuset tänkte vi att han skulle ha förståelse.
Icke. "Det är massa ungdomar nere i omklädningsrummen som ska in och bada", meddelade Lyrot och sneglade sin vana trogen misstänksamt över axeln.
Det var bara det att ungdomarna istället för att hoppa ner och fylla bassängen kom upp ifrån trapporna och lämnade badet, en efter en, medan vi satt och väntade och väntade och väntade.
Huruvida säkerhetsansvarige Lyrot fruktade att folk skulle trampa ihjäl varandra av trängsel nere i själva omklädningsrummen låter vi vara osagt.
Klockan fem i tio var de vänliga och släppte in oss.
Ingen värme i bastun heller.
Nu håller vi våra tummar tills tionde juni då Himlabadet slår upp portarna.
Till slut är allting ändå bara aska,
det är lika bra att sätta eld på alltihop.